Skall vi läsa det eller kunna det?

De senaste åren har begreppet höga förväntningar varit på tapeten och nämns flitigt som en viktig framgångsfaktor i skolan. Höga förväntningar är så klart bra men vi måste också bli bättre på att förstå vad förväntningar innebär och att kommunicera förväntningarna till eleverna. Varje skoldag runt om i landet hålls det bra lektioner med kunniga lärare och fantastiska elever. Ändå verkar det inte alltid framgå att det förväntas att detta skall leda till ett lärande.

Jag är säker på att alla lärare kan ge exempel på situationer där det visar sig att kopplingen mellan undervisning och lärande inte varit tydlig. Det kan vara kommentarer från elever av typen “skall vi bara läsa det eller kunna det?” eller elever som skall vara lediga från en lektion som frågar om “vi skall gå igenom något viktigt” när de är borta. En äldre? variant av samma sak är “kommer detta på provet?”. Det är här är något som jag tror att skolan själv har skapat, dels genom att inte tydligt nog kommunicerat att det som sker i skolan förväntas leda till ett lärande och dels genom att själva inte leva upp till de förväntningar eleverna har.

Det finns några saker jag har funderat på när det gäller förväntningar. Det första är skillnaden mellan att utföra och att kunna. Som lärare planerar man aktiviteter och uppgifter vars syfte är att de skall leda till ett lärande hos eleverna. Det är lärandet som är det centrala men jag tror att för eleverna blir det aktiviteterna och uppgifterna som hamnar i fokus och att det är utförandet som signalerar om man har lyckats eller inte.

I terminens början arbetade vi med kolets kretslopp. Arbetet utgick ifrån tre moment, först att skapa en egenhändigt utformad bild av kolets kretslopp som visade sambandet mellan begreppen fotosyntes, cellandning, förbränning, fossila bränslen och växthuseffekt. Sedan att göra en begreppsordlista med begreppen och slutligen en laboration med laborationsrapport som stöd för begreppsförståelsen. Det fungerade bra och eleverna blev färdiga med sina uppgifter och lämnade in. Under hela tiden hade jag varit noggrann med att betona varför detta är viktigt att kunna (med motiveringar allt från miljökatastrofer, villkor för livets existens till nationella prov). När vi började närma oss slutet av arbetsområdet pratade jag med eleverna om vad de nu förväntades kunna och sedan hade vi en utvärdering av deras kunskaper. Utvärderingen avslöjade att det fortfarande fanns kunskapsbrister. Detta visar, återigen, det alla lärare vet, nämligen att “göra” är inte detsamma som “kunna” och att bara för att man motiverar varför något är viktigt så betyder det inte att eleverna automatiskt kommer att lära sig. Det räcker inte, vi måste också kommunicera att det vi gör i skolan alltid förväntas leda till lärande av något slag.

Det andra jag har funderat på hänger ihop med det första. Vi har förväntningar på eleverna men vi måste också förhålla oss till de förväntningar ställs på oss lärare. Vi kan inte lägga över hela ansvaret på eleverna, förväntningarna på elevernas lärande måste utgå från den undervisning vi erbjuder. På en forskarkonferens i Lund i augusti lyssnade jag på Anders Eklöf från Högskolan i Kristianstad som bland annat berättade att han hade observerat att elever som skrev längre arbeten blev besvikna och tappade motivation när de blev bedömda på form men inte innehåll. Eleverna hade engagerat sig i sitt arbete utifrån att de fångats av innehållet men fick ingen feedback på det då kriterierna för bedömning utgick från andra saker. Detta ser jag som att förväntningar måste uppfyllas ömsesidigt (Anne-Marie Körling skriver bra om det ömsesidiga när det gäller förväntningar här: http://korlingsord.se/archives/36415). Hur möter vi elevernas förväntningar på oss, på undervisningen och på förväntningarna de har på sig själva?

Vad kan man då göra för att skapa tydlighet och ömsesidighet när det gäller förväntningar? Jag tror att man skall lyfta fram innehåll, tona ner fokus på uppgifter och aktiviteter och hela tiden utgå från lärandet. Efter arbetet med kolets kretslopp har vi jobbat med olika fenomen (t ex ljudvall, dopplereffekt) kopplade till akustik. Jag konstruerade en okomplicerad uppgift inspirerad av Göran Everdahls bok “Bli expert på 5 minuter” där eleverna gruppvis utifrån ett givet format skulle presentera det fenomen de jobbat med så att deras klasskamrater skulle kunna bli experter på 5 minuter. Eleverna behövde inte lägga så mycket kraft på utförandet av uppgiften eftersom den var enkelt uppbyggd. Istället fokuserade de på innehållet och att närma sig fenomenet med stor variation. Det tydliga målet var att kunna förmedla sin kunskap till sina kompisar (och inte att lämna in en uppgift). Jag kunde leda arbetet i klassrummet direkt riktad till respektive grupp och lägga vikten på innehållet genom minigenomgångar, stödmaterial i Google classroom (filmer, bilder, texter) och kontinuerlig återkoppling. Eftersom jag jobbade med detta i två klasser kunde jag dessutom låta de två grupper som jobbat med samma fenomen ge varandra feedback. Som utvärdering hade vi dels tvärgruppsredovisningar och dels att eleverna fick läsa in sig på allt material för att slutligen skriftligt redovisa ett valfritt fenomen. En enkel och på många sätt klassisk klassrumsaktivitet men genom att tona ner själva uppgiften tydliggjordes och uppfylldes olika typer av förväntningar på lärande:

Förväntningar på kunnande, från mig som lärare och från kompisar
Förväntningar utifrån mål, förmågor och ämnesmässigt innehåll, inte utifrån moment som skulle klaras av och lämnas in.
Förväntningar från eleverna att deras insats och egna engagemang skulle uppmärksammas

Många förmågor tränades samtidigt, allt från begreppsförståelse, att förstå vetenskapliga modeller och sambanden mellan dem till att kritiskt granska vad andras arbete och att anpassa sin redovisning till mottagare och syfte. Förväntningarna var tydliga och resultatet blev därför som förväntat, elevernas kunnande hade ökat.

Intressant artikel om höga förväntningar (för att få flera perspektiv på begreppet). Observera att artikeln är från 2013. http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/04/30/hoga-forvantningar-inget-bygga-skolutveckling-pa

Att diskutera:

Hur kan man tydliggöra förväntningar för eleverna?
Hur gör man för att åstadkomma höga, ömsesidiga förväntningar i klassrummet?

Övrigt

Det har varit en intressant höst när det gäller debatt om forskning inom skola. Debattsidorna har innehållet många intressanta inlägg som visar att forskningen är levande men på intet sätt entydig eller innehåller konsensus.

http://www.dn.se/debatt/jag-ber-om-ursakt-for-90-talets-pedagogiska-ideer/

Repliker

http://www.dn.se/debatt/repliker/arbetsgivare-vill-ha-mer-an-kunskap/

http://www.dn.se/debatt/repliker/flumskolan-bakom-80-talets-tatplaceringar/

Slutreplik

http://www.dn.se/debatt/repliker/den-pedagogiska-debatten-har-kidnappats-av-politiken/

Här är en annan tänkvärd artikel:

http://www.svd.se/har-ar-tre-myter-som-skadar-svenska-skolan