”Ska alla bli programmerare nu eller?”

Den här frågan ställde vi oss i kollegiet, när programmering skulle införas i kursplanerna. Jag tyckte att det skulle bli spännande, men visste inte mycket om programmering. Vi funderade i arbetslaget på vad vi kunde om Scratch, Code, appar, Bee-botar, Makey Makey mm. Vi testade olika program med eleverna och gjorde enkla övningar, där de programmerade varandra att utföra olika uppgifter. Vi gjorde nog som många andra. Vi började i VAD vi skulle göra, men vi visste inte riktigt varför.

Digitalisering och digital kompetens

I förra veckan var jag på skolutvecklingsresa i London och en av dagarna hade vi en heldagskonferens kring digitaliseringen.

Bloggens rubrik är snarlik rubriken på föreläsningen som Linda Mannila, utbildare och forskare inom digitalisering och digital kompetens, höll. Hon var en av alla talare som tillsammans skapade en helhetsbild och en större förståelse för digitaliseringen och just programmering, som nog många fasat lite extra för. Jag fick större förståelse för VARFÖR vi ska arbeta med programmering och då börjar vi i rätt ända.

På en workshop, ställdes frågan: ”Vad händer om vi inte förbereder eleverna på den digitala verkligheten?” Vi diskuterade i grupper och det gav oss också argument för VAFÖR. Diskutera frågan i ert eget kollegium och se vad ni kommer fram till. Ibland är det bra att tänka omvänt och sätta ord på vad som kan vara det värsta som kan hända. Det använder jag ibland med barnen, för att de ska kunna ta sig över hinder.

VARFÖR programmering?

Vi har på flera plan i samhället gått från produkt till tjänst. Vi tar något fysiskt och gör till ett program tex förr sydde en skräddare byxorna, idag är det en robot och någon har ju programmerat roboten. Den följer en noggrann stegvis instruktion. Det här kan vi träna, när vi skriver instruerande texter. Vi kan göra medvetna fel i instruktionen (buggar) och se vad som händer osv. En instruktion är naturlig text och det är en form av kod. Inget programspråk är bättre än något annat. Vi väljer att använda det som passar vårt syfte och behov tex naturligt språk, block eller textbaserad kod.

Higher skills

Våra elever behöver utveckla ”higher skills”, mer avancerade färdigheter/ högre kvalifikationer, för att kunna ta de jobb som framtiden efterfrågar. För tio år sedan existerade inte yrken som finns idag, som tex apputvecklare och big-dataanalytiker. Vi utbildar eleverna för en framtid vi inte vet mycket om. Men forskning visar att vi behöver fler elever med kvalifikationer som beslutsamhet, kreativitet, naturlig talang, divergent tänkande – förmåga att tänka utanför ramarna, fusion skills mm. Utbildningen idag fokuserar ofta på andra kvalifikationer.

Programmering i ett vidare perspektiv

Programmering är en väg in att utveckla ett högre tänkande och andra förmågor, som vi kan ha nytta av i framtiden. Programmering är problemlösning och datologiskt tänkande. Vi arbetar steg för steg genom att formulera ett problem eller identifiera ett behov, välja lösning, pröva, ompröva, samt dokumentera. Det gynnar det kreativa skapandet och banar väg för uppfinningar likt Simone Giertz ”shitty robots”! Den ”makerkultur” som är på väg att skapas kan ses som utökad digital slöjd, sa en föreläsare. Det lät spännande.

           

Styrt och reglerat saker har människor gjort i tusentals år. Man gör lite jobb, men får en stor uppgift utförd. Här är programmering en del av styr-och reglertekniken i ett program till tvättmaskinen eller ett trafikljus. Ovan styr vi ett föremål mha programmering av en micro:bit. Man kan simulera förlopp, som matsmältningen eller blodomloppet i NO-undervisningen. Det kan också gynna och utveckla demokratiska dimensioner. Vi vill att eleverna ska kunna fatta självständiga beslut och vara kritiska till digital teknik, som omger dem och de behöver förstå bakomliggande faktorer, för att kunna påverka.

Implementeringen

När vi får en klarare bild kring varför, kan vi tillsammans planera hur. SKL har ansvaret för implementeringen och att vi får den kompetensutveckling vi behöver. Skolverket har en digitaliseringsplan, som man kan ta del av och en webbkurs om just programmering. Det är viktigt att utvecklingsarbetet inte hänger på ett fåtal personer, utan på en väl uppbyggd struktur.  2022 uppskattas fokusområdena vara uppnådda och digitaliseringen vara implementerad.

Att diskutera

1. Vad händer om vi inte förbereder eleverna på den digitala verkligheten?
2. Fundera på varför, vad är syftet med ex era Bee-botar osv.
3. Skriv en enkel plan kring Varför? Hur? Vad? inom ett avgränsat område.

Share Button

2 reaktioner på ””Ska alla bli programmerare nu eller?””

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *