Samarbete – för våra nyanländas bästa

Hur tar vi hand om och organiserar undervisningen för våra nyanlända elever på bästa sätt? Förmodligen finns det inget enkelt svar på den frågan och lösningarna är troligen lika många som det finns skolor. Många faktorer spelar in i valet av organisation och då också lärares möjligheter att möta nyanlända på för dem bästa möjliga sätt.

Just upplevelsen av skolstarten och skolan såväl som den första tiden i Sverige är en viktig grund för hur de nyanlända ser på Sverige som land och på sin egen plats i det svenska samhället. En annan central punkt är språket – språket är i mångt och mycket en nyckel för att på allvar kunna börja ett nytt liv i Sverige. Språket är ett villkor för att kunna delta i undervisningen i enwood-cube-473703__180 vanlig klass, för att träffa vänner som  inte talar modersmålet och för att kunna bli en del av det nya samhället – språket är helt enkelt nyckeln till en gemenskap.

 

En omöjlig ekvation
På min skola finns ingen förberedelseklass, inte heller någon gemensam i kommunen, utan våra nyanlända placeras efter en kort tid av  hälsosamtal och kartläggning av kunskap  i den klass på vår skola som bedöms vara mest lämplig. Vårterminen 2016 kom två nyanlända elever till sista terminen  i nian utan några som helst kunskaper i svenska eller engelska. Dessa integrerades direkt i min ordinarie svensk- och engelskundervisning. Detta läsår undervisar jag två nyanlända elever i skolår sju som kom till Sverige för ungefär ett år sedan. Deras svensk- och engelskundervisning sker i klassrummet tillsammans med omkring tjugo, ibland upp emot trettio svenska elever. En situation som inte är enkel och i ännu större utsträckning än tidigare känner jag och mina kollegor oss ofta otillräckliga i klassrummet. Jag har långt ifrån alltid möjlighet att ge mina nyanlända den hjälp och den undervisning de behöver för att på ett adekvat sätt utveckla sin förmåga att förstå och att i tal och skrift kommunicera på svenska samtidigt som övriga elever i klassen ska  stöttas och utmanas. För mig är det en ekvation som inte går ihop eller så är det jag som alltför sällan är tillräckligt bra på att klona mig.

Bokcirkel – en väg in i språket
I frustrationen föds ofta de goda idéerna. För lite tid att läsa, skriva och samtala med våra nyanlända i den vanliga klassrumssituationen var startskottet för ett samarbete mellan mig som språklärare och skolans bibliotekarie. Ett samarbete som mynnade ut i den bokcirkel som nu är igång på skolan. Två gånger i veckan träffar våra nyanlända i skolår sju och åtta skolans bibliotekarie för att tillsammans läsa och samtala.  Just nu läser gruppen boken Kärlek är ett substantiv, en skönlitterär bok som följer fyra tonåriga tjejer och killar i 16-17-årsåldern under deras första tid i den svenska skolan. En bok som vi valt både utifrån såväl innehåll som språk. Böcker och texter kommer framöver också att väljas med omsorg för att på bästa sätt passa in i de arbetsområden som eleverna befinner sig mitt upp i på t ex so- och no-lektioner. Målet är att de nyanlända eleverna genom 14446438_1413898288640281_1700104579_o-1närläsning och diskussioner utifrån det lästa ska utveckla det svenska språket, men också vidga sina kunskaper utifrån bokens innehåll.  I denna lilla grupp finns möjligheten att tillsammans läsa, stanna upp och prata om innehållet, jämföra med egna erfarenheter och inte minst stanna upp vid ord som behöver förklaras, utvecklas och förstås och på så sätt integreras i det egna ordförrådet.   Att i en liten grupp tillsammans med en vuxen, i detta fall vår bibliotekarie, få möjlighet att träna på att läsa, samtala och skriva på svenska utifrån ämnen som knyter an till egna erfarenheter kommer förhoppningsvis att ge våra elever lite av det som jag inte hinner ge dem i mitt klassrum. Valet av böcker i samarbete med andra ämneslärare kommer förhoppningsvis också framöver bli ett stöd i elevernas kunskapsutveckling.

Samarbete
För att vi på bästa möjliga sätt med våra nyanlända är samarbete mellan olika aktörer oerhört viktigt. Detta oavsett om de fullt ut direktintegreras eller inledningsvis placeras i en förberedelsklass på skolan med del av sin tid i sin klass.  Samarbete mellan ämnena för att i möjligaste mån ge eleverna en helhet kring det ämnesområde som för tillfället är aktuellt underlättar såväl kunskapsinhämtningen som språkutvecklingen. Det ger eleven en möjlighet att lära sig om samma sak, på olika sätt och med olika infallsvinklar. Det ger ett djup och en bredd i ämnet, men också fokus på ett mer begränsat område i språket. Ett bra och nära samarbete mellan ämneslärare, studiehandledare och modersmålslärare är om möjligt ännu viktigare. Med ett tätt samarbete kan studiehandledare och modersmålslärare stötta elevens kunskapsinhämtning i det vanliga klassrummet. Att låta eleverna tillsammans med studiehandledare närläsa och diskutera väl valda delar av stoffet som behandlas och att även med modersmålslärare få tillfälle att utveckla och befästa kunskaperna på sitt modersmål ger eleven bättre förutsättningar att följa med i klassrumsundervisningen. Att de också i klassrummet ges möjlighet att använda sitt modersmål och att tillsammans med klasskamaraterna ges tillfälle att i mindre grupper läsa och samtala kring undervisnigens innehåll stärker såväl deras kunskaps- som språkutveckling.

Det är många faktorer som spelar in i våra nyanländas möjligheter att fortsätta utveckla sina kunskaper, sitt modersmål och samtidigt ta till sig och lära sig det svenska språket som är viktigt för att kunna bli en del av friends-1013856__180den svenska skolan, kulturen och samhället. Att de får känna trygghet och delaktighet, att de möter vuxna som hjälper dem längs vägen, samtidigt som de hittar vänner bland de jämnåriga är några av de faktorer som spelar in i hur de nyanlända upplever den svenska skolan och därmed också deras möjlighet att bli en naturlig del av den och det svenska samhället. I många situationer, i klassrummet, men även utanför, befinner sig de nyanlända långt ifrån sina jämnåriga svenska kamrater vad gäller det svenska språket. Genom samarbete oss vuxna emellan, både på och utanför skolan, samarbete mellan elever i klassrummet och kamrater emellan utanför klassrummet ger vi dessa barn och unga som av olika anledningar kommit till Sverige goda förutsättningar att lyckas i skolan och i det svenska samhället. Vår bibliotekarie och vår nystartade bokcirkel är en liten del i detta pussel av samarbete, ett steg mot att våra nyanlända får ytterligare möjlighet att utveckla sitt språk samtidigt som de möter fler människor som samarbetar kring dem.

Att diskutera:
1. Hur organiseras verksamheten kring de nyanlända på er skola? Vilka för- och nackdelar kan ni se i er organisation? Finns det något som ni skulle vilja ändra på?
2. Vilka för- och nackdelar ser ni med förberedelseklass kontra direktintegration?
3. Hur organiserar vi på bästa sätt för nyanlända med fokus på såväl språk- och kunskapsutveckling som delaktighet?
4. Hur fungerar samarbetet kring nyanlända på er skola? Vilka förutsättningar finns? På vilket sätt kan det utvecklas?

Källor:
Bunar, Nihad: Nyanlända och Lärande (Natur och Kultur 2016)
Demirbag-Sten, Dilsa: Fosterland (Albert Bonniers Förlag 2010)
Immonen, Johanna: Kärlek är ett substantiv (Liber 2012)
Jepson Wigg, Ulrika;  Nytt land och ny skola (Liber 2011)
Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans (red): Möten i mångfaldens skola – Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar (Studentlitteratur 2010)

Bilder:
Pixabay.com

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *