Efter sex år på en och samma högstadieskola i en av grannkommunerna fick jag denna termin det stora nöjet att börja arbeta i arbetslag 5 på Aggarpsskolan. Jag har bytt arbetsplats tidigare men inte med så pass kort framförhållning som det blev denna gång. Efter flera år på samma ställe har många vanor etablerats och vardagen lunkar på tills det plötsligt blir den måndagen i mars då alla rutiner bryts. För nu ska jag till en ny skola och undervisa nya elever i ett nytt stadie tillsammans med nya kollegor och använda mig av nya plattformar och nya läromedel.
Även om bytet till Aggarpsskolan var en förändring som jag verkligen såg fram emot innebar det även ett steg utanför min bekvämlighetszon som jag ibland är lite motvillig att lämna. Många och stora förändringar är krävande i stunden men efteråt anser jag ändå att fördelarna oftast väger över då nya erfarenheter leder till nya perspektiv som förhoppningsvis gör en lite klokare. Vilka insikter har jag då fått efter minna tre första månader på min nya arbetsplats?
Den största skillnaden rent organisatoriskt mellan Aggarpsskolan och min gamla skola är hur arbetslagen är utformade. På Aggarpsskolan är arbetslagen knutna till en specifik årskurs vilket innebär att lärarna har olika ämneskompetens men till stor del undervisar samma elever. Detta är raka motsatsen till min gamla arbetsplats där arbetslagen istället var skapade utefter ämnestillhörighet. Båda dessa konstellationer har sina olika för- och nackdelar men det mest slående för mig var vilken diametral skillnad det blev på vilken typ av samtal som förs under en vanlig arbetsdag.
Jag kom från en vardag där vi hela tiden pratade om och kring våra ämnen som i mitt arbetslag var matematik, teknik och NO. Det kunde vara allt ifrån bedömningen av en uppgift på det senaste matteprovet till val och upplägg av kommande laborationer. Inte allt för sällan hände det även att vi tack vare, eller kanske på grund av, våra gemensamma intressen halkade in och fastnade i intressanta och roliga diskussioner som kanske inte alltid var relevanta i vår yrkesutövning. Nu är samtalen istället centrerade kring eleverna och klasserna vi undervisar då dessa utgör vår gemensamma nämnare. Det kan handla om allt ifrån att någon observerat att en elev inte verkar må så bra till vilka gemensamma strategier och metoder vi ska pröva för att förbättra sammanhållningen i en viss grupp.
Den största skillnaden jag upplevt i klassrummet är hur mellanstadieelevernas beteende skiljer sig från högstadieelevernas som jag är mer van vid. Förutom den uppenbara skillnaden i generell mognad och allt vad detta innebär så har jag nu även insett hur mycket mer villiga mellanstadieelever är av att dela med sig av sina egna tankar och erfarenheter. En av flera nyttiga lärdomar jag har fått är att öppna frågor kan stjäla mycket lektionstid. På högstadiet blev jag glatt överraskad om någon elev frivilligt och med entusiasm svarade på frågor som, “Hur hade ni gjort i denna situation?”, eller, “Har någon av er upplevt något liknande?”. På mellanstadiet däremot svarar flertalet elever mer än gärna utförligt på denna typ av frågor även om graden av relevans är något varierande.
Något som däremot inte varit någon större skillnad är användarvänligheten i skolplattformen vi använder för bland annat omdömen och matriser. I alla olika varianter jag har använt så är det slående hur svårt det är att navigera runt och hitta det som önskas. Även då jag har god datorvana och på egen hand brukar kunna lista ut hur ett system är uppbyggt hade jag i detta fall inte haft en chans utan mina kollegor som hjälpt mig både en och två gånger. Utan mina snälla kollegor hade detta svårnavigerade system slukat en massa tid och skapat onödig frustration.
Förutom hjälp med skolplattformen så har det blivit tydligt för mig hur viktigt det är med hjälpsamma kollegor i början när allting är nytt. Även om Aggarpsskolan har gjort flera genomarbetade instruktioner till nyanställda så finns det massor av småsaker som dyker upp lite här och var som behöver förklaras. Det kan vara allt ifrån det tekniska med hur skrivare och projektorer fungerar till var det finns extra pennor och linjaler. Som tur är har det för mig alltid funnits hjälp att få, även under stressiga dagar, och nu efter några intensiva veckor har de flesta av mina frågetecken rätats ut, namnen på eleverna sitter och redan har några nya rutiner etablerats.
Att diskutera:
- Hur ska arbetslag organiseras?
- Hur kan en skola underlätta starten för nyanställda?
- Hur kan lärare få nya perspektiv och erfarenheter utan att byta arbetsplats?