Språkintroduktionsdelen av introduktionsprogrammen har ända sedan start varit dominerad av pojkar. De flesta åren har det faktiskt bara varit pojkar i klassen. Denna hösten har verkligen stuckit ut på det sättet att vi fått in flera flickor i gruppen. Just nu består gruppen av sex flickor och åtta pojkar. Av dessa åtta pojkar har fyra en studieplan som innebär att de praktiserar halva dagarna och läser på SFI halva dagarna. De är med andra ord aldrig närvarande i den övriga gruppens undervisning. Av de elever som följer den ordinarie studieplanen för Språkintro är det alltså för närvarande sex flickor och fyra pojkar. Detta påverkar gruppen mycket. Flickornas närvaro bidrar till en betydligt mer harmonisk grupp.
Vissa av flickorna är starka individer som tar för sig, andra är mer tillbakadragna. Vissa av flickorna har gått mycket i skolan tidigare och har därmed goda kunskaper även om språket saknas. Andra flickor har bristande skolbakgrund och därmed ganska bristande kunskaper. Oaktat dessa skillnader kan jag konstatera att elevgruppen är mer harmonisk nu än tidigare. Gruppen har förändrats under terminens gång och vid skolstart var det två flickor och åtta pojkar. Den ena flickan är ensam om sitt modersmål i klassen och har därmed varit begränsad i sin kommunikation med övriga gruppen. Ändå märktes stor skillnad på pojkarna jämfört med föregående termin, då det endast var pojkar i gruppen. Efter hand som terminen fortskridit och andelen flickor i gruppen ökat, har harmonin ökat. Det är mycket lugnare, större fokus på undervisningen och färre konflikter. Vad beror detta på?
Jag har funderat mycket på detta under terminen. Det skulle vara lätt att tro att flickornas påverkan beror på att flickorna är en sammanhållen, enhetlig grupp som står på sig gentemot pojkarna i klassen. Så är det inte. Flickorna är väldigt olika. De har olika kultur, språk och personligheter. De tar inte särskilt stor plats i klassrummet och de verkar inte ha någon större gemenskap över huvud taget. Inte på rasterna heller. Ändå är deras påverkan på elevgruppens välmående påtaglig. Killarna har en betydligt starkare gemenskap. Även om de också har skiftande modersmål och kulturer, har de varit en grupp under längre tid. De flesta av dem har gått i klassen sen hösten 2017 och känner varandra ganska väl. När jag fick reda på att det skulle börja flickor i gruppen blev jag både glad och orolig. Glad för att jag kände att det skulle vara nyttigt för pojkarna att behöva lära sig att ta hänsyn till flickor och rädd för flickornas skull. Hur skulle de bli behandlade av pojkarna? Det hade varit en grupp bestående av pojkar under lång tid och det påverkar gruppens jargong.
Det visade sig att min oro var helt obefogad. Jag tror att den goda stämning som nu är i gruppen till stor del beror på att killarna skärper till sig i flickornas närvaro. De vill inte framstå som omogna barnungar och därför skapar de inte konflikter på samma sätt som de gjort tidigare. Det räcker med att flickorna finns där. De behöver inte göra något speciellt eller gå in i någon ”pojkar mot flickor-mentalitet”. Pojkarna skärper till sig och blir lite mognare bara för att flickorna finns där. Det märks tydligt i de diskussioner vi har i klassen, där könsroller ofta kommer upp. Tidigare var det viktigt för pojkarna att markera att pojkar är bäst. Inte på grund av det de gör, utan bara för att de är pojkar. Det är en helt annan nyans i diskussionerna numera. Inte på det viset att alla alltid är överens, men det visas en helt annan förståelse och tolerans för andra synsätt och åsikter. Detta gäller även för diskussioner som inte har någon könsrollsaspekt. Toleransen och förståelsen har ökat totalt sett. Detta har också lett till att nyfikenheten om våra olikheter och olika ståndpunkter har ökat. Den nyfikenheten gör att vi kan ta diskussioner där eleverna går in med ett öppet sinne för att lära sig något av diskussionen. Nyfikenheten har blivit viktigare än att vinna diskussionen, vilket öppnar elevernas sinnen för nya lärdomar.
Att diskutera
- Är det bra med könsblandade klasser?
- Jag ser att den blandade gruppen gynnar pojkarna och gruppen som helhet, men hur är det för flickorna? Hade de gynnats ännu mer av att bara vara med flickor?
Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.