Provet före provet

testbildImorgon ska vi har prov. Prov ger inte bättre skolresultat, det visar  till exempel PISA-undersökningen. Vi ska ha prov ändå. När provet är genomfört är det meningen att jag och eleverna ska vara säkra på att de behärskar “perfekt” i spanskan, alltså att uttrycka att någon har gjort något eller att något har hänt. Jag hade tänkt mig ett skriftligt prov men några elever har önskat muntligt och det ordnar vi. Provet utgår från bilder, till exempel en bild  på en pojke, en cykel, en familj som äter, en karta, någon som pratar med kompisar eller en bil. Uppgiften kommer att bli att skriva om en person och en resa personen gjort.

Hur förbereder man sig för ett sådant prov? Genom att helt enkelt skriva provet, tänker jag. De senaste lektionerna har vi därför jobbat med att, i lugn och ro och med möjlighet att fråga och diskutera, skriva ett likadant prov, men med varierade bilder. Det gör att jag faktiskt redan nu, dagen innan provet, vet hur de flesta eleverna kommer att skriva imorgon. Några kommer att skriva ännu bättre eftersom de går hem och tränar ännu mer och får en extra boost av att det är en provsituation. Några kommer att, trots förberedelser,  prestera något sämre än på lektionen av samma anledning, provsituationen, som för dem känns stressande och inte alls en boost. Det gör inte så mycket ur ett bedömningsperspektiv eftersom jag ju redan vet vad de kan.

Förutom att vi förberett oss genom att arbeta med provet de senaste lektionerna har jag också visat eleverna det riktiga provet, det vi ska ha imorgon. De har inte fått titta så länge, men fått se bilderna så de vet vad som kommer. Vi har också repeterat ett antal verb som kan vara användbara när man skriver om någons resa.

Är inte det fusk? Om man redan sett provet och vet exakt vad man ska plugga på? Jag har funderat en del på det. Vad är mitt syfte när jag ger mina elever ett prov? Är det att kolla upp exakt var eleverna ligger i sin utveckling eller kan jag göra själva provet som ännu ett steg i inlärningen? Genom att göra det sistnämnde gör kommer eleverna att lära sig mer än om jag har ett traditionellt prov där syftet enbart är att få ett summativt bedömningsunderlag. Den bedömningen kan jag göra ändå. När vi redan gjort provet redan före provet blir provsituationen istället en repetition och ytterligare utveckling i på det vi lärt oss och redan gjort.

Varför har jag då prov? Om jag redan vet vad eleverna kan och de redan genomfört provuppgiften. Jo, genom att kalla det prov kommer flera av dem  att ge det där lilla extra.

Trots att jag sagt uppskattningsvis tusen gånger att jag bedömer allt jag ser, både prov och sådan jag ser i det dagliga arbetet så finns det något smått magiskt i ordet prov, när man har prov är det liksom extra seriöst, då vill man visa sin bästa sida. Och det är kanske inte så dumt eftersom man i livet förmodligen kommer att utsättas för prövningar i olika former till exempel nationella prov, uppkörning, intagningsprov och olika yrkesprov. Att ha prov i sig kan också vara något man behöver träna på. Vad tycker du?

Att diskutera:

  • Behöver man ha prov i skolan?
  • Vad är syftet när/om du ger dina elever prov?
  • Hur hanterar man “provstress”?
Provet före provet
Provet före provet
Share Button

2 reaktioner på ”Provet före provet”

  1. Hej! Väl skrivet. Jag tänker som du. Jag kallar det bedömningstillfälle istället för prov och förutom samma upplägg innan så har jag alltid planerat in återkoppling på bedömningen lektionen efter och då får de chans att lägga till eller ändra i det de gjort. Det handlar ju om att göra allt till lär-tillfällen 🙂 / Sofia

    1. Tack Sofia! Jag brukar göra återkopplingen muntlig en och en. Då får eleverna också möjlighet att visa ytterligare kunskap. Ska testa din version!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *