När de nya förändringarna angående digitalisering i skolan började gälla i juli 2018 fick jag panik. Eller rättare sagt, paniken kom några månader tidigare när jag först hörde talas om förändringarna. Eftersom jag undervisar både i teknik och matematik så gällde detta i allra högsta grad mig. Jag som inte kunde någonting om programmering.

Scratch kunde jag någotsånär men skulle det räcka?  

Under en kompetensutvecklingsdag blev jag dock lite lugnare. En av våra duktiga lärarstudenter höll i workshops och bröt ner vad programmering egentligen är och gav tips och idéer om vad man konkret kan göra i undervisningen. Jag förstod då att programmering inte behöver vara så svårt och att det är så mycket mer än bara scratch. Numera gillar både jag och mina elever att arbeta med programmering.

I läroplanen står det bland annat under det centrala innehållet inom ämnena matematik och teknik följande:

Matematik:

• Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
• Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Teknik:

• Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
• Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
• Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.

Något som jag tror är viktigt att ha i åtanke är att för de flesta av våra elever är allt som rör den digitala världen mycket mer naturligt än vad det är för oss som hann leva halva livet innan man ens hade en mobiltelefon. De lär otroligt fort och går snabbt om oss i digital kompetens. De flesta lärare i allmänhet och jag i synnerhet är inte den personen i klassrummet som har bäst och störst digital kunskap. Eleverna blir därför utmärkta resurser för varandra.

Numera när jag arbetar med programmering brukar jag göra det i både matematik och teknik samtidigt och börjar då med vad grunderna i programmering är. Programserien Programmera mera som finns på Ur-skola är jättebra. Till serien finns en lärarhandledning med övningar och kopieringsunderlag. Med de arbetet lär sig eleverna att förstå grunderna i att skriva kod, hur datorn fungerar, olika programmeringsspråk och binär kod. Parallellt med detta arbetar vi med lekar och övningar som finns att hitta på Kodboken. Några roliga övningar är dansprogrammering och att koda kamrater till att göra olika saker. Övningarna underlättar när vi senare programmerar i scratch och med microbit. Då vet eleverna hur tex loopar fungerar. I matematiken arbetar vi med det binära talsystemet och algoritmer. Först när vi har arbetat oss igenom detta ger vi oss på scratch. Ett bra tips är att låta eleverna följa instruktionerna till att programmera enkla spel. Instruktioner finns att hitta på kodboken. Jag brukar välja Bugrace. Där lär man sig grunderna och kan sedan programmera svårare spel på egen hand. Instruktionerna på kodboken är tydliga och lätta att följa. Eftersom eleverna lär olika snabbt så blir de flesta ganska otåliga om man ska gå igenom steg för steg, alla tillsammans.

Microbit är ett annat roligt verktyg att använda sig av. Microbit är en komponent, en liten dator, som kan programmeras via verktyg som finns på webben. I Storbrittannien fick över en miljon 11-12-åringar en egen micro-bit via skolan i ett samarbete med bl a BBC. På en dator, smartphone, lärplatta eller i vårt fall en Chromebook programmerar man enkelt med blockprogrammering vad microbiten ska göra, genom att gå in på https://makecode.microbit.org . Koden överförs sedan till komponenten med hjälp av usb-microusb. Till microbiten kan man även koppla lampor, motor, sensor och högtalare. Kan och förstår man scratch så brukar inte microbit vara så svårt.

Att diskutera:

• Vad innebär förändringarna för dig och de ämnen som du undervisar i?
• Vad är digital kompetens för dig och hur arbetar du med det?
• Vilken är den största utmaningen med att undervisa i programmering?