Presentera, leda, samtala

playmobil-451203_1280 (1)Det muntliga nationella provet i svenska för åk 9, TALA, har ett upplägg som jag har gjort som en återkommande del av min undervisning för att träna elevernas förmåga att leda, presentera och samtala. Jag använder metoden både inom svenskan och so-ämnena.

Metoden utgår från att några eleverna läser samma text/fördjupar sig i samma ämne och består av tre moment:

  1. Individuell förberedelse
  2. Förberedelse i grupp
  3. Redovisning/presentation i tvärgrupp

I moment ett förbereder eleven sig själv genom att läsa en text/se film eller på annat sätt förbereda sig. Förberedelsen ska leda till en sammanfattning/en presentation. 

I detta moment finns också en del som består av diskussionsfrågor. Antingen har jag förberett frågor som jag ber eleverna själv fundera kring eller så ber jag eleverna att göra egna diskussionsfrågor kopplat till det aktuella ämnet.  Det är oftast svårt för eleverna att göra egna diskussionsfrågor inledningsvis. Därför brukar jag inledningsvis göra frågorna så att fokus hamnar på själva samtalet. Det är inte oviktigt att eleverna får träna på att göra egna diskussionsfrågor men de kan behöva mallar för hur sådana frågor kan se ut.  Diskussionsfrågorna används i moment tre när eleverna redovisar/presenterar  i en tvärgrupp.

I moment två samtalar alla som har samma ämne/text om sin sammanfattning/presentation samt om diskussionsfrågorna. Jag låter oftast gruppen i det här momentet bestå av max fyra personer. Tanken är att gruppen  ska fungera som responsgrupp och att eleven utifrån den respons den får av klasskompisarna ska utveckla sin sammanfattning/sin presentation och sitt resonemang i diskussionsfrågorna.

I moment tre bildas tvärgrupper utifrån de olika texterna/ämnena. Nu ska varje enskild elev presentera sitt ämne/sin text, leda en diskussion utifrån sina frågor och dessutom själv delta i diskussionen. Jag låter eleverna filma detta moment av ett par olika anledningar: alla grupper kan genomföra sina redovisningar/presentationer samtidigt vilket är en tidsvinst, eleverna kan använda filmen för att utvärdera sin egen prestation kring att leda, presentera och att delta i diskussioner. Dessutom har jag ett underlag för bedömning som jag i lugn och ro kan bearbeta.

Beroende på ämne kan ett fjärde moment läggas till. Efter moment tre kan man låta eleverna skriva en text där de sammanfattar vad de lärt sig/jämför/eller på annat sätt använder det de fått veta och som passar för aktuellt ämne.

Genom åren har jag upptäckt att många elever har svårigheter med att upprätthålla ett samtal/en diskussion då de inte använder följdfrågor. De är nöjda med att ha ställt sina frågor och fått svar. För att stötta eleverna i att utveckla sin samtalsteknik har jag gjort en egen film med ett samtal där det är tydligt hur följdfrågor leder till ett fördjupat samtal. Jag använder också före detta elevers presentationer (med deras godkännande) som filmats som mall till eleverna.

Ett exempel från min undervisning

Senast jag använde detta arbetssätt var utgångspunkten hjälte/hjälpare. Vi hade arbetat med mänskliga rättigheter där Levande historias upplägg kring Dagens hjälte var en del. Detta upplägg baseras på studier av olika roller: offer, åskådare, hjälte/hjälpare.

Arbetet ledde oss in på olika personer som på något sätt gått ur åskådarrollen och blivit hjältar/hjälpare. Gemensamt läste och såg vi film om Raoul Wallenberg, skrev en sammanfattning om honom. Utifrån diskussionsfrågor som jag gjort,  diskuterade vi drivkraften bakom Wallenbergs agerande, mänskliga rättigheter och Wallenberg som en förebild. Denna delen av undervisningen var tänkt att fungera som en mall för hur eleverna sedan skulle jobba enskilt med en annan hjälte/hjälpare.

Därefter fick eleverna en text och filmer om  varsin hjälte/hjälpare. Den här gången hade jag gjort urvalet som var följande personer: Malala, Iqbal, Rosa Parks, Kailash Satyarthi. Det var alltså flera elever som fick samma hjälpare/hjälte som de först enskilt fördjupade sig, skrev en sammanfattning och funderade över frågor kring.  Nästa steg var att bearbeta sin sammanfattning och diskutera frågorna tillsammans med de andra eleverna som hade samma hjälte. Slutligen var det dags för moment tre, presentation i tvärgrupp.

Fördelar

Min erfarenhet är att det här sättet att träna eleverna i att samtala fungerar bra och att det gör det av ett par olika anledningar. Många elever bävar inför att redovisa inför en större grupp/klassen och många vägrar genomföra den typen av redovisningar. Jag har aldrig varit med om att en elev vägrat redovisa vid den typ av presentation som jag har beskrivit här. Många av mina elever säger att situationen inte är så “formell” utan mer avslappnad samt att de inte upplever sig så uttittade och utpekade som vid traditonell redovisning.

När jag använder den här metoden så är arbetsprocessen kring moment ett och två ganska kort, det handlar alltså inte om stora arbeten som spänner över flera veckor. Det hänger i sin tur ihop med att stoffet är begränsat. När arbeten blir för stora; spänner över lång tid och ett omfattande stoff tenderar arbetsprocessen fungera sämre och resultatet blir också enligt min erfarenhet sämre eller motsvarar iallafall inte den tid som lagts på arbetet.

Enligt min mening är det här är ett arbetssätt där struktur,  syfte och mål är tydliga, något som hjälper  eleverna att hålla fokus på uppgiften. De tre (fyra) momenten ramar in uppgiften, varje moment har tydliga syften och ska leda fram till det övergripande målet: eleven ska utveckla sin förmåga att presentera, leda och samtala.

Att diskutera:

  1. Hur tränar ni era elever i  förmågan att presentera/leda/samtala i ert/era ämnen?
  2. Vilka hinder ser ni med era metoder att träna elevernas förmåga  att presentera/leda/samtala?
  3. Hur kan ni överbrygga dessa hinder?
  4. Vad anser ni utifrån era erfarenheter att eleverna behöver träna på inom området TALA  och hur kan man på bästa sätt träna dem i detta?
  5. Hur kan ni på olika sätt samarbeta ämnesövergripande för att träna elevernas förmåga  att presentera/leda/ samtala?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

En reaktion på ”Presentera, leda, samtala”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *