Pokémon hjälper barnen skapa förståelse för hur man skriver berättande text

Så har ännu en lärarstuderande, Isabel, avslutat sin fyraveckorsperiod i vårt klassrum, åk 2, och jag har kunnat följa arbetet i klassen ur en annan vinkel än när jag själv leder undervisningen. I min förra blogg beskrev jag ett svenskarbete där nyheter, tidningar och artiklar var i fokus samt vilka möjligheter det skapade för mig, då lärarstuderande sköter undervisningen, att samtidigt som studenten observeras,  observera och se hur barnen i klassen interagerar med varandra. Förutsättningarna att unna sig att observera barnen samtidigt som lärarstudenten observeras har varit desamma denna gång, men svenskarbetet har istället riktats in på att skriva berättande texter.

Formen för arbetet har inspirerats av Josef Sahlins romanprojekt ”Den magiska dörren”  men har omarbetats något för att passa gruppens arbete. Denna gång använder barnen bland annat papper och penna till skillnad från förra svenskarbetet som gjordes på datorer.

Under hösten har barnen lekt och diskuterat Pokémon och alla barn i klassen har på något sätt erfarenhet av dem. Några har mer erfarenhet än andra men diskussioner om vad Pokémon gör och vilka egenskaper de har, har engagerat barnen. Därför valdes just Pokémon som grund för att skriva berättelser.

Under arbetets gång har barnen arbetat med person- och miljöbeskrivningar, problem, lösning, känslor och coda. De har också arbetat med textens form, genom att utifrån där de befinner sig i sitt skrivande, titta på om det finns mellanrum mellan orden, om versaler och gemener placeras på rätt plats, om det finns punkt efter meningarna i texterna och de har arbetat med kamratrespons.

Arbetet är förankrat i läroplanen enligt texten nedan:

Syfte

Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter samt stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer och uppbyggnad.

Centralt innehåll

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Kunskapskrav

• Berättande texters struktur – tydlig inledning, handling och avslutning.
• Använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• Skriva enkla texter med läslig handstil.

Några berättelser kommer att delges i slutet av bloggen. De är skrivna av barn både med svenska som modersmål eller barn med svenska som andraspråk.

Arbetssättet

Arbetssättet ser ut som följer

Lektion 1

Målen för svenskarbetet, och den enskilda lektionen konkretiseras. Eftersom erfarenheterna av Pokémon varierar mellan barnen ska barnen hitta på en ny, egen Pokémon som ska namnges och de ska fundera över vilka egenskaper just deras Pokémon har. De ska också rita hur den ser ut.

Att få hitta på en egen Pokémon skapar stort engagemang hos barnen som visar sig i många olika fantasifulla figurer.

Lektion 2

Inledning på berättelsen ska skrivas och den ska innehålla en personbeskrivning av Pokémon. Här får barnen fundera över vilka egenskaper de valde till sin Pokémon och beskriva dem. De har sin bild som stöd.

Detta moment visar sig vara ett bra sätt för barnen att skriva personbeskrivningar på, då det finns mycket material i Pokémon för barnen att hämta idéer från. Det skrivs olika personbeskrivningar med fylligt innehåll och många detaljer. De känner sig stolta över sina Pokémon och de visar och delar med sig av sina idéer till varandra.

Lektion 3

Läsa igenom sin personbeskrivning med stöd av Isabel och i diskussion med henne se om texten behöver utvecklas.

Med stöd av Isabel förändrar och förbättrar barnen sina texter. Barnen diskuterar även här med varandra och berättar för varandra om sina tankar och idéer.

Lektion 4

Skriva om ett problem/utmaning som sker följt av en lösning samt inkludera beskrivning av känslor och miljö. Rita bild som passar till text.

Det visar sig att barnen lätt kan relatera till Pokémons känslor, var den befinner sig och får med både känslor och miljöbeskrivning på ett naturligt sätt i texten. Några av barnen utvecklar sin bild till en bildserie istället för att visa de olika händelserna Pokémon råkar ut för.

Lektion 5

Kamratbedömning. Barnen ska nu parvis, läsa varandras texter och utifrån några målkriterier avgöra om kamratens text behöver utvecklas. De ska titta på formen och se om det finns mellanrum mellan orden, punkt, versaler och gemener på rätt plats i texten. De ska också se om person- och miljöbeskrivning finns med.

Trotts att klassen jobbat en del med kamratrespons redan är detta ett svårt moment för många. Att läsa varandras berättelser går bra men att ge konkret respons är svårare, men med målkriterierna som stöd så lyckas de ge respons till varandra.

Lektion 6

Coda till berättelsen och självbedömning.

I skrivande stund är det här de flesta i klassen befinner sig just nu. Alla har inte avslutat sina berättelser och hunnit börja på sin coda och självbedömning. Så det som väntar nu är att skriva färdigt alla texter, göra en bok av text och bilder, läsa berättelserna för varandra i fyragrupperna vid borden. Sedan samlar vi böckerna i klassbiblioteket så alla kan läsa varandras berättelser om Pokémon.

Exempel på berättelser

Här följer några olika exempel på Pokémonberättelser:

Sagan om Shakira o co

Shakiras form är en rektangell. Shakira är en Pokemon som går och rör som en människa hon har föter och hender men inga armar och ben. Hon är ett ckoklad och är brun och har röda läppar och grönt och lila paper. Hennes ögonfärj är svart och hon har blåa hender och gulla fötter. Hon är rädd för pokebollar och arja rengmålnet. Hon är bra på att vara gulig. Hon har en kompis som hetter Rainbow och gillar inte arga rengnmålnett. Hon gillar inte arja rengnmålnett för att han mobbar henne och Rainbow förat hann inte har några vänner. Shakira bor i en godisafär. Hon är söt och alla vill köpa henne men hon kostar 1000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000. Rainbow och Shakira leker på en lekplats dem har jättekul enda tills Arja rengnmålnett kommer. då börjar det rengna Shakira blir arj men Rainbow börjar gråta Shakira säger till honom att han ska sluta men då börjar det åska och då börjar Shakira också gråta. han jagar dem och säger att dem ska bli mos. Men då kommer Joppo Joppo är en drake han är jättestark men Arja rengnmålnet tar honom okså. Hur ska det gå nu? Alla blir rädda förutom Arja rengnmånet han skrattade bara elakt: mohahaha. Det var just det tyckte Shakira va bra dem sprang runt Rutchkanan och sen gungorna och sen så såg hon den ny öpnade Glass baren hon bara moste köpa sig en glass (ritad bild på glass) Pokebollglass var det bästa hon viste hon kunde inte stå imot. Men då behövde hon fortsätta springa anars skule hon bli mosssssss! Hon sprang till glass baren hon köpte 4 Pokebol-glassar när hon kom tillbaka gav hon en till Joppa en till Rainbow en till sig sjelv och entill arja rengnmålnet då blev han glad och alla blev kompisar och dom kala han för glada rengnmålnet i stälett.

Snip snap snut nu var sagan slut

Coda:

”Jag har lärt mig att glass nästan löser alt. Jag har också lärt mig att det finns pokebollglass. och att man inte ska mobba för då blir man lädsen”.

Herr kanin boken

Min Pokemon heter herr kanin han är bra på att baka giftiga kaker. Han tycker om att döda men han tycker inte om att vara inne i sin Pokeboll. För han är min partner. Han vill inte vara inne i sin Pokeboll För att han inte är rädd För något han är den modigaste kaninen som fins. Han har röda ögon och han hoppar för att ta sig fram.när han utvecklas kommer han att få vingar och en stav. Han kan vara under vattnet nåra timmar utan luft. Och han gilar att pranka sin bror.

En gong va Herr kanin på en kyrkogord och Helt Plötsligt drog någon i hans fot när han titade ner såg han en Zombie. Zombien va nära att bita men Herr Kanin sparkade bort han. Till slut stelde han sig på en grav. Zombien märkte det och gik upp ur graven. Han bet i Herr kanins ben och Herr kanin börgade att gråta. Han föl på marken. Men då kom anbulanser Poliser med givär. Det sköt alla Zombie och redade Herr kanin. Det var på kvelen det fans gravar men nu var han redad han kände sig glad. När han kom hem kende han sig bra igen. Han gilade att spela på sin I-pad så han gorde det sen åt han tårta som han gilade mums.

Coda:

Jag har lärt mig att skriva versal efter Punkt. Jag har okså lärt mig att inte gå till kyrkogorden ensam när det är mörkt för det kan henda nåt

 

 

 

 

 

 

Frowki

De va en gong en Pokemon som heter FrowKi FrowKi ser ut som en srirkel med hendor och Fetor och han har en Krona Po huvudet han Pro po Sjonga han levor Po greset

En moron ner FrowKi vaknaDe han Kunde inte sjoga han Plir lesen sen han droit vaten han Plir Frisk och glad Sen han Kande sjoga til sina KmPisar

Coda:

man moste va Försiktig med Pokemon och moste vara snela med Pokemon min Pokemon veldit snel och han Jilar eta brenda tortor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sagan om Krokodili

En dag så kom en Pokemon. Den var grön och hade ett lila halsband runt halsen. Den hade två ben och två armar. Den var bra på att simma i vatnet. Den tyckte om att kolla på stjärnorna. den tyckte inte om att bli fångad av Pokebollar. Den var rädd för meniskorden är rädd för meniskor för att dom kan kasta Pokebollar på den. Den är en vattentypp. Den är en krokodilart. Den har en mamma och en pappa pappan heter Johan och mamman heter Krokolisa. Hon hade en kompis den Hette Lisa.en dag så gick Lisa till Krokodili och fråga om dom skulle gå till LeKPlatsen. Krokodili ville det men att mamma eller pappa Skulle Följa med. Så PaPPa Földe med dom. Först gunga dom sen gick dom och köpte glass. Lisa tog en Pigelinglass och Krokodili Tog sTrut glass. När dom hade ätit up sin glass så gick dom tillbaka till lePlatsen. Sen ville Lisa åka rutschkana och Krokodili ville gunga sen börga dom bråka. dom sa taskiga saker till varan. Lisa sa att Krokodili var hons sämsta vänn. Pappa hörde inte dom. På skolan Leke dom inte Men efter en vecka så gick Lisa till Krokodili och fråga om dom skulle bli vänner igen. dom lekte varanan dag. Sen fyllde Krokodili år Hon bjöd Hella klassen. i klassen var det 20 st barn i klassen. senaste anmälan var 13/1. I dag var Krokodilis kalas det var på leos lekland. hon såg kompisarnas bilar. Hon valde disco rumet. det blev Pankaka till maten. Sen fick dom gå och leka.

Coda

Jag lärde mig skriva med stora o små bokstäver och Punkt. Jag lärde mig att Man kan bråka men bli vänner igen. men det är inte bra att bråka.

 

 

 

 

 

 

 

Jag ser att barnens berättelser är mer utvecklade och detaljerade än vad de brukar vara när de skriver. Det känns som om Pokémon har hjälpt barnen på ett mer konkret sätt att få förståelse för vad person- och miljöbeskrivning är.

Att diskutera:

1. Det har riktats kritik mot att använda sig av Pokémon i undervisningen. Vad anser ni om det?
2. Vilka fördelar/nackdelar finns det med att använda sig av barnens intresse i undervisningen?
3. Vilka fördelar/nackdelar finns det med att barnen ger varandra respons på sina arbeten?