Vi arbetar med det på kommunens alla skolor just nu, att implementera strategin Alla ska lyckas. I Svedala betyder Alla ska lyckas att:
alla elever ska nå 
minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka.
….men är det överhuvudtaget möjligt? Kan alla elever nå godkänt? Vid de tillfällen vi lärare träffas och pratar om detta kommer ofta ett men eller ett om. “Det låter ju bra, men…” eller “om vi hade haft mer resurser då…”
Vad behövs för att alla elever ska lyckas?
För ett drygt år sedan lyssnade jag på Tony McCarrick som är projektsamordnare för utbildningsförvaltningens digitaliseringsarbete i Botkyrka kommun. Han pratade om deras digitaliseringsarbete och det som jag tog med mig mest från hans föreläsning var: “Det viktigaste är att du börjar” och “alla ska med”. Med alla menade han inte bara alla lärare och elever utan också alla föräldrar. “Ska svärmor med frågade han sig själv. Ja, ska vi lyckas ska alla i samhället med.” Vilken kraft det kommer bli när alla arbetar mot samma mål och gör det med övertygelse.
Det är också en av de framgångsfaktor som John Hattie lyfter fram som de effektivaste Collective self-efficacy, att lärarna på skolan är övertygade om att de med gemensammma krafter kommer att lyckas med att få eleverna på en skola att nå målen. Om vi lärare bär övertygelsen tror jag att vi kommer att få det mål som Tony McCarrick pratade om “alla ska med” När alla lärare äger denna övertygelse kan vi påverka alla elever och alla föräldrar. Tillsammans kan vi!
PISA 2015
I höstas blev jag erbjuden att delta i SKL:s satsning PISA 2015. Projektet har pågått i två och ett halvt år. Målet är att förbättra Sveriges resultat genom att satsa på styrning och ledning inom området matematik. Du kan läsa mer om bakgrunden till projektet på Kvutis. I projektet arbetar varje deltagande kommun med att kritiskt granska kommunens arbete med framförallt matematik för att få syn på styrkor och svagheter och utifrån det skapa nya åtaganden. Jag har nu varit på två nätverksträffar och efter varje träff är det nya frågor som väcks och nya tankar som jag tar med mig hem.
Arbetet med Missiv 
Innan våra nätverksträffar träffas vår kommungrupp och förbereder ett missiv. Den här gången utifrån fungerande rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling samt tidigare åtaganden. Vi läser och förbereder också frågor på de andra kommunernas missiv. Frågorna förbereds på fyra nivåer. Jag som lärare behöver bara svara på frågor på lärarnivå.
Fyra nivåer
När vi träffas är vi indelade i tvärgrupper från fyra nivåer. Min grupp finns då: lärarrepresentant från Svedala(jag), en lärarrepresentant från Tomelilla kommun, en rektor från Vellingekommun och en från Malmö kommun, en representant från förvaltningen i Bromölla och en i Tomelilla samt en politikerrepresentant från Kävlinge. Eftersom vi representerar olika nivåer får man också en mer nyanserad bild av arbetet i de olika kommunerna Jag får syn på nya saker när vi tittar på Svedalas arbete utifrån en annan nivå än lärarnivån, men får också ta del av goda exempel på hur andra kommuner arbetar för att höja måluppfyllelsen för eleverna.
Vad kan jag göra?
Jag tror vi måste titta på vad vi kan göra istället för att fastna i yttre hinder, för precis som Tony McCarric sa så är det viktigaste att du börjar. Om vi hela tiden ska vänta på rätt läge kommer vi att bli stående. Om du och jag börjar följer fler med. Det är bättre att visa att det är möjligt än att bara säga att det är möjligt. Frågor jag tar med mig hem efter diskussionerna i min grupp är: Vad gör jag redan nu för att bidra till att implementeringen av strategin alla ska lyckas får genomslag? Vad kan jag tillsammans med de andra förstelärarna göra? Vad behöver vi hjälp med? Jag tycker att vi lärare i Svedala kommun har tagit det viktigaste steget vi har börjat.
Att diskutera:
Vad behövs för att alla dina elever ska lyckas?
Vad kan du själv göra?
Vad behöver du hjälp med?
4 reaktioner på ”PISA 2015 och ALLA SKA LYCKAS”