Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen

Att skriva med penna och papper har blivit mer sällsynt i skolan och många elever suckar när man ber dem skriva för hand. Att låta eleverna fatta pennan och låta bokstäverna flöda har flera fördelar och poäng.  I mina klassrum använder eleverna  skrivande och samtal i NO för att tänka,  förstå och lära.

“I skolan behöver eleverna ges många möjligheter att samtala , skriva och läsa för att utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”. Texten är  hämtat ur LGR 11 och där  lyfts  språkets centrala betydelse för elevens kunskapsutveckling fram . Skriva med penna är i denna process  ett viktigt redskap  för att tänka , förstå och lära  i No-ämnena.

Collaborative Writing
En modell av tankeskrivande som jag använder kallas ” Collaborative Writing”. Det bygger på att eleverna får tänka och formulera sig utifrån ett ämnesinnehåll med stöd av och tillsammans med  klasskamrater.  Eleverna använder sitt vardagsspråk och ämnesspråk för att formulera och bearbeta sin text i en tankeprocess i 4 steg. Med pennan i hand tränar de på att förklara, argumentera, granska och redogöra både på egen hand och med kamrat för att  förstå och utveckla vidare sina egna kunskaper.

Arbetsgången är 4 steg. Eleven skriver var och en enskilt först i kolumn 1 och 2. Därefter skickar man sin text till en kamrat som läser texten och som i kolumn 3  ger respons genom att instämma/ ifrågasätta eller utveckla det kamraten fått med i texten. I kolumn 4 får den ursprungliga skribenten tillbaka texten  och utifrån läsarens kommentarer får eleven tänka vidare genom att fortsätta sitt skrivande.

Ibland slutar jag här och ber någon läsa upp sina 4 kolumner och ibland gör jag en uppföljning i mindre grupper. I dessa mindre grupper läser var och en upp sin text och till sist väljer man ut någons text som man presenterar i helklass.

Jag använder denna modell till :

  • Föremål  ( Kemi: ämnen, material, råvaror) ( Fysik: Lekredskap för rörelse, verktyg, maskiner) (Biologi: Olika naturföremål, växter, sjukvårdsmaterial) ( Teknik: Olika tekniska lösningar och konstruktioner, de 5 enkla maskinerna, stabila och hållbara konstruktioner)
  • Bilder
  • Korta filmer

Skrivandet är styrt och det finns en tydlig ram. Samtidigt är det kreativt eftersom det inte finns ett facit eller rätt och fel. Tysta elever som inte annars deltar så mycket i klassdiskussioner blir aktiva  och det fungerar även bra för elever med annat modersmål eller läs-och skrivsvårigheter. Alla kan komma till tals och utvecklas efter sin förmåga.

Här hittar du en bra film på ett exempel på Collaborative Writing  i ett klassrum.

Dela upp genomgångar 
Många lärare har för långa genomgångar – de tänker att det är deras jobb att förmedla kunskap genom att prata.  Att lyssna på en duktig och intressant lärare som pratar  blir dock bättre om eleverna  som lyssnar själv också får tänka aktiva tankar och inte bara lyssna passivt.
Pröva att dela upp genomgångarna i mindre bitar tex tala i 5 minuter  och gör sedan en paus och be eleverna anteckna några saker de hört. Be dem sedan att jämföra sina anteckningar med axelkamraten för effektivt kamratlärande. Genom att återberätta det man hört och som man skrivit ner får eleverna möjlighet att höra innehållet flera gånger  och dessutom på olika sätt. Tipset kommer från Helena  Wallenbergs bok “Lektionsdesign” , där det finns många tips på differentierade aktiviteter för aktivt lärande för alla.  Detta fungerar även mycket bra när eleverna ser filmer. Där vi gör stopp då  de för anteckningar och sedan en kort stund jämför de sina anteckningar och berättar innan vi tittar på en bit av filmen till.

Kooperativa  strukturen ” Kloka pennan”
I denna struktur låter jag eleverna  med sin axelkamrat turas om att vara den som leder samtalet och den som för anteckningar. Den ene blir tänkare/ uppmuntrare och den andre skrivare / läsare. För den som är tänkare blir det lättare att skapa ett flöde och struktur i sina tankar när man slipper det tekniska skrivandet samtidigt. För den andre blir det en träning i fokus och att lyssna för att kunna skriva anteckningar. Den som antecknar fokuserar bara på att få ner det som sägs inte på innehållet. När den som skriver läser upp sin texten bearbetas och repeteras kunskaper  och tankar en gång till. Ibland lägger jag  till att de efteråt tillsammans diskuterar , ändra och tillför saker i texten som de gemensamt kommer fram till.    I No-ämnena brukar jag använda denna struktur när vi arbetar med ämnesbegrepp,  öppna frågeställningar eller för att skapa korta faktatexter.

Gemensamt för de skrivövningar som jag använder är att de kopplar samman språkutveckling med kunskapsutvecklingen. Idag i skolan är det  många av kunskapskraven som eleverna ska bedömas, som gynnas av en god språkutveckling. Det är självklart inte så att man lär sig endast för att man skriver , men när man gör det får man möjlighet att ta sig in i ett ämnesinnehåll och förstå det på ett nytt sätt och utvecklas.

Frågor:

  1. Vilka möjligheter ser du kring att använda de olika skrivaktiviteterna ovan i din undervisning?
  2. Hur skulle du kunna använda just  Collaborative Writing i ditt ämne?
  3. Finns det en potential för att eleverna får stöd i att tänka tillsammans  i dessa skrivövningar?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *