Scroll To Top

Tre elever i klassen- vilken lyx!

Det är tacknämligt att ha en liten undervisningsgrupp, 3 st (!), när uppdraget är att gå i mål med hela högstadiets kemikurs på en undervisningstimme per vecka under ett läsår. Samtidigt som dessa andraspråkselever ska behärska kursen på, ett för dem, främmande språk.

Det åligger oss alla lärare att möjliggöra språkutveckling för samtliga våra elever. Detta blir särskilt påtagligt när eleverna har annat modersmål är svenska. I ”min” lilla kemigrupp ska eleverna ges möjlighet att nå grundläggande mål för högstadiet under läsåret. Men jag menar att det av rättviseskäl ska skapas utrymme för eleverna att även nå kvalitetsbetyg. Två av de tre eleverna har nyligen sökt till teknisk/naturvetenskaplig linje i gymnasiet – så det gäller att vi ligger i! Allt ska falla på plats.

Som en av eleverna uttryckte det när vi sågs efter ett ledighetsuppehåll: ”Kristin, vi jobba med vår full fart framåt nu? Lära mycket!”

I boken Greppa språket, ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet står att läsa att det tar 1-2 år för flerspråkiga elever att lära sig vardagens språk, ”ytflyt”. Däremot tar det 6 – 8 år för andraspråkselever att tillägna sig ett skolspråk med ämnesspecifikt ordförråd och med förmåga att föra väl underbyggda resonemang (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Tre elever i klassen- vilken lyx!

Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Som jag skrev i mitt förra inlägg, Vägen mot kollegialt lärande, har vi på NFU, sedan 2014, arbetat mot målet att öka vårt kollegiala lärande. Under våren har vi genomfört lektionsobservationer hos varandra. I stort sett samtliga lärare har både observerat och blivit observerade. Huvudmålsättningen med observationerna hittills har varit att vi ska känna oss trygga i observationssituationen. Fortsätt läsa Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Den flerstämmiga undervisningsmiljön

Framgångsfaktorer och utmaningar ur ett svenska som andraspråksperspektiv

Jag har under min tid som lärare arbetat medvetet för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö och sökt svar på hur det sker på bästa sätt genom att ta del av forskning samt prövat och omprövat olika metoder (läs mitt tidigare blogginlägg om ett flerstämmigt klassrum här). I mötet med elever med svenska som andraspråk och genom litteratur inom kursen Svenska som andraspråk har jag tvingats att ytterligare granska och utvärdera den undervisningsmiljö som jag försöker utforma med fokus på samtalet. Fortsätt läsa Den flerstämmiga undervisningsmiljön

Goda förutsättningar för framgångsrik matematikundervisning

Vi har nyligen genomfört de nationella proven i matematik för åk 3. Utfallet och resultatet blev mycket bra. Vårt förhållningssätt kring förberedelserna inför provet har varit att se de nationella proven som en naturlig del i undervisningen, inte som ett enskilt och isolerat mål i sig. Det goda resultaten förvånar inte oss. Vi har lyckats att lyfta våra elever till en högre nivå. Efter utvärdering av förberedelser, genomförande och resultat har vi kommit fram till en antal faktorer som möjliggjort det goda resultaten på proven och den höga kunskapsnivån. De faktorer vi kom fram till presenteras i detta inlägget.

  • Prata matematik
  • Skriftliga räknemetoder
  • Repetition – remsor
  • Dubbel bemanning
  • Problemlösningar

Fortsätt läsa Goda förutsättningar för framgångsrik matematikundervisning

Matematikundervisning – under uppbyggnad

Denna termin har jag valt att fokusera mina bloggar och mitt eget lärande på matematik. Jag har prövat lite olika tillvägagångssätt och lektioner under terminen och tänkte att jag delar med mig lite av dessa försök och lektioner i detta inlägg. Därför har jag valt att kalla detta inlägg för vår undervisning är under uppbyggnad.

Vardagsnära

När vi arbetar med matematik försöker vi göra den så vardagsnära som möjligt för eleverna för att de ska få en anknytning till matematiken. Ett exempel som vi arbetar med är att de får ta med sig ett problem hemifrån – ett problem som de använt matematik för att lösa. Än så länge har problemen främst handlat om bakning. Genom detta arbetssätt har vi märkt att elevernas intresse har ökat och deras kreativitet har fått ta större plats i ämnet matematik. Problemen som eleverna skapar visar på vilken förståelse de har för matematik. Vår enda beskrivning har varit att problemet ska gå att arbeta med i grupp och vara lösbart. Vi tänker lägga till fler aspekter ju mer erfarenhet eleverna får av att skapa egna problem, som tex att det ska gå att lösa på flera olika sätt, och utifrån ett problem kan vi skapa nya liknande problem. Vi har i vår planering tittat på Dan Meyer – Math – Curriculum makeover  Fortsätt läsa Matematikundervisning – under uppbyggnad

Undervisning och lärande