Ord och uttryck bär oss genom livet

Jag är lärare i svenska. Jag älskar svenska språket och har sedan länge förstått hur viktigt det är att både förstå och kunna uttrycka sig för att kunna ta sig genom livet på ett bra sätt. “Pennan är mäktigare än svärdet” heter det. Ju fler ord och uttryck vi tillägnar oss i livet desto större verktygslåda har vi när vi ska tolka, förstå, kommunicera, övertyga eller förklara. Det är viktigt att vi alla hjälper eleverna att fylla deras verktygslådor. Det finns gott om utrymme kvar och det finns mycket där ute att fylla dem med.

Nya och gamla ord skapar sammanhang

Jag har med stor behållning läst min kollega Linda Sonessons bloggtext om nyord och blivit inspirerad. Klart att vi ska hänga med utvecklingen. Nya produkter, uppfinningar, fenomen och tillstånd kräver att vi skapar och börjar använda nya ord. Under förra året lärde vi oss både “flossa” och “intryckssanera”. Samtidigt är jag svag för äldre ord och uttryck. Inte så att jag går till affären och betalar med några riksdaler, men att ha ett rikt ordförråd gör oss alla lite mäktigare. Senaste tiden har vi i klassen både stött på saker som “följt i kölvattnet” av en historisk händelse, mött en ko som “gått genom isen” och försvunnit “anat ugglor i mossen” och ”sett rött”. Om man inte känner till uttrycken kan de skapa mer oreda än klarhet i knoppen och att få ett sammanhang är viktigt för att kunna förstå. Det är viktigt att vi hjälper våra elever att ge dem detta sammanhang genom att stanna upp, reflektera och förklara. Detta gäller förstås i alla ämnen!

Betydelser är inte självklara – ta inget för givet

I min klass jobbade vi för ett tag sedan med läsförståelse. Arbetet byggde på en tidningstext från Sydsvenskan där man i en reportageserie följde barn och ungdomar och tittade på hur de hjälper till hemma med hushållsarbete. En pojke i texten bodde på landet och hjälpte till i stallet med att “mocka och fodra”. En av mina frågor handlade om att förklara dessa två ord. Min tanke med denna fråga var mest att eleverna skulle träna sig förklara orden med andra ord. Om någon mot förmodan inte riktigt kände till orden fick man gärna använda sig av ordlista för att ta reda på betydelsen.När jag tittade igenom en av mina elevers svar tog det en stund innan jag själv fattade:

Mocka: är en speciell läderkvalitet som används till ytterkläder, accessoarer och skor.

Fodra: är att förse t ex ett klädesplagg med innertyg.

Jo, som fristående ord kan de ju ha den här betydelsen, men inte i sammanhanget. Min poäng med att ta upp denna händelse är att det inte är självklart att elever förstår betydelsen av ord vi själva tar för givna. Vi måste stanna upp, fråga, kolla av och förklara för att säkra att eleverna får ett sammanhang i texter, oavsett text-typ eller ämne.

Hur kan man göra då?

Upplys eleverna!

För det första – samtala med dina elever om att det är viktigt att fråga om ord de inte förstår. Det har jag gjort. Vissa gör det. Många gör det inte. Därför är det viktigt att stanna upp och förklara och prata om ord och uttryck.

Dela ett drive-dokument

I mina SO-ämnen brukar jag parallellt med vårt arbete ha ett delat drive-dokument i Classroom som alla elever har tillgång till. Efter varje arbetspass sammanfattar vi “dagens ord och uttryck”. Enkelt – vi kommer överens om vad som var viktigt. Någon får uppdraget att vara sekreterare.

Eftersom det är ett gemensamt dokument funkar det lite som en wiki-sida. Användarna hjälps åt att se till så att allt från information till stavning blir rätt. Givetvis har jag också koll.

Det har visat sig att detta dokument är en utmärkt källa till repetition och till träning inför eventuella test…

Ha en “veckans-ordlista” och använd orden i vardagen

En tidigare kollega till mig satte upp en lista på väggen med ord och uttryck som dykt upp i veckan i högläsningsboken, på veckans nyheter eller i något ämne. Det blir sedan en kul utmaning att försöka använda dessa i vardagen. Som lärare kan man själv ha mycket skoj och fungera både enerverande och allmänbildande samtidigt!

Apropå intrikat vokabulär – en anekdot. 🙂

I början av min lärarkarriär hade jag äran att styra upp ett luciatåg på Örtagårdskolan i Malmö. Ett dussin små knattar i strut sjöng för glatta livet med i Staffansången – “Staffan var en stalledräng – EN KATT, EN MUS, EN HJÄRNA!” Ologiskt kan man tycka, men egentligen mer rimligt än det smått oförståeliga “vi tackom nu så gärna” För mina elever var svenska språket relativt nytt och de sökte förstås en rimlig mening och ett sammanhang i den för dem obegripliga texten. Vi hördes bra i alla fall! Förresten… Om du inte sett Johan Glans betraktelse över luciatexterna bör du klicka här.

Frågeställningar:

  • Vilka ord och uttryck är specifika för ditt ämne?
  • Hur gör du för att utveckla elevernas ordförråd (alla ämnen)?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *