Öppna dörren till litteraturens värld!

Jag har alltid gillat att läsa. Mina läsvanor har gått lite upp och ner i perioder (ner under studietiden, upp under föräldraledighet, tex) men intresset och viljan att läsa skönlitteratur, lyssna på ljudböcker, diskutera böcker med andra, se författarintervjuer på tv och läsa bokrecensioner har alltid funnits. Detta intresse låg också delvis till grund för mitt beslut att utbilda mig till lärare. Jag drömde om att få smitta barn och ungdomar med mitt litteraturintresse och göra läsande personer av dem.

Detta intresse och denna ambition skulle dock få sig en törn. 2011 läste jag 24 romaner (eftersom jag är nörd dokumenterar jag mitt läsande). I början av 2012 köpte jag så min första smartphone och de två därpå följande åren läste jag fem respektive tre titlar. Det tog sin tid, men till slut tvingades jag erkänna för mig själv att jag hade bytt ut mitt läsintresse mot Wordfeud och meningslöst slösurfande. Detta åtgärdade jag sedan, men någonstans etsade sig en dyster tanke fast hos mig: Folk kommer att sluta läsa. Vi är den sista läsande generationen. Hädanefter kommer Youtube, Twitter, Facebook och alla deras efterföljare att konkurrera ut bokläsningen och som svensklärare kommer jag att arbeta i en hopplös motvind. Hur ska jag få någon som vuxit upp med en smartphone framför näsan att orka öppna en bok?

Med den dystopin som utgångspunkt blev jag därför glatt överraskad när jag för en kort tid sedan googlade ”Svenskanas läsvanor” och fick se att flera undersökningar visar på att våra läsvanor ser ganska stabila ut jämfört med för tio år sedan. Men säg den glädje som varar. Kort därefter kom resultatet av senaste PIRLS. Svenska fjärdeklassares läsförmåga har visserligen gått framåt, men undersökningen visar också att Sverige är det land med lägst andel elever som tycker mycket om att läsa, blott 18%! Hela 31% svarar att de inte tycker om att läsa. Vi svensklärare har alltså en utmaning framför oss: Hur kan vi bedriva en läsundervisning som väcker intresse? Jag började genast fundera över hur jag vill presentera och hantera läsningen i min undervisning kommande termin.


Två generella riktlinjer

Först två riktlinjer som egentligen skulle kunna appliceras på all undervisning och som jag använt mig av länge, men som tål att upprepas i det här sammanhanget:

  1. Backa inte för elevernas ointresse! Som lärare är jag inspiratör. Det är min uppgift att väcka intresse. Jag möter ibland hos lärare en ängslan för att eleverna inte ska gilla ett lektionsupplägg eller -innehåll, men att göra saker som eleverna gillar är nu inte vårt huvuduppdrag. Jag försöker i stället lita till att ett läsintresse kan väckas under resans gång.
  2. Läsning är inte valbart! Det är inget eleverna ägnar sig åt när de är färdiga med annat, det ska inte gå att välja bort eller att bara sitta av tiden. Läsning ska stå högst upp på agendan, den ska ramas in och bearbetas med samtal och den ska vara behäftad med rapportskyldighet. Detta gäller även den enskilda, tysta läsningen. Hur jag arbetar med samtal kring enskild läsning har jag tidigare bloggat om här. Om en elev tycks ha svårt att välja böcker som passar, väljer jag och sedan läser vi de första sidorna tillsammans så att hen kommer in i boken.

 

Min läsundervisning i årskurs 2 kommande termin

Så hur ska jag då bära mig åt för att få eleverna att bli intresserade av läsning? Jo, så här:

Jag ska försöka inspirera dem genom att prata om mitt eget läsintresse. Berätta om vad jag läser för bok just nu, vilken typ av böcker som tilltalar mig, berätta om hur det brukar se ut hemma hos mig när jag läser, när och var jag läser, om mina besök i bokhandeln, om hur det går till när jag och mina barn är på stadsbiblioteket, om lyckan när jag hämtat ut ett paket böcker jag beställt och att få slita upp det och ta ut mina nya böcker, visa bilder på mina bokhyllor där hemma och på mig själv när jag ligger och läser i soffan. Som lärare är jag en förebild, det ska jag utnyttja! En bekant berättade att hans barns mellanstadielärare sagt inför eleverna att hen inte läste romaner! Vilket öde att vara elev i det klassrummet! Tänk er att få en lärare i samhällskunskap som vägrade läsa nyheter, eller en idrottslärare som aldrig motionerade.

Jag ska presentera olika skönlitterära genrer och högläsa böcker ur dessa. Detta började jag med redan förra terminen. Jag förklarade vad en deckare var, hur dessa berättelser brukar vara uppbyggda och varför jag ibland väljer att läsa dem, dvs vad som är själva poängen med en deckare. Därefter tog jag in några bra barndeckare i klassrummet och så fick eleverna rösta fram några som vi högläste. När vi sedan gick vidare till fantasy visade jag bilder och berättade om hur en fantasyvärld kan se ut, vilka varelser som kan befolka den, vilka fenomen som kan förekomma i den och vilka genretypiska drag dessa romaner brukar ha, innan vi kastade oss över själva högläsningen. Den här terminen väntar nya genrer. Kärlek, skräck och hästböcker kanske? Och det ska inte bara handla om prosa. Poesi och dramatik ska det naturligtvis också göras plats för. Här finns det också alla möjligheter i världen att koppla detta arbete till skrivande i olika former.

Jag vill också visa eleverna att det finns en hel värld att upptäcka när man väl gläntat på dörrarna till litteraturen. Jag vill inte ha någon renodlad förmågeträning där eleverna får känslan av att det inte spelar någon roll vad som läses, så länge det läses. Det spelar visst roll! Det handlar inte bara om att vi ska läsa för att utveckla vår läsförmåga, utan lika mycket om vad vi läser. Läsintresse handlar inte bara om att vända blad, utan också om att upptäcka: Vem är den här författaren? Finns det fler böcker av honom/henne? Vilka andra författare och böcker finns i samma genre? Vilken är den bästa boken jag läst i år? Vilken bok vill jag berätta för mina klasskamrater om? Vilken bok har snyggast omslag? Vilka böcker vill jag helst läsa nästa termin?
Jag tänker läsa klassiker tillsammans med mina elever. En del litterära klassiker finns i versioner anpassade för de åldrar jag undervisar i. Som exempel kan nämnas Robinson Crusoe, Tom Sawyers äventyr, Robin Hood, En världsomsegling under havet, Kung Arthur och riddarna av runda bordet, samt berättelser ur Tusen och en natt. Mina elever ska veta att det finns böcker som fortfarande är kända och läses efter hundratals år.
Ett annat sätt att öppna dörren till litteraturens värld kan vara att ta utgångspunkt i enskilda författare. Att arbeta med författarporträtt, diskutera i vilken eller vilka genrer författaren skrev och, förstås, högläsa och samtala om författarens böcker. Jag vill signalera att litteraturkunskap är en viktig del av svenskämnet, redan i de tidiga årskurserna.

Min dröm är att jag lyckas inspirera varenda elev till att bli en läsande varelse. Att de genom min undervisning (och framtida lärares naturligtvis, och sina föräldrars uppfostran) skaffat sig läsvanor för livet. Att jag när jag springer på dem på stan om 20 år frågar ”Vad läser du just nu?” och får en entusiastisk redogörelse till svar. Som lärare i svenska måste det väl vara mitt mål?

Och förresten, jag läser ”Hummelhonung” av Torgny Lindgren just nu. Vad läser du?

 

Att diskutera

  1. Hur ser litteraturundervisningen ut i ditt klassrum och på din skola?
  2. Hur kan vi väcka läslusten hos eleverna?
  3. Vad läser du just nu?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *