Den digitala tekniken i skolan innebär att lärare får möjlighet att använda fler pedagogiska redskap och att elever ges möjlighet att lära och visa sina kunskaper på ett mer flexibelt och mångsidigt sätt. Sandra Pilemalm förstelärare på Naverlönnskolan i Svedala skriver att om debatten kring digital teknik i skolan skulle handla om hur vi använder den bäst snarare än om hur vi ska begränsa den, skulle resultaten i svenska skola höjas.

En studie gjord av forskaren Annika Agelii Genlott och professorn Åke Grönlund, båda vid Örebro universitet visade att om den digitala tekniken används tillsammans med nyckelfaktorer för lärande så höjs skolresultaten. I studien vid Örebro Universitet gav lärare och 5000 elever i Sollentuna skriftlig, kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling när eleverna fick lära sig skriva direkt på plattor i stället för med papper och penna.   Återkoppling som för lärandet framåt och att elever stödjer varandra i lärandet är enligt skolforskaren Dylan William två av fem nyckelstrategier för framgångsrikt lärande (BFL). Dylan William har under lång tid forskat kring vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum.

Min erfarenhet är i linje med den forskning som visar att om den digitala tekniken används tillsammans med nyckelfaktorer för lärande så höjs skolresultaten. Framåtsyftande kommentarer föder enligt mina erfarenheter engagemang och målmedvetenhet som skapar arbetsro och utvecklar lärandet. Hur kan då detta ske i praktiken? I de ämnen jag undervisar SO och Engelska skriver jag kontinuerligt kommentarer under arbetsprocessens gång som syftar till att utveckla elevens lärande. Om eleven t.ex. skriver: Hinduismen påverkar människors sätt att leva i Indien. Skulle jag kunna kommentera: Påverkar hinduismen vad människor äter i Indien? (Religionen förkunnar respekt för allt levade och det är därför inte lämpligt att äta kött och många är vegetarianer.)

Filminspelningar med hjälp av digital teknik underlättar enligt mina erfarenheter elevers möjligheter att redovisa sina kunskaper på olika sätt. Det utvecklar också elevers kommunikativa förmåga och användning av ord och begrepp i nya sammanhang. Vad som menas med kommunikativ förmåga är elevens förmåga att kunna diskutera och motivera, presentera och uttrycka egna åsikter och ståndpunkter samt även att kunna framföra och bemöta argument. När elever spelar in sina redovisningar så kan lektionstiden ägnas åt att få hjälp av läraren. Läraren behöver inte ägna lektionstid åt att bedöma. Bedömningen sker efter lektionstid.

Numer finns det också flera digitala verktyg som gör det möjligt för lärare att spela in lektionsgenomgångar.  Det gör det möjligt för elever att tillägna sig information innan lektionen. Under lektionen kan eleven istället få hjälp av läraren och arbeta med det som ska utvecklas istället för att läraren överför fakta. Vissa elever har ibland svårt att ta till sig genomgångar i helklass och då kan inspelade genomgångar vara ett bra verktyg att ta till för att på så sätt göra det möjligt att ha genomgången på en annan plats.

Det finns ett tillägg man kan använda i Google drives funktion formulär som heter Flubaroo som gör det möjligt för lärare att ha självrättande prov. Elevens svar tillsammans med facit mailas tillbaka till eleven inom loppet av någon minut räknat från det att den sista eleven avslutat testet. Feedbacken är dels summativ i form av poäng men också formativ genom att eleven direkt ser om den förstått huvuddragen inom ett ämnesområde. Röd färg markerar att eleven inte förstått och måste korrigera sin kunskap.

Det är ju självklart inte så att elevers kunskaper ökar bara för att vi sätter en dator i händerna på dem. Frågan vi ska ställa oss är ju snarare hur tekniken kan användas i undervisningen för att utveckla lärandet? Visst händer det att jag beslagtar mobiltelefoner eller att elever försöker spela FIFA 15 under lektioner. Jag förundras dock över hur debatten vrids till att det antingen är tekniken eller elevernas fel. Det är vuxna som har ansvaret i skolan.

Det som oroar mig mer än störande teknik är den bild som målas upp av Sveriges elever som ointresserade av att lära. Varje dag möts jag av engagerade och duktiga elever, som mailar och frågar om uppgifter på helger, som spelar in presentationer på kvällar. Jag möter också elever som börjar tappa tron på sig själva och som behöver att jag plockar fram alla pedagogiska verktyg som finns tillsammans med mina ämneskollegor, specialpedagoger och rektorer. Jag möter elever som trots motgångar i livet gör fantastiska prestationer – varje timme – varje dag – varje vecka. Ni kan bara inte ana vilka stjärnor de alla är. Den största oron hyser jag över att vi ska sluta inse vilken enorm kraft att påverka lärare har, med eller utan digital teknik i klassrummet.  Låt oss alla som arbetar i skolan påminna oss om det varje gång vi kliver in genom skolans dörrar och möter våra fantastiska stjärnor!

Att diskutera

1. Hur använder du digital metodik i klassrummet?
2. Vilken pedagogisk metod tillsammans med digital teknik anser du är den som främjar lärandet i ditt klassrum?
3. Hur arbetar du för att förhindra att tekniken stjälper snarare än hjälper?

Videopresentationer på nätet,

Förstelärare Sandra Pilemalm pratar om detta på Teachmeet i Svedala

Sandras föreläsning om ekonomiskt kretslopp mm. OBS du måste vara inloggad på movenote för att kunna titta!

Vill du testa digital metodik själv?

https://www.movenote.com/

http://www.videonot.es

http://studi.se/

Läsa mer om debatten kring digital teknik i skolan?

Nu är det bevisat – barnen bli r bättre i skolan med surfplattor

Regeringen vill ha tydligare regler för mobil i klassrummet

Förbättra resultaten i skolan genom att kasta ut datorerna från lektionerna

Barn måste förstå globala utmaningar