Vårterminens första arbetsdag ägnade vi på Röda skolan åt ett av våra utvecklingsmål. Eleverna hade studiedag och vi kunde i lugn och ro ägna oss åt våra lärmiljöer. Vi vill skapa en inkluderande lärmiljö där många av de särskilda anpassningar vi gör ska vara en naturlig del av vår lärmiljö. Vi vill arbeta efter tanken att det som är nödvändigt för några, är bra för alla och skadar ingen.
Till hösten kommer Röda skolan att flytta in i nybyggda Aggarpsskolan. Vi är väl medvetna om att nya fina lokaler inte räcker för att få en bra och välfungerande skola. Vi behöver ett gott klimat, ett varmt och professionellt pedagogiskt bemötande och främjande lärmiljöer. Arbetet med att få till allt detta är redan i full gång och studiedagens arbete kring lärmiljöer är en del av det.
Vi i ledningsgruppen hade tidigare fått ut SKL’s publikation “Olika är normen – att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan”. Detta inspirationsmaterial är gratis och finns att beställa eller ladda ner på webbutik.skl.se. I den kan man läsa om hur skolan kan arbeta med inkluderande lärmiljöer, extra anpassningar, särskilt stöd och med elevhälsan som resurs. I häftet får man följa flera skolor som har lyckats extra bra med detta.
Under studiedagen utgick vi från spsm’s webbaserade material som är uppbyggt utifrån sex olika moment. Genom filmer synliggör de exempel från skolor som lyckats med extra anpassningar. Förslag till fördjupning, länkar och frågeställningar finns för att ge underlag för fortsatt reflektion utifrån den egna verksamheten och skolutvecklingsprocess. I arbetslaget satt vi efter filmerna och diskuterade hur dessa anpassningar som kan vara bra för alla kan se ut. Vad gör vi redan och vad kan vi utveckla?
Under och efter studiedagen började jag fundera på vilka anpassningar som jag gör i min undervisning. Anpassningar i klassrummet som är väldigt viktiga för en del elever och som alla gynnas av. Jag och min kollega David undervisar i två sexor. Vi delar på alla de teoretiska ämnena utom engelska. Vi pratar mycket om hur vi kan göra vår undervisning likvärdig och vilka saker vi båda kan göra för att ge våra elever trygghet och en känsla av sammanhang. Vi tycker också att det är viktigt att vi gör ungefär lika. Här är några enkla saker som vi använder oss av som vi tycker fungerar bra.
- Hemklassrum. Våra klasser har hemklassrum. David och jag flyttar mellan rummen och det är endast vid slöjd, idrott, musik och språkval som eleverna byter rum. Färre förflyttningar ger mindre stök som för många skapar oro.
- Bra schema. Ett schema kan både skapa kaos och ordning. Vi lade ner väldigt mycket tid för att få ett välfungerande schema med så få avbrott som möjligt. Eftersom vi båda undervisar i mer än ett ämne, ligger våra ämnen efter varandra så ofta det går. Att vi inte behöver byta mellan de olika klasserna så ofta, utan arbetar i en och samma klass under en längre tid ger ett lugn. Oftast sker bytena under förmiddagsrasten och under lunchrasten.
- Dagen händelser skrivs alltid på tavlan. Att veta vad som kommer att ske under dagen och när det kommer att ske ger trygghet. Då kan elevernas fokus ligga på lektionsinnehållet istället.
- Vilket material behövs på lektionen? På tavlan skriver vi inför varje lektion vilket material som eleverna behöver ta fram från sin låda eller hämta i skåpet. Detta gör att lektionen snabbare kommer igång och minskar störande avbrott.
- Dagens lunch skrivs också på tavlan. En del elever blir störda i sin koncentration om de undrar över något, tex vad det blir till lunch.
- Målet med varje lektion skrivs på tavlan och varje lektion inleds med att förklara vad det innebär.
- Lektionens olika moment skrivs i punktform. Förutsägbarhet ger även det trygghet.
- Alla diskussionsfrågor skrivs på ämnets Classroom-sida. Vi har en elev som är relativt nyanländ. För eleven underlättar det att hen har frågeställningen digitalt så att hen kan klistra in det i Google translate. Även skriftliga instruktioner som vi tidigare skrivit på tavlan lägger vi in på Classroom av samma anledning.
Att diskutera:
- Vilka särskilda anpassningar gör du som är till nytta för alla elever?
- Vilka fördelar ser du med detta sättet att se på särskilda anpassningar?