I mitt förra blogginlägg skrev jag om fokus på lärandet. Nu har vi arbetat ett tag med förhållningssätten som jag beskrev i den bloggen. Vi märkte snabbt att majoriteten av eleverna brister i sin uthållighet. De ger upp alldeles för lätt, de tror inte riktigt på sin egen förmåga och de flesta saknar tålamod och strategier när det blir svårt. Jag tror att detta är ett generellt mönster bland merparten av eleverna i skolan, vilket kommer fram i diskussioner med andra lärarlag på skolan. För en tid sedan kom jag över boken ‘Uppmuntra lärande’ av James Nottinghamn och den beskriver problematiken som vi själva identifierat hos våra elever. I det här blogginlägget ska jag fokusera på olika metoder och strategier för att uppmuntra och utmana eleverna att bli mer uthålliga i sitt lärande.

1. Beröm rätt saker
2. Hjälp-strategier i klassrummet
3. Våga göra fel.
4. Elevnära och intresseväckande lektioner

Uppmuntra lärandet

James Nottinghamn skriver att dagens lärare curlar eleverna för mycket genom att alltför snabbt hjälpa dem till rätt svar. Eleverna ges ofta många val i undervisningen och de flesta väljer då de enklaste alternativen eftersom höga resultat ger mer beröm. En av lösningarna blir då att läraren ska förmedla ett annat förhållningssätt till inlärning till eleverna och inte fokusera på att berömma höga resultat. Ett vinnande förhållningssätt är att erövra innebörden i budskapet ”Easy is boring, difficult is interesting” och göra det till ett förhållningssätt i undervisningen. Denna modell hittar vi bland annat i spelvärlden. Där har eleverna en kraft att kämpa och nå längre trots alla utmaningar och motgångar. Hur gör vi då i skolan för att få eleverna att öka sin uthållighet och vilja att inte ge upp?

Nedan följer ett par strategier för att ge eleverna ökade möjligheter till uthållighet. Strategierna är delvis inspirerade av James Nottingshams bok, men även från diskussioner och praktik i vårt lärarlag.

Beröm rätt saker

Det finns lite olika sätt att ge beröm. Nottingham menar att vi ska ge beröm som skapar ett dynamiskt tänkesätt, vilket innebär att man har en utvecklingsorienterad syn på intelligens. Man fokuserar på att utmaningar är positiva för lärandet och uppmuntrar ansträngningen i lärprocessen. Målet är att eleverna ska lyckas eftersom de arbetar hårt och inte ger upp. Beröm processen i form av framsteg och handling istället för enbart resultatet. Genom att berömma eleverna för något de har kontroll över, tex att de har ansträngt sig eller arbetat fokuserat med en uppgift, ges de makten att själva lära och växa. Förslag på beröm enligt det dynamiska tankesättet:

• Du har verkligen ansträngt dig, bra jobbat!
• Vilket bra sätt att lösa problemet
• Vilka framsteg jag ser i din läsning
• Vad bra du hanterade den här utmaningen
• Märker du att det går bättre när du koncentrerar dig mer på uppgiften?

Hjälp-strategier i klassrummet

Efter våra genomgångar försöker vi lära eleverna några olika hjälp- strategier. Eleverna följer en checklista på hur de kan få hjälp.

1. Läs uppgiften en gång till och titta på tavlan efter exempel.
2. Fråga den du sitter bredvid.
3. Gå igenom tidigare uppgifter
4. Hoppa över till nästa uppgift

Vi lärare rör oss strategiskt runt i klassrummet för att fånga upp vilka elever som behöver lite extra hjälp, och vilka som har hoppat
över uppgifter. Eleverna behöver på så sätt inte räcka upp handen. Målet är att vi ska få en klassrumsmiljö där vi hjälps åt och att eleverna inte ständigt behöver pocka på lärarnas uppmärksamhet för att komma vidare och de tränar kontinuerligt sin uthållighet och även självkänsla att kunna lösa fler uppgifter på egen hand. En positiv konsekvens med hjälp-strategierna är även att eleverna inte ska behöva vara sysslolösa på lektionen. En annan positiv effekt när de hjälper varandra är att de befäster sina egna kunskaper genom att sätta ord på dem och lyssna på andra. Oavsett vilken nivå eleverna befinner sig på övar de sig på att vara flexibla och att förändra sitt tankesätt. 

Våga göra fel

Om jag som lärare visar att jag tycker det är kul att lära mig nya saker, vågar testa och lär mig av mina misstag då kommer mina elever lättare ta till sig detta och sätta större värde på lärandet. När vi ibland kollar av eleverna efter ett nytt moment är vi tydliga att eleverna gärna får göra fel. 

Vi uppmuntrar eleverna att testa olika lösningar och våga svara utan att nödvändigtvis vara säker på att svaret är rätt. När de svarar fel fångar vi upp det, berömmer försöket, och ser det som en lärprocess för hela klassen.

Varierande och intresseväckande lektioner

Mina erfarenheter är att  med en varierad matematikundervisning ökar möjligheterna för eleverna att tillgodogöra sig mer kunskap. Jag märker att aktivitetsnivån, glädjen och intresset för matematiken ökar vilket även leder till högre uthållighet. Jag märker ett starkt samband mellan intresset för ämnet och förmågan till uthållighet för att lösa uppgifterna och erövra ny kunskap.

Vårt mål är att presentera nya utmaningar på ett så intresseväckande sätt som möjligt. Om eleverna blir nyfikna, ökar deras uthållighet automatiskt. Precis som andra färdigheter och förmågor behöver eleverna träna sig att se utmaningar som något intressant och givande. Detta är ingen quick fix, utan en process som tar tid att implementera i klassrummet.

Hitta material som är utmanande för eleverna, då fokuserar de på utmaningarna istället för att bli klara med uppgiften.

För att eleverna ska bli intresserade och se uppgifter vi ger dem som en utmaning att klara av utan att ge upp måste  vi ge dem förutsättningarna, vad som förväntas av dem i form av tydliga kriterier.

Avslutningsvis

Mina elever ska lämna skolan med en bred repertoar av inlärningsförmågor, vilja, klokhet och beredskap att undersöka och hitta på nya saker.

Ett hinder för att uppnå detta kan vara att ge upp för snabbt när man ställs inför nya utmaningar. Därför är jag övertygad om att förmågan att öka elevernas tålamod och uthållighet är avgörande för att kunna nå de övergripande målen. Att tidigt under skoltiden lära sig att uthållighet är en positiv förmåga kommer många elever även att ha nytta av i övriga livet. De lär sig att allt är möjligt och att de själva har redskapen för att kunna lösa problem.

Att diskutera

• Hur arbetar du för att stärka elevernas uthållighet?
• Hur arbetar du för att stärka elevernas självkänsla?