Nya tag med stöd av kollegahandledning

Det är måndag efter lunch, klockan är 13.00 och min lektion i svenska ska börja. Jag släpper in klassen i klassrummet. Många av eleverna är stimmiga, tjoar och pratar högt med varandra. Några kastar sig ner på sin stol med ett stön och klagar över att de är trötta, andra sätter sig men reser sig snabbt igen för att antingen hämta något i sin låda bak i klassrummet eller prata med en kompis. Jag ber om klassens uppmärksamhet och får den delvis men fortfarande snackas det och görs ljud som stör koncentrationen och möjligheten att förstå vad som ska göras. Jag går därför igenom uppgiften ännu en gång, och ytterligare en gång……..

Så här inleddes många av våra lektioner på måndagseftermiddagarna under första delen av terminen. Ingen av de andra fyra lektionerna vi hade tillsammans inleddes på detta vis. Vad var fel? Svaret kan verka uppenbart; tidpunkten, måndag eftermiddag efter lunch. Även om flera elever är trötta efter lunch kunde jag inte godta situationen och jobba på som vanligt utan något måste göras, men vad?

Vid en kollegahandledning tog jag upp situationen i klassen där mitt case blev utvalt vilket i sin tur ledde till fruktbara lösningar som jag och klassen nu håller på att prova.

Kollegahandledning är ett verktyg som används vid kompetensutveckling och som syftar till att lärare ska lära av varandra, tillsammans. Det finns olika typer av modeller för kollegahandledning men syftet är det samma och med utgångspunkt i att kunskap finns i gruppen.

Kollegahandledning enligt en modell utarbetad av Pilou, utgår från att gruppen tillsammans väljer ett av de problem som gruppmedlemmarna delger varandra. Utifrån det valda problemet får den som äger problemet svara på korta frågor utan att det blir en diskussion. När det inte finns fler frågor vänder problemägaren sig bort från de övriga som resonerar högt om problemet utifrån vad de hört berättas. Problemägaren lyssnar och funderar. Därefter får gruppens alla medlemmar samt problemägaren individuellt reflektera .Sedan delges problemägaren tankar och förslag på ev. lösningar från gruppen och avslutar med att själv reflektera över nya insikter och hur den vill gå vidare.

Styrkan i kollegahandledning är att man tar avstamp i ett verkligt problem och min erfarenhet säger att oavsett vilket problem gruppen väljer går man från en kollegahandledning med fler insikter som gynnar den egna undervisningen. Metodens tydliga struktur ökar delaktigheten och ökar känslan av  att man inte behöver stå ensam med problem och svårigheter. I kollegahandledning får man tillfälle att fördjupa sig, bredda förståelsen av problemet och ta del av kollegors tankar och förslag till lösningar. Därmed hjälper man varandra att tänka och tänka tillsammans då metoden lyfter fram styrkan i gruppen där många svar finns.

Vid den kollegahandledning jag deltog i gav gruppreflektionen mot slutet  mig flera olika tips och tankar och dessutom gav de upphov till att jag själv kom på egna lösningar som jag ville prova.
Vi i gruppen kom tillsammans fram till att flera i klassen hade mycket energi i kroppen efter att ha suttit stilla på lunchen och spelat datorspel. De behövde bli av med energi och samtidigt snabbt hitta fokus på det som skulle göras. Vid två tillfällen har jag startat eftermiddagslektionen med en pedagogisk promenad som i detta fall betyder att eleverna får en uppgift som de ska diskutera med varandra. Uppgifterna utgjorde grunden för det som klassen sedan skulle jobba med och promenaden blev därmed en del av lektionen. Väl tillbaka i klassrummet, där jag hade förberett instruktioner på tavlan, fortsatte lektionen markant lugnare och med större fokus än tidigare måndagseftermiddagar.

Pedagogisk promenad

Ett annat tips som jag tog till mig var att prova tabata som en uppstart på lektionerna.  Jag har då framförallt fokuserat på kroppsövningar med korsrörelser som korsar kroppens mittlinje, vilket gör att de två olika hjärnhalvorna kan kommunicera mycket bättre. Motorik har stor betydelse för inlärning och studier visar att extra fysisk aktivitet i skolan har en positiv effekt på elevers prestationer. Det ökar blodflödet i hjärnan och stimulerar nybildningen av nervceller, vilket kan förbättra minne, inlärning och koncentrationsförmåga. Vissa övningar jag valt har varit mycket framgångsrika på så sätt att eleverna gillat dem, varit fullt ut delaktiga och efteråt varit mer fokuserade.Andra övningar har visat sig mindre lyckosamma då  vissa elever tyckt de varit tramsiga och inte gjort dem fullt ut .Jag tänker inte ge upp utan fortsätter prova mig fram i djungeln av övningar. Det finns dock en risk med att dessa övningar kan ses som jippo då de i nuläget endast sker på någon lektion i veckan. Det bästa vore om klassen fick möta övningarna i fler ämnen och flera gånger i veckan.

För att direkt fånga elevernas fokus och intresse vid lektionsstart har jag också provat att starta med en uppgift som ligger på deras bänk  och som de förväntas göra direkt när de kommer in  i salen utan någon specifik genomgång. Jag har provat minikorsord, en fråga att fundera över och göra en lista. Utmaningen är att hitta en uppgift som intresserar och som är en utmaning för alla, gärna en uppgift med koppling till arbetsområdet men det är inte nödvändigt.

Jag har arbetat som lärare i många år och därmed skaffat mig stor erfarenhet att möta olika klasser, elever och deras unika behov. Trots det hamnade jag i en situation som jag kände att jag inte riktigt hade kontroll över och just då förmåga att förändra. Kollegahandledningen gav mig tid att reflektera tillsammans med andra och därmed finna lösningar på en problematisk situation, varav några var lösningar som jag själv “hade inom mig” . Genom att sätta ord på ett problem, resonera om det, lyssna på andra och själv reflektera gick jag styrkt från handledningen med energi att ta tag i de där måndagseftermiddagarna som jag tidigare bävat för.

Att diskutera:

  • På vilket sätt tror ni att kollegahandledning skulle kunna vara / är en styrka för den individuella läraren?
  • På vilket sätt tror ni att kollegahandledning skulle kunna vara / är en styrka för skolan som en helhet?
  • Vilka andra sätt för att lösa problem och finna lösningar tillsammans med andra känner ni till och hur fungerar de?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *