Nu är det bevisat – humor hjälper vid språkinlärning!

come te lama

I nyhetsflödet möts man ibland av rubriker som hänvisar till forskningsrapporter som liksom states the obvious, till exempel att barn kan bli hyperaktiva av energidryck eller att rökning kan vara farligt. För ett tag sedan läste jag en liten artikel på nätet, Humor hjälper vid språkinlärning. Det var bara en liten notis som berättade att det nu gjorts en avhandling på ämnet och jag skrattade för mig själv eftersom jag tycker att det är så självklart att ingen behöver forska om det. Jag började ändå fundera över min reaktion. Vad är det jag tycker är självklart? Vad är det egentligen som gör lektioner roliga i skolan och varför är det så viktigt?

Vi lärare vet vikten av vårt engagemang och de undervisningssituationer vi skapar. Den senaste tiden har jag i flera sammanhang lagt märke till hur levande funderingarna är över hur viktigt det är för elever att det är en lustfylld miljö i klassrummet och att det ska vara roligt att lära. Till exempel publicerade min kollega Cornelia för inte så länge ett viktigt blogginlägg om vikten av den attityd vi lärare tar med oss in i klassrummet och på Naverlönnskolan har vi i som en del i vårt utvecklingsarbete diskuterat med våra elever vad som triggar dem, vad de tycker är viktigt för att arbetslusten ska vara på topp. Under diskussioner med elever brukar de uttrycka att den bästa undervisningen är strukturerad och tydlig, men också rolig. Jag brukar be dem definiera rolig. Ofta kommer de fram till att det är roligt i ämnen de ämnen där läraren gör undervisningssituationen lustfylld. De blir också ofta favoritämnen. Rolig, tillsammans med rättvis, tydlig och sträng när det behövs, brukar också lyftas fram som viktig egenskap när elever talar om vad som kännetecknar en bra lärare.

Ämnet är angeläget att fundera vidare över och därför tyckte jag att forskningen om humor vid språkundervisningen var värd att ta reda på mer om än det som stod i artikeln jag nämnde ovan. Jag läste på mer och drog slutsatsen att det nog inte var enbart humor i sig som var fokus utan snarare, enligt min fria tolkning, moment som bidrar till lustfyllda undervisningssituationer.

Det är en doktorand vid namn Giuseppe Caruso vid finska Jyväskylä universitet (Finsk skolforskning! Det måste ju vara bra!) som i en avhandling kommit fram till att om det finns humor, till exempel anekdoter och gåtor vid inlärningstillfället så effektiviseras undervisningen då positiva känslor väcks hos både elever och lärare. Det är när man positivt känslomässigt engageras som inlärningen ökar eftersom denna stimulans gör att man får mer ork och motivation att göra arbetet som krävs. Caruso menar att roliga inslag under språklektioner, till exempel sånger, filmer och anekdoter tidigare många gånger setts som utfyllnad. Han vill lyfta fram dem som mycket viktigare än så. Intentionen är inte att ta fram en pedagogisk modell men Caruso vill visa hur användbart fokus på positiva känslor kan vara i inlärningssituationen (av ett främmande språk) och vill uppmuntra lärare att ta fördel av detta i undervisningen utifrån egen personlighet och tycke. Det Caruso säger stämmer väl överrens med min egen övertygelse om hur viktig humor och lustfyllda moment är på lektionerna utifrån erfarenheter jag skaffat både som lärare och som elev. Jag har alltid strävat mot att under varje språklektion ska varje elev ha sagt något på målspråket minst en gång och skrattat minst en gång.

Caruso är lingvist och hans avhandling handlar om språkundervisning men jag tror att innehåller är applicerbart i alla skolämnen. En kollega till mig sa apropå det här ämnet att när klassen av någon anledning inte är så engagerad så funkar det nästan alltid att dra en anekdot så vänds fokus rätt igen.
Vad är roligt? Roligt behöver inte vara detsamma som humoristiskt. Är jag en superkul lärare som alltid levererar roliga lektioner? Nej, det är jag såklart inte alltid. Men jag försöker, och när jag lyckas blir det en belöning för mig med. Har eleverna tyckt att det varit roligt så har i de flesta fall jag det också. De bästa lektionerna är de där vi kommer in i ett flow och glömmer tiden. Då är det roligt. När lektionstiden är slut och jag får kommentaren ”Va, är det redan slut!?”. Då har det varit roligt och då minns man innehållet bättre. När det är kul blir det också spännande, intresse väcks och man vill ha mer! Egentligen behöver man bara fråga sig själv vilka lektioner man gillade under sin skoltid eller vilka förläsare man minns bäst. Vad var det som hände då? Vad var det för ingrediens som gjorde det roligt?

Måste allt alltid vara roligt, då? Kan allt bara vara roligt hela tiden? Barn och ungdomar är överlag mer luststyrda idag (en reflektion, inte fakta), kanske eftersom mycket av det de är intresserade av är lättillgängligt. Skolan behöver matcha elevernas vardag, fånga upp elevens intresse. En flippad fröken har skrivit ett inlägg i sin blogg om vad ”kul” på lektionen kan vara. Hon menar att visst, allt kanske inte är superkul, hela tiden. Men då är det lärarens jobb att göra det begripligt och förståeligt, att skapa engagemang. ”Då kommer eleverna gå ifrån lektionen och säga ”det här var kul”. Kul betyder inte tjo och tjim. Kul betyder för mig kunskap. För det är kul att lära! Kunskap är roligt att ta in och kunskap är roligt att besitta!”

Hur kan man göra? Hur kan man göra det centrala innehållet roligare och därmed påverka hur lustfylld undervisningssituationen blir? Här är några saker som funkat på lektioner nära mig:

• Visa positiv attityd i kroppsspråk
• Anekdoter som hör till ämnet
• Filmsnuttar
• Ta in populärkultur och dra paralleller till elevernas kultur och vardag
• Kul bilder i presentationer (t ex ”knäppa djur ”om man jobbar med beskrivningar”)
• Att som lärare göra fel ibland och göra en grej av det
• Bjuda på sig själv
• Tävlingsmoment
• Låta eleverna skapa tävlingsmoment
• Nyhetens behag
• Att som elev tvingas ställning och vara aktiv
• Inte bara sitta på stolen i 60 minuter
• Att som elev få lära andra
• Oväntade inslag
• Använda flera sinnen
• Få sitt ego stimulerat

Att diskutera:

  • Ge exempel på lektioner du haft som engagerat eleverna speciellt och som de tyckt var roliga. Vad hittade ni på då?
  • Hur mycket beror ett ämnes ”rolighetsgrad” på lärarens engagemang? Vilka andra faktorer spelar in?
  • Vad lägger du, dina kollegor respektive dina elever i begreppet ”en rolig lektion”?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *