NO är svårt och nördigt – INTE!

Att vara NO-lärare innebär många gånger att man har ett kluvet förhållande till sitt ämne. Förutom det egna intresset (och kärleken) till naturvetenskap har man å ena sidan en verklighet med engagerade elever som tycker att ämnet  är spännande och å andra sidan  en omgivning som målar upp en bild av NO som svårt, verklighetsfrämmande och onyttigt. NO, ett ämne för nördar. Är det inte dags att ändra på den sistnämnda bilden en gång för alla?Allt är inte svart eller vitt, rätt eller fel. Det finns så klart en hel del att diskutera, förändra och förbättra. Men det hjälper inte att hålla fast vid schablonbilder och det hjälper inte att bidra till att de sprids. Vi måste sluta säga att NO är svårt, smalt och speciellt. Det stämmer inte, NO har sin plats i elevernas utbildning precis som vilket ämne som helst.

För det första, NO är inte svårt. Kraven som ställs i t ex nationella proven för åk 9 i NO är möjliga för alla elever att klara förutsatt att undervisningen har fungerat som den skall och att eleven har deltagit. Ibland lyfts naturvetenskapliga begrepp fram som speciellt svåra men det är inte så dramatiskt, elever lär sig nya ord och betydelser hela tiden, t ex glosor i språkundervisningen eller specialuttryck kopplade till deras intressen, fritidsaktiviteter mm. Orden kopplade till de spel mina barn spelar online på sina datorer är minst lika avancerade som begreppen i NO. Det är inte i själva begreppen problemet ligger.

För det andra, NO i grundskolan är inte ett smalt ämne. Innehållet som beskrivs i kursplanen speglar den omgivning och de fenomen eleverna har runt omkring sig, antingen deras egen vardag eller i den verklighet de t ex möter via olika former av media.

För det tredje, NO är inte speciellt och riktar sig inte till några få som har naturvetenskapliga utbildningar och yrken som väntar i framtiden. Det är lika viktigt för någon som jobbar på en frisörsalong  att kunna läsa och förstå kemikaliers bipacksedlar  om risker och avfallshantering som för den som jobbar på ett laboratorium. och vi vet ju faktiskt inte vad som väntar våra elever i framtiden.

Barn är från start nyfikna, öppna och positiva till utmaningar. Vi pratar ofta om att vi skall ha höga förväntningar på eleverna men när de kommer till NO-undervisningen är det de som höga förväntningar på oss. De tycker att det är spännande, de vill veta saker.  När vuxna talar om att NO är svårt och kanske inte för alla släcker vi de förväntningarna och stänger vägen för vissa. Detta är också en fråga om demokrati och likvärdighet. Alla måste kunna vara med och fatta beslut om framtida frågor om miljö, energi, genteknik mm. Ingen skall behöva känna att man inte räknas för att man saknar kunskaper.

26034014735_a88c8f19e2_bUtöver att bättra på bilden av NO finns det saker som man behöver tänka på i själva undervisningen. Lyft fram de centrala, bärande idéerna inom naturvetenskapen och återkom till dem under hela skoltiden. Exempel på sådana idéer kan vara hur materia kan skapas, byggas om och förändra form, kolets kretslopp med fotosyntes  och cellandning, energi som bakomliggande faktor i olika system. Aktivera eleverna, NO är ett undersökande ämne där laborativa inslag skall förekomma ofta. Särskilt i årskurs 6 försöker jag ha ett laborativt inslag där eleverna medverkar varje lektion. Verklighetsanknyt, det finns inte något som inte går att koppla till elevernas egen värld så länge man kommer ihåg att elevernas vardag inte bara består av det som finns inom räckhåll just nu eller just här. Lyssna på eleverna, de undrar saker, tänker, oroar sig inför framtiden etc  och koppla det till naturvetenskapligt innehåll.

Det är inte svårt att göra små enkla kopplingar till omvärlden. Förra veckan gjorde mina elever livsmedelsanalyser, t ex Trommers prov och Hellers ring. Smalt och specialiserat? Inte om man samtidigt pratar om vem som håller på med sådana analyser och vilken betydelse det har för en själv. Kostråd, allergier, matförgiftningar. Listan på verklighetsanknytningar kan göras lång. Samtidigt länkade jag till artiklar med korta intervjuer med med kemister som jobbade med allt ifrån ekotoxologi till osttillverkning.

Låt undervisningen utmana. Det är inte farligt att tänja på gränserna,  uppmuntra istället alla att ta ett kliv extra. Man känner sig upprymd när man har gjort något man kanske inte trodde att man skulle klara av. Det borde alla elever få uppleva.

Egentligen vill vi att alla elever skall vara nördar utifrån att begreppet nörd innebär att man har ett starkt intresse för något. Vi kanske bara skall uttrycka det på ett annat sätt.

Att diskutera:
Vilka värderingar när det gäller skola och kunskap förmedlar jag till eleverna, både om de ämnen jag själv undervisar och de andra.

Till sist
Men forskningen då? Hur går den? Jo tackar som frågar. Många lärare runt om i Skåne har velat vara med i min undersökning så nu har jag fått ihop min respondentgrupp och fått in svar på enkät nummer ett. Efter att ha gjort en innehållsanalys på svaren har jag nu skickat ut enkät nummer två med uppföljande frågor. Det är spännande att ta emot enkätsvar. Det blir lite som att springa ut till brevlådan för att kolla om posten har kommit. Jag får innehållsrika berättelser om engagerande undervisning  och jag har höga förväntningar på vad detta kan leda till i slutändan. Till hösten beräknar jag att datainsamlingen skall vara klar och då skall jag dessutom gå en kurs i sociokulturell teori och dess koppling till forskning i utbildningsvetenskap, ett ämne som jag är mycket intresserad av och som jag tror kan vara till nytta i mitt eget arbete. Forskningen är allt som oftast som en berg o dalbana men just nu är jag på topp.

Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *