Lågaffektivt bemötande – När och varför

Att vissa elever i skolan kräver ett extra bra bemötande för att inte hamna i bråk och/eller problemskapande beteende är inget nytt. Men varför kan “vissa” elever lättare och på ett mer adekvat sätt hantera alla de sociala, inlärningsmässiga och beteendemässiga krav som ställs på dem i skolan? – Jo, enligt forskningen för att de kan. De har de färdigheter som krävs för att göra det.

Kids who can behave, will behave. (Greene)

Barn som kan uppföra sig gör det. Det är en grundläggande människosyn som forskare menar bör ta bort elaka motiv, negativ vilja och mycket annat ödeläggande ur våra relationer med elever som har ett problemskapande beteende. Det är också ett grundläggande fundament i mitt arbete som lärare och en stående utgångspunkt i detta likväl som i övriga av mina tidigare inlägg (läs här) där jag framhåller utvalda delar av  Bo Heljskov Elvéns och Ross W. Greenes tankar och studier kring barn som bråkar och/eller har ett utmanande beteende i skolan. Betänkt “utvalda delar” för vidare förståelse, helhetsgrepp och kunskap hänvisar jag dock till deras hela studier och litteratur vilka jag refererar till i slutet av detta inlägg.

Med detta som utgångspunkt och efter en förändringsprocess, för det är en process att förändra ett synsätt,  kan vi börja med att på ett professionellt sätt ta reda på vad det är en elev inte kan i situationer där eleven uppvisar ett problemskapande beteende. Varför uppvisar den här eleven ett utmanande beteende? och När uppvisar den här eleven ett utmanande beteende? Oftast vet vi redan svaret på dessa frågor.

Varför – Eleven saknar färdigheter.

När – När kraven överstiger deras faktiska förmåga.

Greene benämner det som  en av anledningarna till varför vi ofta inte klarar av att lösa de problem som elever med utmanande beteende har. Enligt Greene har vi inte riktat in oss på att identifiera problemen; vi har istället riktat in oss på problemens bieffekter = beteendet.

Det som är bra för de riktigt svåra är superbra för övriga. (Elvén)

Lågaffektivt bemötande är ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt.  Enligt både Heljskov och Greene är syftet inte att peka ut någon (lärare, hem eller elev) utan att skapa en beredskap för hur en situation som mynnar ut i ett problemskapande beteende ska hanteras nästa gång den inträffar, eller helst förändra så att den inte inträffar igen. I pedagogiskt arbete benämner Heljskov detta för professionaliseringsprocess, vilket betyder att fokus behöver flyttas från person till metod.

I mitt arbete i klassrummet försöker jag skapa situationer där samtliga av mina elever ges möjlighet att lyckas och försöker i det dagliga visa och berätta för dem när de lyckas så att de vet och kan lära sig. Vilket oftast visar sig fungera bra för elever med utmanande beteende men samtidigt fantastiskt för övriga elever.  För att underlätta och stödja mitt ledarskap i klassrummet använder jag Heljskovs aspekter kring hur ledarskap i klassrummet bör gå till i min planering av undervisningen.

  • Se till att uppgifterna som eleverna ska utföra är intressanta, begripliga och meningsfulla.
  • Se till att de fysiska ramarna är optimala rörande utrymme, ljudmiljö och beteendereglerande inredning och andra faktorer.
  • Arbeta aktivt på att skapa god kontakt med eleverna så att du förtjänar auktoriteten.
  • Skapa lugn i klassrummet genom struktur och förutsägbarhet, listor och scheman och begripliga regler.
  • Satsa på samarbete och att själv vara lugn  i svåra situationer.
  • Undvik bestraffningar, utskällningar och tillrättavisningar och se till att eleverna känner sig rättvist behandlade.

För att avslutningsvis ytterligare påvisa vikten av att arbeta med samtliga av våra elever är då studier visar på att för en elev med svagare förutsättningar att klara sig i samhället än andra, är den absolut viktigaste faktorn för hur det ska gå i livet att eleven lär sig det eleven ska i skolan. Därför får inte skolors lösningar vara att skicka hem elever, skicka ut elever i korridorerna, bestraffa eller bortse från deras bästa. Det skapar enbart sämre förutsättningar för en elev att lyckas och för hur det ska gå i det fortsatta livet som en värdefull medmänniska. Skolan ska vara till  hjälp för eleverna de sex timmar om dagen, fem dagar i veckan, 9 månader om året som eleverna är i skolan. Och vissa elever behöver mer än några andra känna att människorna i skolan står på deras sida.

Att diskutera
  1. Hur ser dina strukturer kring ledarskap i klassrummet ut?
  2. Vilka erfarenheter har ni av ”lågaffektivt bemötande”?
  3. Vad skulle ni behöva utveckla/förändra för att bemöta elever med problemskapande beteenden på ett bättre sätt?
Länkar och litteratur

Elvén, B. H. (2014) Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur och kultur.

Greene, R. W. (2003) Explosiva barn. Lund: Studentlitteratur

Greene, R. W. (2017) Hitta rätt – En lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan. Lund: Studentlitteratur.

https://livesinthebalance.org/

Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *