Hur kan jag stötta mina elever så att de kan producera egna välutvecklade texter med  ett ämnesspecifikt språk . Genom att arbeta med olika muntliga kommunikativa övningar och experiment  stöttas eleverna innan sitt skrivande. Talet blir grunden för att lära tillsammans och utveckla lärandet.

I detta blogginlägg kan du läsa om hur mina elever genom muntliga övningar utvecklar sitt lärande och hur  det  underlättar och höjer nivån på deras egna skrivna texter.

I vårt utvecklingsarbete på Marbäcksskolan har vi denna termin valt att arbeta mot vårt prioriterade mål som handlar om att utveckla och höja måluppfyllelsen i ” elevernas skrivna texter” .  Detta gör vi just nu genom att tillsammans läsa och prova på uppgifter från Pauline Gibbons bok “Stärk språket stärk lärandet”.  Just nu läser vi och arbetar med det kapitlet som fokuserar på talet och  några  arbetsuppgifter som jag gjort i kemi , där jag hämtat inspiration från boken, har jag känt  verkligen hamnat i den positiva lärande zonen med både hög stöttning och  hög progression i lärandet.

Sekvensbilder för att lära och förstå vad en kemisk reaktion är
Eleverna arbetar i par med sin samtalskamrat. Jag har i förväg förberett i kuvert ett antal bilder samt ämnesord. Eleverna tar upp en bild i taget och berättar vad de ser tillsammans. När alla bilderna ligger på bordet tar de upp ämnesorden, läser dem, diskuterar  vad de betyder och lägger dem till den bild de tycker  passar bäst.

När eleverna först tar upp bilderna är det mest ett vardagsspråk som präglar samtalet. När de sedan i steg 3 lägger bilderna i rätt ordning med tillhörande ämnesord sker en övergång till skolspråket.  När eleverna själva måste använda språket  utvecklar de sitt språk mycket mer än när de bara lyssnar.

Nu är eleverna taggade och har ofta stort intresse för att de vill veta om deras bilder ligger i rätt ordning och hur väl  deras egna berättelser stämde med hur och vad en kemisk reaktion är. Tillsammans läser vi därför texten i boken till bilderna om kemisk reaktion. Bilderna och texten vi läser är hämtade från “Boken om fysik och kemi” av Hans Persson.
Jag kan påstå att alla har ett intresse av texten och lyssnar noga på vad där står och jämför med det de trodde själv.

Utföra experiment
Nästa moment är praktiskt och eleverna får nu göra experiment med kemiska reaktioner.  Eftersom jag har 60 min NO i halvklass varannan vecka använder vi denna lektion till laborationer. När det är möjligt försöker jag att låta eleverna göra lite olika experiment. Då finns det ett naturligt behov för eleverna att redovisa för varandra eftersom de avverkat olika moment. De utför olika experiment inom samma område  och måste kommunicera. eftersom paren sitter inne med lite olika upplevelser och information.  Det finns alltså en informationsklyfta, som Pauline Gibbons skriver om i sin bok “Stärk språket stärk lärandet” , vilket bäddar för ett genuint utbyte av information.

Det finns många enkla experiment på kemiska reaktioner. Eleverna gjorde 5 olika och fick sedan redovisa för varandra vad de gjort, sina hypoteser och slutsatser. Exempel på experiment som gjordes:

När eleverna redovisar sina experiment för varandra uppmanar jag dem att redovisa sina hypoteser och slutsatser och undviker att ställa kontrollfrågor. Eleverna styr samtalen på egna villkor och använder  ett delvis vetenskapligt språk eftersom vi arbetat med sekvensbilderna innan. Min uppgift är att stötta elevernas redovisningar genom att lyfta in ämnesspråket där det behövs, så att eleverna får öva muntligt på det som sedan är skriftspråket.

Elevexempel på en muntliga hypotes: Jag tror att citronsyran och bikarbonaten, som båda är kemiska föreningar  kommer att reagera med vattnet och kanske kommer det att bildas ett tredje nytt ämne där atomerna sitter ihop på ett annat sätt. Det kommer bubbla lite i påsen och den kommer blåsas upp, precis som degen när man bakar. Det är nog en gas som bildas , molekylerna rör sig mer de har släppt taget om varandra. Jag vet inte vad det är för gas, kanske kolsyra.

Skriftliga texter med specifikt syfte
Vi avslutar arbetat med att eleverna enskilt får skriva  texter. En laborationsrapport, som som följer en bestämd mall och har specifika språkliga särdrag. Detta  har vi gjort många gånger tidigare där vi först studerat exempel, skrivit tillsammans  och sedan i par. När eleverna redovisade sina experiment muntligt gjorde vi också en ämnesspecifik ordbank på tavlan och dessa finns nu också som stöd.

Eleverna får också en stencil med sekvensbilderna från den muntliga parövningen, som beskriver en kemisk reaktion . Dessa klistrar de in i sitt NO-skrivhäfte och skriver egen text till. . Vi inleder denna lektione genom att i par ytterligare en gång börja med att göra övningen muntligt i par. Skrivande flyter på och skolspråket genomsyrar elevernas egna texter.

Reflektionener
Min reflektion är att eftersom eleverna varit väldigt aktiva själva muntligt både med sekvensbilder och experiment så skriver eleverna egna texter på en hög nivå.  Jag tror det skulle gått lika bra att göra experimenten först innan man arbetar med sekvensbilderna och ämnesorden. Desto mer tid som ägnas åt olika faser innan själva skrivandet, desto mer stöttning eleverna givits, så kommer eleverna både våga och kunna producera texter på en hög nivå.

Många av mina kollegor har den senaste tiden skrivit bra inlägg om elevernas tal för att utveckla lärandet och hur man kan använda sekvensbilder i undervisningen. Läs gärna Annica Elds “Den flerstämmiga undervisningsmiljön” och Hanna Fred Åhlanders “Sekvensbilder – informationsklyftor, stöttning och språklig förhandling“.  Genom klassrummets tal och samtal med fokus på elevers möjlighet till stråkutveckling utvecklas också lärandet. Elevernas tal i klassrummet måste få större plats och bli meningsfulla inslag i undervisningen.

Att diskutera:

1.  Vilka muntliga kommunikativa övningar kan du göra i ditt ämne för att eleverna ska stöttas att gå från vardagsspråk till ämnesspråk?
2. Hur kan du bygga in informationsklyftor i övningarna  för att öka elevernas lust att delge och lyssna på varandras information?
3.  På vilka andra sätt stöttar du eleverna i deras skrivande?