Just nu arbetar vi med multiplikation, allt för att eleverna ska känna sig säkra inför nationella proven i åk 6. Fokus ligger framförallt på att multiplicera tvåsiffriga tal och att multiplicera decimaltal. Jag upplever att de flesta eleverna är säkra på multiplikationstabellerna, men funderar ändå på hur man bäst kan lära sig tabellerna och bli säkra på dem.
Våra undervisning ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Finns det någon forskning om hur elever i skolan lära sig multiplikationstabellerna på bästa sätt? Jag tänker att jag får göra en snabb Googling på detta. Jag hittar många intressanta forskningsartiklar om multiplikation, hur elever och lärare ser på multiplikationen och vad problemen kan vara tex. när elever ska multiplicera decimaltal. Något som slår mig är att elever och lärare bara ser multiplikationen som upprepad addition, vilket det inte är och att det blir problem när vi multiplicerar decimaltal. Jag hittar dock inget om hur elever lär sig på bästa sätt.
Jag får istället fokusera på beprövad erfarenhet. Vad är det vi gör i klassrummet som får eleverna att lyckas? Under åren som lärare har jag provat olika metoder, några har fungerat och andra har fungerat mindre bra. Här kommer två metoder jag använder mig av som jag ser fungerar och där eleverna lyckas.
Den ena metoden är i inledningen till att lära sig multiplikationstabellerna. Vi använder oss av metoden ‘Lär dig gångertabellen på 5 veckor’ som Tommy Lucassi skrev om på Stockholms stads Pedagogblogg redan 2012. I sitt blogginlägg (som du hittar här) beskriver han att multiplikationstabellerna behöver inte läras in med hjälp av läxor. Om vi istället avsätter några minuter i början av varje lektion kommer eleverna att lära sig tabellerna på fem veckor. Metoden är enkel och genialisk och består av fem steg.
I steg ett tränar vi uppgifterna 1 · 1 = __ till 4 · 4 = __. I steg två tränar vi tabellerna upp till 6 · 6 =__, steg tre tränar tabellerna upp till 7 · 7 = __, steg fyra tränar tabellerna upp till 8 · 8 = __ och i sista steget tränas tabellerna upp till 9 · 9 = __. Till varje steg följer en hjälptabell eller som Tommy kallar det ‘fusktabell’. Från början innehåller hjälptabellen alla multiplikationstabellerna och efterhand som veckorna går tas delar av tabellerna bort. Vid varje veckas avslut genomför vi ett test på de uppgifterna som vi arbetat med. Vill du läsa mer om detta kika på blogginlägget som Tommy Lucassi skrivit. Vill man testa ‘gångertabellen på 5 veckor’, klicka på länken.
Den andra metoden är en sorts innötning – färdighetsträning. I Matematiklyftet och Diamant från Skolverket och boken Förstå och använda tal från NCM lyfter man fram att färdighetsträningen är en central del av att lyckas i matematiken. När vi arbetar med färdighetsträning i klassrummet använder vi oss av ‘remsorna’. Remsorna använder jag i början av lektionen, de består av ett antal uppgifter som tränar just det vi arbetar med, i detta fallet multiplikation. Uppgifterna ska ha karaktären att de ska kunna lösas enkelt, det ska alltså inte vara uppgifter där eleverna måste räkna ut en rad olika uppgifter i flera led med komplicerade uträkningar. När det handlar om multiplikationsuppgifterna är det de ‘vanliga’ tabellerna, tex 4 · 7 = __, 8 · 9 = __ , men även uppgifter som 3 · __ = 24 och __ · 9 = 72 som ska finnas med. Varje uppgift ska ta max 3 sekunder att lösa och skriva ner. Genom att starta lektionen med remsorna kommer eleverna igång med sitt matematiska tänkande, de får även gjort ett antal uppgifter under en kort tid. Remsorna är även bra då vi kan individanpassa dem utifrån att alla eleverna ska lyckas och få de utmaningarna de behöver. Remsorna gör jag antingen själv, kopierar från Diamant eller från andra bra kopieringsmaterial. Gudrun Malmers ROS-pärmar funkar alltid.
När vi jobbat så här långt, då finns det alltid elever som fortfarande har svårigheter att komma ihåg multiplikationstabellerna. Då brukar jag, som extra anpassning, låt dem använda hjälptabellen när de stöter på de där svåraste uppgifterna. Det är ju faktiskt så att vi har elever med svårigheter som behöver extra stöd i undervisningen och där fokus behöver ligga på andra kunskapsområden, multiplikationstabellerna är bara en ytterst liten del av allt som ska läras in.
De här två metoderna fungerar för oss, men vi använder självklart annat material, lekar och spel för att göra innötningen av multiplikationstabellerna både roligare och mer varierad.
Att diskutera:
- Hur gör ni för att eleverna ska lyckas med att lära sig tex multiplikationstabellerna?
- Vilka andra metoder, som fungerar, finns det där eleverna lyckas?
- Måste man kunna multiplikationstabellerna som ett ‘rinnande vatten’?
Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.
En reaktion på ”Multiplikationstabellerna”