Motivation och inställning till lärande

Motivation

I mitt förra inlägg – ”Förväntningar och beröm – när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt” skrev jag om beröm och att det måste ges på rätt sätt, i lagom dos och med tajming för bästa effekt och att det rent av kan vara skadligt att ge beröm på fel sätt.

Att ge beröm till elever innebär en”yttre motivation”. Den ”inre motivationen” är elevernas egen lust och drivkraft som tar dem framåt.

Motivation är alltså en viktig ingrediens i skolan. Om jag fritt får tolka den gamle greken Platon skulle man kunna säga att – ”Syftet med utbildning är att få individen att vilja göra det hen måste göra”.

”Att inte veta är dåligt. Att inte vilja veta är sämre.”

– Afrikanskt ordspråk

Efter att ha blivit tipsad om vidare läsning inom området har jag fortsatt att gräva ner mig i det här med motivation, inställning till lärande, beröm och hur det styr våra elever.

Yttre motivation

Yttre motivation är det vi som lärare kan ge våra elever genom beröm, feedback, respons och inspiration. I skolan kan vi inte komma undan att även betyg och omdömen ses som en yttre motivation, en belöningsform, en morot – men att tänka att detta ska räcka som motivation för att fånga elevers intresse eller öka deras vilja att jobba är inte att föredra som metod. Betyg ska inte vara det som motiverar elevernas vilja att lära sig.

Inre motivation

Inre motivation i skolan skulle kunna beskrivas som ”den egna viljan att lära sig”. I sin bok ”Lusten att förstå – om lärande på människans villkor”  beskriver Peter Gärdenfors hur den amerikanske psykologen Jerome Bruner redan på 60-talet delade in denna vilja att lära i tre områden:

  • Nyfikenhet – Den medfödda, lekfulla och naturliga motivationen som gör att vi vill imitera och härma och därmed utvecklas. Förebilder spelar en stor roll.
  • Kompetens – Som ger en glädjen av att lyckas, vilja att visa vad man kan eller lärt. Under den här rubriken känner jag att feedback / feedforward och den formativa bedömningen spelar en stor roll.
  • Ömsesidighet – Som ger känslan av att kunna bidra med något till gruppen men som också gör att något jobbigt blir lättare om man delar mödan med andra. Ett lyckat samarbete ger förutom ett gott resultat också en stärkande känsla av social tillhörighet och därmed en positiv känsla som kan stärka den inre motivationen.

För eleverna är det alltså en avgörande framgångsfaktor att vara inre motiverad, men det finns forskning som visar att många elever har brister i sin motivation och i sin inställning till lärande.

Inställning till lärande och vikten av att ge rätt sorts beröm

Den amerikanska psykologiprofessorn Carol Dweck  har genomfört forskning inom ramarna för området och har kortfattat kommit fram till att elever har olika inställning, ”mindsets” till lärande.

  • Fixed mindset – Mina förmågor och min intelligens bygger på den talang jag blivit tilldelad. Jag har det jag har och jag får ägna kraft åt strategier som gör att jag framstår som smart och inte dum.
  • Growth mindset – Mina förmågor, min intelligens och min talang kan utvecklas genom ansträngning, god undervisning och envishet.

Dweck menar att hon i sina studier sett att 15% av eleverna ligger i en gråzon mellan dessa inställningar till lärande och att resten av eleverna är jämnt fördelade däremellan. Dweck har kommit fram till att omgivningens påverkan kan utveckla eleverna i endera riktningen. Utifrån denna kunskap är det viktigt att ge rätt sorts beröm till eleverna som yttre motivation för att forma deras inställning till lärande och därmed öka deras utvecklingspotential. Värt att notera är också att det de olika inställningarna till lärande inte har något samband med hur man lyckats i skolan. Det finns alltså stor utvecklingspotential även hos elever som redan lyckas i skolan.

Beröm rätt

Personligt beröm – nej

Eftersom väldigt många elever har det synsätt på sin egen förmåga och intelligens som Carol Dweck benämner ”fixed mindset” kan det för dessa elever bli destruktivt om man vid en uppgift ger beröm utifrån personliga egenskaper.

Att ge beröm i form av: ”Jag är stolt över dig”, ”Du är bra på det här” och ”Så smart du är” refererar till att framgång hänger ihop med personliga egenskaper och kan leda till att svårigheter i skolarbetet kan ses som personliga svagheter.

Processorienterat beröm – ja
Recent research has shown that students’ mind-sets have a direct influence on their grades and that teaching students to have a growth mind-set raises their grades and achievement test scores significantly.”

-Carol Dweck

Ett bättre sätt att ge beröm är att fokusera på den process och ansträngning som behövs för att klara en uppgift eller uppnå ett mål: ”Du har verkligen jobbat med att försöka lösa den här uppgiften” eller ”Det här var ett bra sätt att lösa uppgiften på”. Detta kan mer ses som ett beröm för ens strävan och användandet av goda strategier. Svårigheter ses mer som brist på ansträngning eller fel val av strategi – inte som ett personligt nederlag.

Uppgiftsorienterat beröm – ja

Även detta är ett bättre sätt att ge beröm: ”Den här gången har du stavat nästan alla ord rätt.” eller ”Jag ser att du använt dig av många av de tips som vi har pratat om”

Här kan du se en bra animerad sammanfattning av Carol Dwecks mindsets och effekten av beröm.

Kombinera kunskapskrav och motivation

Till slut måste man komma till kärnfrågan – hur ska man kombinera den ”inre motivationen” som drivs av nyfikenhet med de läromål som finns i skolan? Svaret tycker jag är att det är där du och jag som lärare står med våra erfarenheter och egenheter. Inget lätt uppdrag, men en ökad medvetenhet kring bland annat motivationens drivkraft som jag beskrivit tror jag ger godare förutsättningar. Ett av de främsta målen med den yttre motivationen måste vara att påverka den inre motivationen så att eleven känner makt över sin situation.

 


Sammanfattning

  • Våra elever har en medfödd inre motivation. Denna kan utvecklas.
  • Vi kan komplettera eller förstärka elevens inre motivation med genomtänkt yttre motivation.
  • Det finns bättre sätt än att använda betyg och omdöme som metod för detta och det är viktigt att hitta dessa vägar.
  • ”Processorienterat beröm” och ”uppgiftsorienterat beröm” är bra.
  • ”Personligt beröm” är en sämre form av beröm som kan ge oönskad verkan.
  • Ett mål med yttre motivation måste vara att påverka den inre motivationen positivt.
  • Vi måste sträva mot att eleverna känner att de själva har makt över sitt lärande – ”growth mindset”

Se gärna den korta filmen  The effect of praise on mind sets där Carol Dweck förklarar sina forskningsresultat. Du får dessutom prov på de olika sätten att berömma och vad de kan leda till.

 


Att diskutera

  • Om du tänker efter, kan du då se de olika synsätten av lärande (growth mindset / fixed mindset) hos några av dina elever?
  • Ger du process- och uppgiftsorienterat beröm?
  • Fundera över situationer och tillfällen där du skulle kunna utveckla detta.

 


Hänvisningar

” Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor”
Peter Gärdenfors (Natur och Kultur, 2010)

Share Button

4 reaktion på “Motivation och inställning till lärande”

  1. Vilket superinlägg! Det här blir jag glad av, det händer mycket bra i skolan. Jag gillar kopplingen mellan kunskapskrav och motivation. Det är ju något som verkligen kan diskuteras kollegialt. Mindset är ju grunden förstås. Hur ser det ut i kollegiet? Vågar man misslyckas och applådera det? Tillsammans dessutom? Tack!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *