I min undervisning utgår jag ofta från att visa hur eleverna kan ta sig an en uppgift genom att visa dem en modell. Detta modellande ser naturligtivs olika ut beroende på ämnet men här kommer jag att berätta om hur jag gör just nu i geografi i åk 8. Huvudmålet i vårt Modelarbetsområde är att eleverna ska undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras för att på så sätt kunna resonera om handelsmönster och konsekvenser av dessa.
Steg 1 har varit att vi tillsammans undersökt bomullens väg från plantaget till produktionen av en t-shirt med fokus på hur detta påverkar människa och miljö. Efter det gemensamma modellandet brukar jag välja att checka av hur väl den enskilda eleven presterar i förhållande till aktuella kunskapskrav vilket gör att jag efter en ganska kort tid in i arbetsområdet får ett hum om var jag behöver stötta upp och hur. Under det gemensamma arbetet har eleverna även fått värdera sig själv kring vad de tycker är svårast vilket också underlättar för mig i den fortsatta planeringen. Min erfarenhet säger mig att de flesta eleverna redan i den här fasen visar på godtagbara kunskaper men som jag ser det är styrkan också att eleverna får fler chanser att visa det men även fördjupa sig och därmed utvecklas än mer.
Steg 2 i modellandet är att eleverna arbetar i grupp där de använder den modell som vi tränat på gemensamt. I det aktuella arbetsområdet i geografi handlar det om att eleverna undersöker produktionen och konsumtionen av en ny vara/råvara och hur den påverkar människa och miljö. För de allra flesta blir detta arbete en fördjupning där de också får möjlighet att jämföra med den undersökning vi gjorde tillsammans. En fördel i detta skede är att låta de olika gruppernas arbete bli synligt för alla, t ex genom att eleverna skriver i en Wiki, skriver i DRIVE eller skapar en bok på nätet. De kan då få tips på hur de andra grupperna har tänkt men också få som uppgift att leta efter och resonera om mönster kopplat till produktion och konsumtion.
Steg 3 är att eleven självständigt visa vad den lärt sig kopplat till aktuella kunskapskrav och då använda det arbete som gjorts i steg 1 och 2.
Fördelarna med att arbeta med modellande på detta sätt är enligt mig flera:
- Det ger en tydlighet kring mål och metod för eleven vilket ger bättre fokus på lektionerna
- Det ger eleverna möjlighet att använda varandra som lärresurser
- Det ger eleven möjlighet att visa sina enskilda kunskaper och förmågor vid minst två tillfällen.
- Det ger eleverna möjlighet till fördjupning
- Det ger mig som lärare tidigt signaler på vem som behöver stöd i det fortsatta arbetet
Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.
En reaktion på ”Modellandets inneboende kraft”