I uppstarten av terminen jobbade högstadieeleverna på Spångholmsskolan intensivt med att sätta sig in i det kommande valet. Som en del i det arbetet fick en av mina undervisningsgrupper i svenska arbeta med att utarbeta ett tal om sitt drömsamhälle. Ett arbete där eleverna fick träna färdigheter som att tala inför en grupp och formulera samt uttrycka egna tankar och känslor. Färdighetsträning som för många också blev personlighets utvecklande.
I mina drömmar
lever alla människor i ett jämställt Sverige.
Ett Sverige där det inte spelar någon roll
var du är ifrån.
Ett Sverige där det inte spelar någon roll om du är han, hon eller hen,
och där det inte spelar någon roll vilken färg du har på din hud.
…..
I mitt Sverige är inte Skånes kuster översvämmade.
I mitt Sverige är somrarna inte 40 grader varma.
I mitt Sverige måste inte unga växa upp med det stora ansvaret för en förfallen planet.
…..
I mitt drömsamhälle ska du få älska vem du vill utan att anses vara ‘‘speciell’’.
Du ska få kunna gå på stan och vara dig själv.
Du ska få kunna ha din egen klädstil
Du ska få ha den kropp du har utan att behöva banta eller äta mera för att du ska ‘’passa’’ in i normen
Och du ska få älska vem du vill.
Du ska helt enkelt få vara dig själv
……
Dessa ord, fulla av både insikt, tillförsikt och framtidstro, är utdrag ur några av de tal som elever i åk 8 höll för sina kamrater som en del av arbetet med valet.
Utgångspunkten för formandet av talet var undervisningen inom samhällskunskap kring riksdagspartiernas ståndpunkt i olika valfrågor samt olika politiska ideologier. Inom svenskämnet arbetade vi med att ta ställning i olika frågor om t ex personlig frihet och demokratiska värden.
Eleverna valde olika infallsvinklar i sitt tal. Några valde att vara formellt politiska med fokus på problembeskrivning och lösning därtill medan andra valde att ha ett mer personligt tilltal med fokus på frågor högst aktuella för dem som tonåringar här och nu.
Förutom att arbeta med ställningstagande inriktades undervisningen i svenska på hur man bygger upp ett tal utifrån ethos, pathos, logos samt hur man kan använda olika retoriska grepp. Detta gjorde vi bl a genom att lyssna till och analysera hela eller delar av olika tal.
Eleverna tränade på att hålla sina tal inför sina kompisar och de spelade också in sitt tal för att kunna se och lyssna till sig själv samt utifrån respons från både kompisar och mig utveckla sitt tal. Att synliggöra talprocessen på detta sett upplever jag som avgörande för att eleverna ska komma vidare i sin retoriska utveckling. Det finns ofta en uppfattning bland elever om att man antingen är bra på att tala inför en grupp eller inte och att det inte finns så mycket att göra åt saken. Jag upplever att det här projektet visade på motsatsen för flertalet elever, att tala är något som man kan utveckla genom medveten träning och gradvis respons. Genom att arbeta på detta sätt blev Mitt drömsamhälle en uppgift där många elever genom att träna sin retoriska kompetens även utvecklade sin personlighet. Uppgiften krävde också mod, mod att framföra de där tankarna som man funderat över ett tag men inte uttalat. Det krävdes även mod att genomföra själva “talandet” , d.v.s att stå inför kamraterna och yttra sig.
Nu har alla hållit sina tal. Nästa steg är att eleverna kommer att få en sista återkoppling på sitt tal utifrån struktur, språk, kommunikation med koppling till talets innehåll. De som så önskar kommer därefter att få möjlighet att hålla sitt tal ännu en gång. Vi har dessutom inlett ett bokprojekt där eleverna läser olika dystopier. Det kan ju tyckas vara en dyster fortsättning på projektet, Mitt drömsamhälle, men valet av böcker är fyllda av ungdomligt mod, mod att våga gå sin egen väg och förändra.
Att diskutera:
- Hur kan du jobba med att utveckla den retoriska kompetensen i ditt ämne?
- Hur kan du arbeta med gradvis respons för att gynna elevernas utveckling av olika förmågor samt kunskapsutveckling?
Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.