Min röst kan göra skillnad!

2018/2019 är för mig ett nytt läsår, en ny skola, nya kollegor, nya chefer och nya elever och en massa nya spännande utmaningar!

Hur ska mina elever och jag starta denna hösttermin? Svaret kom som ett brev på posten. Det var mitt röstkort! Javisst ja, det är ju valår i år! Det är något eleverna känner till och är väl insatta i våra riksdagspartier och deras viktigaste frågor, eller? För att ta reda på elevernas förkunskaper om våra partier fick de sitta i bikupor (grupper om 3–4 elever) med hjälp av EPA (Ensam – Par – Alla) och lyfta sina inferenser inom området demokrati, med fokus på politik. Där synliggjordes elevernas tankar om vår statsminister, våra partier samt andra politiska namn och begrepp som att rösta och val.

Eleverna berättade att deras föräldrar skulle rösta och några visste till och med vilket parti som deras föräldrar skulle rösta på. Eleverna blev intresserade av just valet och undrade varför inte de själva fick rösta. En elev berättade att dennes syskon skulle rösta i ett skolval för åk 7–9.

  • Men varför får inte vi rösta? undrade en elev. Det tycker inte jag är rättvist! Är inte Sverige en demokrati?

Detta ledde till en livfull diskussion om barns rättigheter, vilket många av eleverna hade arbetat med på sina tidigare skolor. Varför ska då inte vi också få rösta? menade eleverna. Eleverna ville veta mer om hur de/vi kan påverka vårt samhälle. Frågan var hur vi nu skulle gå tillväga? Jag tog upp frågan med en kollega i personalrummet över en kopp kaffe och när jag sedan skulle gå tillbaka och ha lektion, hade jag börjat min planering med ett skolval för åk 4–6 på Naverlönnskolan.

Men hur skulle eleverna veta vilket parti de skulle rösta på? Eleverna kom fram till att de behövde veta mer om Sveriges riksdagspartier. Vilka sitter där? Vad gör de där? Vad är regeringen? Nya frågor dök ständigt upp längs vägen.

För att eleverna skulle förstå vad en demokrati är och varför den värdesätts så högt, valde vi att titta på serien Dröm om demokrati från Ur.se parallellt med arbetet om partierna. På detta sett kan de få en inblick i hur det ser ut i en diktatur, även om det skildras en aning förskönad version. Serien väckte många känslor och reaktioner hos eleverna som de använde i sina diskussioner i mindre grupper och i helklass.

Eleverna fick därefter välja ett  av våra åtta riksdagspartier, vilket de skulle fördjupa sina kunskaper i. Tillsammans i grupper tog de reda på partiets partiledare, logga, slogan och viktigaste frågor.  De fick också presentera sitt parti i ett så kallat valtal. Eleverna visade sina kunskaper på olika sätt. Vissa gjorde en Google Presentation medan andra valde att ha ett “TV-program” där de intervjuade partiets partiledare. Eleverna i publiken fick då möjligheten att ställa frågor till partiet. Sedan gav de partiet återkoppling på deras framträdande utifrån en checklista med fokus på innehåll, ur ett samhällskunskapsperspektiv, och framträdande, ur ett svenskperspektiv.

Därefter var det äntligen dags för val! Eleverna skulle nu få göra sin röst hörd i ett eget val. Vi hade lärt oss hur ett val går till och nu var det så äntligen dags. Jag hade gjort valsedlar för eleverna att använda.

Dock fanns inga representanter med, vilket jag funderar på att lägga till nästa gång. Eleverna fick göra sitt val genom att kryssa för det partiet som de ansåg lämpligast att styra Sverige. Sedan gick vi till biblioteket där vår ”valurna” fanns. Jag använde en klasslista för att säkerställa att alla eleverna fått rösta.

Förutom mina elevers valtal, hölls även valtal från min kollegas elever, vilka hade skapat egna partier. Dessa kan du läsa mer om i Anne-Christine Samuelssons senaste blogg.

Så var är vi nu? Efter sina valtal och röstningen som genomförts ville mina elever, utifrån inspiration av min kollegas elever, också skapa egna partier med partinamn, logga, slogan, och valaffisch också göra egna valfilmer. Här får de fritt spelrum och jag används som ett bollplank för idéer. De ser fram emot sina valtal och ett nytt val. Eleverna är aktiva, kreativa och viktigast av allt har de en lust att lära!

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni med demokrati i era klasser?
  • Hur främjar ni lärandet elever emellan?
  • Hur främjar ni lärandet kollegor emellan?
Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *