När vi lär oss något är biokemiska processer igång i våra hjärnor. Många faktorer kan påverka vad och hur vi minns. När vi lär oss något kopplas neuronernas synapser samman i ”minnesbanor”. Vi vet att repetition stärker sammanlänkningen mellan hjärncellerna och då får vi ett mer varaktigt minne. Upprepad repetition stärker minnet ytterligare. Relativt nya forskningsrön (Douglas Fields, 2005) visar att långtidsminnen bygger på att våra synapslänkade hjärnceller har tillverkat ett protein, CREB, i anslutning till inlärningen. Detta har vi faktiskt gemensamt med djuren, låt vara en bananfluga, råtta eller något annat däggdjur. Det riktigt spännande är att den synapsstärkande molekylen CREB bildas när hjärnan är i vila. Paus – och hjärnan jobbar med att skapa långtidsminne!

Vi skulle inte kunna tänka oss gå på gym och träna dag efter dag utan den viktiga uppbyggande vilan emellan. Muskelvävnad eller hjärnceller – jämförelsen tål att göras.

Så hur kan vi då ”gym-träna” elevernas och våra egna hjärnor så det vi vill lära oss hamnar i långtidsminnets avdelning? Vi vill ju använda en säker, effektiv och bevisat bra metod. Ja, varför inte pröva Spaced Learning tillsammans med dina elever?

Spaced Learning är en evidensbaserad metod där undervisningsaktivitet och paus varvas enligt ett optimalt tidsschema (Kelley & Whatson, 2013). Med detta tidsprotokoll inkodas kunskaper i avdelningen Kommer ihåg.

Under samma lektion gås stoffet igenom 3 gånger med 10 minuters paus däremellan.

1. Komprimerad ”föreläsning”, gärna med stöd av Power Point , max 20 minuter. Eleverna lyssnar utan att anteckna. Tempot i genomgången ska vara rimligt raskt.
2. 10 min paus. Eleverna kopplar bort ämnesstoffet. Klocka tiden! Eleverna ägnar sig åt något annat, gärna något taktilt och vilsamt t ex rita, sticka/virka, pyssla, lyssna på musik. Sparsamt med samtal! Det är nu som neuronerna utsöndrar det så viktiga proteinet CREB.
3. Repetition av samma undervisningsmaterial igen, men med luckor här och var där eleverna fyller i det som saknas. Fokus läggs på centrala begrepp. Dialog och förstärkning! Nu stimuleras ”hjärnbanorna” igen.
4. 10 min paus
5. Tredje genomgången där eleverna kan få ut anteckningsunderlag från Power Point och skriver ner det som de kommer ihåg. Denna repetition blir minnesförstärkning.

Studier har visat att elevernas resultat ökar imponerande vid Spaced Learning (Dunlosky et al, 2013). Metoden kan varieras utifrån ämnets karaktär eller det pedagogiska behovet. Istället för genomgång nr 2 kan eleverna läsa en text och berätta för varandra i steg 3. Spaced Learning kan varieras från att ta upp detaljerad faktakunskap till sammanfattning av kursmoment eller hela kurser. Kunskap med sammanhang  är väsentligt för våra elever.

Läs mera:

• Douglas Fields (2005): ”Making Memories Stick”, Scientific American.
• Paul Kelley (2007): Making Minds,
• Kelley & Whatson (2013): ”Making long-term memories in minutes: a spaced learning pattern from memory research in education”, Frontiers in human neurosience.
• Dunlosky et al (2013): ”Improving Student’s Learning With Effective Learning Techniques”, i Psychological Science in the Public Interest.

Att diskutera:

• Vilka kursmoment eller sammanfattningar passar för Spaced Learning?
• Hur kan vi ”gym-träna” elevernas och våra egna hjärnor så det vi vill lära oss hamnar i långtidsminnets avdelning?