En utmaning inom historieämnet är att forma undervisning som riktar sig till hjärtat för att uppnå riktig förståelse med djup insikt. Ett sätt är att presentera makrohändelser genom mikrovärlden, dvs utgå ifrån enstaka människoöden för att skildra en epok. Att dessutom använda litteratur, film, bilder och musik ökar möjligheten till meningsskapande enligt den multimodala teoribildningen. Dessa två teorier om att skapa mening i undervisningen har jag förenat i ett arbete kring första världskriget, ett arbete som utvecklats år för år och som i grunden handlar om att ge förståelse för en historisk tid och hur den påverkade människor, genom att eleverna får bearbeta och omvandla det förflutna till något eget.
Undervisningen tar sin utgångspunkt i filmen På västfronten intet nytt. Filmen är ett exempel på ”reenactment”, dvs hur vi delar historiska människors erfarenheter genom empati – i detta fall menas den historiska berättelsen där vi får sätta oss in människoöden. Enligt filosofen Jörn Rusen är berättelser starkt förbundna med ett historiemedvetande då den kan skapa en tankeoperation där tidsdimensionerna då, nu och sedan tillsammans med personliga värderingar och erfarenheter kopplas samman. Det är först genom lyssnare/tittare/läsare som en berättelse får sin mening då dessa placerar in berättelsen i sin egen kontext.
|
Varför är det han som ligger där? Varför är det inte jag? Jag börjar tänka på hur det var förr, innan kriget bröt ut. Då vi fortfarande var barn. Då vi spelade boll och tittade på söta tjejer tillsammans. Jag känner hur en tår börjar rinna längs min kind efter alla de minnen som fort passerat förbi. Utdrag ur elevtext, november 2019 |
|
Han är en människa, precis som jag. Han har också en mamma, en pappa och en familj. Det är egentligen inte så mycket som skiljer oss åt, vi råkar bara vara från olika länder och därför tvingas vi vara fiender. Utdrag från elevtext, november 2019 |
När vi gjorde en övning i historiebruk utifrån Motorheads låt 1916 visade det sig att texten talade till eleverna som uttryckte starka känslor kring den. Detta gjorde att jag beslutade mig för att ytterligare använda den som inspiration i kommande skrivuppgift. Språkforskaren Caroline Liberg menar att musikens språk kan skapa mening genom hur olika element som tonhöjd, klang, tempo och melodi tillsammans gestaltar en mening och ett sammanhang. Används musik på detta sätt skapas kunskap med musik då musik används för att förtydliga eller illustrera någonting inom ett annat område, i detta fall hur det var att vara soldat i första världskriget.
Låten 1916, filmen Intet nytt på västfronten i sin helhet och utvalda bilder från denna fungerade alltså som inspiration till att skriva en text. En text där eleverna utifrån en vald bild fick skriva som om de vore på platsen. Det här är en uppgift där eleverna genom den berättande textformen får visa sina kunskaper i historia, dvs kunskap om hur första världskriget påverkade människors levnadsvillkor och värderingar. Det är en uppgift utan tak där varje enskild elev styr innehållet utifrån sin upplevelse och sin egen kontext. Kombinationen av olika medietyper fungerar också som ett stöd för att kunna genomföra uppgiften. Bild, musik och text gör undervisningen differentierad, dvs olika aktiviteter erbjuds för att möta olika individuella behov.
Att samtala om:
- Hur skapar du meningsskapande undervisning?
- Hur kan du använda mikrohändelser för att belysa makrohändelser i din undervisning?
- Vilka arbetsområden i ditt ämne gynnas av att du använder musik, film, bilder?
Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.