På introduktionsprogrammens individuella alternativ har vi, i matematiken, arbetat ett tag med bråk och procent. Detta upplevs av många elever som ganska abstrakt och lite luddigt, då det handlar om andelar och delar av olika helheter. Det handlar alltså mer om relationen mellan olika värden än om absoluta värden, vilket kräver en viss abstraktionsnivå hos elevens matematiska tänkande. När vi kommit så pass långt i undervisningen att det var dags att introducera begreppet effektiv ränta, ville jag hitta ett användbart exempel som låg nära elevernas vardag, något de verkligen kunde relatera till. Att hitta verkliga exempel med relevans ur elevernas vardag ökar motivationen och tålamodet hos eleverna och därmed sannolikheten att lyckas förstå hur detaljerna skapar ett samband.
Jag kom på att ingen av mina elever har en iPhoneX, men jag är tämligen säker på att alla vill ha en. Om någon mot förmodan inte vill ha en, så kommer de att gå från min lektion stärkta i sin övertygelse med kraftfulla ekonomiska argument. De som vill ha en kommer förhoppningsvis att tänka över detta ett par varv till innan de skaffar en. Samtliga kommer att ha bättre koll på vad avbetalningar och olika former av abonnemang faktiskt kan innebära för konsumenten.
Jag visade hemsidan för ett stort telekomföretag för eleverna. Där framgick det tydligt vad man skulle betala för nämnda telefon i olika abonnemangsformer. Med hemsidan uppförstorad på tavlan benade vi tillsammans ut de olika delarna som skulle betalas och hur länge de skulle betalas. Detta sätt att arbeta var givande. Eleverna var intresserade av att veta vad de olika delarna i ett sånt här abonnemang faktiskt innebär. Det är ju dels det faktiska abonnemanget på samtal och dataöverföring, dels amortering på själva telefonen och dessutom ränta på lånet, samt extra administrativa avgifter. För många elever blev lektionen en ögonöppnare, där de direkt kunde se hur de genom att öka sina matematiska förmågor kunde dra nya slutsatser gällande sina egna ekonomiska val.
Vid nästa lektionstillfälle ville eleverna bygga vidare på det de redan lärt sig genom att leta efter alternativ hos andra företag som säljer samma produkt. De arbetade tillsammans i grupp och hjälptes åt att reda ut vilka lösningar de tyckte var mest förmånliga. När eleverna självmant ber om att få arbeta på ett visst sätt inom ramarna för det område vi arbetar med, säger jag i stort sett aldrig nej. Det är mycket enklare att hålla nyfikenheten och motivationen uppe när frågorna börjar hos eleverna själva. Detta gör att kunskaperna befästs snabbare och på ett djupare plan än de gör när de måste nötas in.
I samhällskunskapen håller vi på med avsnittet om ekonomi. Därför föll det sig naturligt att vi tog med oss uppgiften från matematiken in i samhällskunskapen, för att analysera den utifrån ett samhällsvetenskapligt synsätt. På samhällskunskapen kan vi diskutera vilka faktorer som påverkar våra konsumtionsmönster och hur detta påverkar hushållets, samhällets och i ett bredare perspektiv, landets ekonomi. Här kan vi koppla ihop ekonomi med konsumtion och konsumtion med miljö, för att på så sätt få fler parametrar att ta i beaktande när vi gör våra val.
Mina elever står med ena foten i vuxenlivet och ska i stort sett klara sig själva ekonomiskt. Med en egen ekonomi följer ett stort ansvar som kan vara väldigt svårt att axla. Det gäller att lära sig skilja på att vilja ha och att behöva. Jag vill lära mina elever att tänka i termer av följd och konsekvens, att de ska komma ihåg att varje val de gör idag kommer att få en konsekvens i morgon och kanske under lång tid framöver. När tillfälle ges att praktiskt kunna knyta undervisning till vardagsnära, reella beslutssituationer bör man utnyttja det. Det ger synergieffekter och det stärker elevernas kunskaper.
Att diskutera
- Hur gör ni för att finna vardagsnära, relevanta exempel i undervisningen?
- Är det alltid önskvärt att försöka hålla undervisningen ”nära verkligheten”, eller finns det tillfällen när det passar bättre att hålla undervisningen mer abstrakt?
Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.