Jag funderar ständigt på hur jag ska undervisa i matematik för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Jag är nyfiken på nya rön och ny forskning kring ämnet. När jag var på SETT-mässan i Stockholm för några veckor sedan gick jag på många föreläsningar med olika teman. Det gemensamma var att alla föreläsare, oavsett huvudämne på föreläsningen, tog upp något om hur hjärnan fungerar och hur man ska försöka anpassa sin undervisning till hjärnan.  

Jag blev nyfiken och började fundera på hur jag kan använda kunskaper om hur hjärnan fungerar för att hjälpa mina elever att bli bättre i matematik. Detta resulterade i att jag kom över boken Hjärnan i matematikundervisningen, skriven av läraren Craig Barton. I den här bloggen kommer jag att beskriva innehållet och budskapet i boken samt reflektera över hur det påverkat min undervisning.

Boken Hjärnan i matematikundervisningen

Boken gavs ut 2018 och baseras på den förändringsresa Craig har gjort med sin matematikundervisning sedan han började läsa forskning kring hjärnan.  Han insåg att han undervisade på fel sätt och att han dessutom hade fel fokus när hans elever fick svårt. Han var en erkänt duktig lärare, som ofta anlitades som föreläsare, och därför utgick han från att det var elevernas fel när de inte mindes eller lärde sig något att de hade inte ansträngt sig tillräckligt eller inte hade förutsättningarna. Efter att ha ägnat mycket tid åt att läsa forskning om hjärnan insåg han att eleverna i själva verket hade kunnat lära sig mer om han hade undervisat dem på ett annat sätt.

I boken beskriver Craig hur kognitionsforskningen fått honom att ompröva sin undervisning och anpassa den efter hur vi faktiskt lär oss och hur vårt minne fungerar. Efter att ha läst boken var det framförallt två avsnitt jag fastnade för som har påverkat min undervisning.

Motivation

För att elever ska uppnå bra resultat i skolan är det en förutsättning att de har motivation. Som pedagog i skolan har jag stött på många elever som har förlorat motivationen för matematik för att de inte fått den hjälp de behöver för att förstå ämnet. Även de elever som har matematisk förståelse men inte får utmaningar riskerar att förlora motivationen och matematiklektionerna blir något som de inte ser fram emot.

Tidigare har jag försökt att motivera eleverna inför varje lektion. Numera tror jag att motivation kommer när de lär sig. Här är några tips på hur jag arbetar,

• Jag ger alltid eleverna uppgifter i början av en lektion som de klarar av. De får då en omedelbar känsla av framgång och blir motiverade att arbeta vidare. Om eleverna är framgångsrika blir de motiverade.
• Min klassrumsmiljö är öppen och positiv. Eleverna ska känna sig trygga och fråga när de inte förstår.
• Jag planerar för prestationen inte motivationen. Om jag gör det kommer motivationen automatiskt.
• Jag tänker noga på hur jag lägger upp lektionen så den blir varierande och eleverna ska fokusera på det som är syftet med lektionen.
• Jag använder mig regelbundet av olika frågesporter till exempel kahoot, quizlet, socrative, mentimeter för att stimulera mina elever. Positiva känslor spelar en mycket viktig roll i alla lärprocesser och hjälper eleverna att behålla uppmärksamheten

Proveffekten

Hur använder jag mig av prov? Jag har ofta tänkt att prov är till för att ge mig information om elevernas kunskap. I slutet av ett arbetsområde eller en termin har jag  ofta använt prov som ett bedömningsverktyg. Numera ser jag prov som ett verktyg för lärande. Forskning visar att lärande sker när man hämtar kunskaper ur långtidsminnet och att det är mer effektiv än repetition. När eleverna gör prov får de reda på vad de kan och inte kan. De vet vad de ska arbeta vidare med och kan koncentrera sig på områden de behöver träna mer på. När jag planerar mina lektioner tänker jag på hur jag ska lägga upp min undervisning så jag får in små korta prov i slutet av veckan. Om man ger prov oftare uppmuntrar man eleverna till att plugga mer. Jag har valt att göra proven på lite olika sätt. De flesta är korta och tar upp det viktigaste som jag tycker eleven ska klara av.  Jag säger inte till eleverna att det är ett prov utan jag vill kolla vad eleven kan och vad vi ska arbeta vidare med. Jag använder mig av bland annat av quizlet, kahoot, google formulär, mentimeter, och ibland lösblad.

Självklart är hjärnan en central och viktig del i hur vår inlärning sker och kommer med spänning följa vidare forskning och prova metoder som är kopplade till den.

Att diskutera:

• Hur arbetar du för att motivera dina elever?
• Vilka syften fyller proven för dig?