Jag har tidigare skrivit en del om matematik och IKT, men nu när det har gått ett drygt halvår sen vi fick Chrome Books till klassen har jag själv hunnit ikapp lite och börjat få en bättre bild av för- och nackdelar. Jag har tillsammans med två av mina kollegor även arbetat i Matematiklyftets modul Matematikundervisning med IKT.

En tydlig fördel jag upptäckt är att gränserna mellan elevernas vardag/värld och skolan suddas ut. Eftersom alla de program vi använder är tillgängliga via nätet kan eleverna använda dem hemma också. Det är lätt för mig att via vår hemsida lägga ut länkar och det är ofta jag antingen hör eller ser är att mina elever fortsatt arbeta hemma med det vi gått igenom i skolan. Detta, har jag upptäckt, ökar deras motivation och matematiken blir en naturlig del av deras vardag och inte bara något som sker i skolan eller i matteboken. Mina gränser suddas också ut. Förra veckan var jag på semester, men kunde ändå varje dag skicka nya uppgifter till mina elever. Mina upplevelser och semesterbilder blev matematikuppgifter åt klassen. Vi arbetar för tillfället med längd och omkrets och eleverna fick bl.a. uppskatta höjd på hus, lista ut hur högt en voltande cheerleadingtjejs fot var uppe i luften och fundera på hur högt ett jetplan flyger. Jag fick också daglig återkoppling och kunde följa dem – allt via en Padletlänk på vår hemsida.

En sak som dock är svår och lite av en nackdel är att välja vilka program/appar som eleverna ska arbeta med. Utbudet är enormt och det är inte alltid lätta att välja rätt (läs mer om detta här: Att välja digitala verktyg på ett medvetet sätt). Jag har dock i huvudsak haft två utgångspunkter. Vill jag att mina elever ska träna mängdträning och mest syssla med begrepp eller metoder har jag valt program med statisk representation, men vill jag att de ska syssla med problemlösning, resonemang eller kommunikation har jag i huvudsak valt program som har en dynamisk representation. Begreppen statisk och dynamisk representation är hämtade från Matematiklyftets modul Matematikundervisning med IKT del 3 , och enkelt utryckt är en statisk representation när man inte kan påverka uppgiften utan den är låst och oftast bara har ett svar. En dynamisk representation däremot kan man manipulera och upptäcka nya saker genom, alltså ungefär som skillnaden mellan att arbeta i en mattebok med facit mot att använda laborativt material.

För de statiska representationerna har jag valt att i huvudsak använda två program/appar. Nämligen Nomp och Elevspel. Dessa blir elevernas matteböcker. Nomp använder vi bara i skolan, men Elevspel kan eleverna använda fritt. I båda kan man lägga ut uppdrag till eleverna individuellt och även följa upp för att se statistik för både grupp och enskild. Den stora fördelen med dem är att man helt kan individualisera arbetet för eleverna. Vi kan arbeta med samma område, men inom olika talområden. Det är också lätt att ge ”fördjupningsuppgifter” för de elever som behöver det. Nackdelen med dem är att det inte lika lätt att komma åt elevernas tänkande. Uppgifterna sparas ju inte på samma sätt som i en mattebok. Man kan se att en elev har svårt med förståelsen, men inte lika enkelt se var problemet ligger. En annan fördel vid mängdträning är att träningen blir väldigt effektiv. Det finns inga andra distraktioner som handmotorik, penngrepp, trilskande böcker, kamrattävling eller annat. Man kan också träna i princip hur mycket som helst, vilken är en fördel för vissa elever. Sen kan man naturligtvis diskutera utformningen av uppgifterna och vilka strategier de har valt att lägga övningarna utifrån, men som med allt annat material krävs det att man anpassar arbetet utifrån elevernas behov.

När det gäller de dynamiska representationerna har vi använt lite olika program. När vi arbetade med bråk hittade jag en hemsida som heter Eduplace, där det finns ett antal olika dynamiska representationer. Den som handlar om bråk gjorde det möjligt att både skapa, jämföra och omvandla bråk. Mycket handlar om hur man orkestrerar lektionerna. Det gäller att man gjort klart både för sig själv och eleverna vad målet med passet är och vad man förväntas både göra och lära. När vi sen gick över till att addera bråk använde jag iTools Fractions som är utmärkt för att se samband mellan bråks värde.

För några veckor sedan arbetade vi med omkrets och som en introduktion till det använde vi en Geoboard för att eleverna dels skulle öva på att skapa och upptäcka mönster samt öva geometri, men också för att förtydliga begreppet omkrets. Även här gäller det att orkestrera lektionerna. Fördelarna kan vara stora så till vida att elevernas upptäckter öppnar upp för intressanta diskussioner och att man kan låta eleverna upptäcka företeelser först och sedan sätta ett begrepp på det de upptäckt ”på egen hand”. Nackdelarna är att vissa program kan vara ganska svåra att lära sig och att det blir en lång uppstartstid innan man kan arbeta med det man tänkt. Vissa elever fastnar också i skapandet och glömmer det vi har satt som mål.

En tredje dynamiskt representation vi använt är en våg från iTools där man kan arbeta med förståelsen av likhetstecknet. Den fungerar också bra när man ska öva talkamrater.

Om jag ska väga för- mot nackdelar så upplever jag att fördelarna är fler. Så länge man har datorer så det räcker och att de fungerar väger fördelarna över. Det finns ett enormt utbud, man fastnar aldrig i att man inte har material så det räcker. Det är lätt att få till stånd diskussioner eftersom alla har haft möjlighet att arbeta med samma material. Har man som jag en Smartboard är det också lätt att visa elevernas lösningar för klassen och på så sätt kunna diskutera olika lösningar och strategier.

Att diskutera:

• Vilka för och nackdelar ser ni mellan att använda ”traditionellt” laborativt material och datorer för dynamiska representationer?
• Måste man ha Smartboard och ”många” datorer för att arbeta med matematik på nätet?
• Mycket av materialet på nätet saknar lärarhandledningar och en hel del är på engelska och gjort utifrån andra länders läroplaner – är detta ett problem?