Malmö, Svedala – Alla behöver genrepedagogik

Jag är ny på jobbet, både i Svedala kommun och som förstelärare. Jag har tidigare tittat på denna förstelärarblogg när jag arbetat i andra kommuner så att själv vara författare här nu är både ärofyllt men samtidigt en stor utmaning. Innan jag kom till Svedala fick jag höra att Svedala kommun är en kommun som ligger långt fram i skol– och pedagogiska frågor och då är det klart att jag funderar över vad jag kan jag bidra med till denna blogg?

Mitt största intresse, som jag utvecklat under åren som lärare, är språk och då i synnerhet att arbeta språkutvecklande. Jag är inne på mitt nionde år som lärare och har ofta tagit elevernas skrivande för givet. Jag hade inte kunskapen som krävdes för att möta eleverna utifrån deras förutsättningar och var de befann sig i sin kunskap. Ofta fick jag inte tillbaka texter som jag ansåg levde upp till mina förväntningar. Därefter var jag givetvis tvungen att granska mig själv och min undervisning. Vad var det som gjorde att eleverna inte levde upp till mina förväntningar och de högre betygsstegen? En enkel lösning vore att lägga problemet hos eleverna men det verkade orimligt efter otaligt många elever.  Så då var problemet antagligen i min undervisning. Men jag hade tur och började arbeta på en skola som var i förändring i sitt synsätt på de pedagogiska frågorna och arbetssätt och det var på så sätt som jag kom i kontakt med genrepedagogik för första gången.

Jag undervisar i en årskurs fyra på Kyrkskolan. Eleverna ställs inför samma utmaningar som elever från vilken del av landet som helst. De möter olika genrer i skolan och kan ställas inför en rad olika texttyper under en och samma skoldag. Det är av absolut största vikt att eleverna känner igen dessa genrer för att på så sätt kunna bearbeta innehållet i texten och ta till sig av stoffet som finns i texten. Detta är något som jag ser ett behov av att jobba vidare med i min grupp.

Genrepedagogik vilar på tre ben

1. Vygotskys sociokulturella perspektiv, dvs att lära genom samarbete, arbeta i den närmsta utvecklingszonen och stöttning till eleverna

2. Hallidays systemfunktionella grammatik, lägger fokus på den sociala sidan och menade att språket utvecklas utifrån de funktioner som det har för människan. Sammanhanget får därför en avgörande betydelse, så avgörande att den faktiskt byggs in i själva språkmodellen. .zoner

 

 

 

 

Basgenrer3. Martin/Rotherys
skolgenrer och cirkelmodell.   Att ge stöttning i form av sätta upp planscher synligt i klassrummet. Detta för med sig att eleven har en tydlig mall att utgå ifrån när eleven ska skriva/läsa en text. 

När eleven känner sig trygg i det språk som finns i texten som presenteras så kan eleven ta till sig informationen och bearbeta den kunskap som finns i texten.

cirkelmodell

Genrepedagogiken bygger på att arbeta utifrån cirkelmodellen. Cirkelmodellen IMG_2507är indelad i fyra olika faser. Nedan ger jag ett exempel på hur vi i klassen har arbetat med vattnets kretslopp i de olika faserna och hur eleverna har fått stöttning.

Förklarande text

Syftet med förklaringar är att klargöra hur vissa fenomen fungerar och varför olika processer och företeelser uppstår. När vi arbetade med vattnets kretslopp så var det en sekventiell förklaring som låg till grunden för vår text. Sekventiell förklaring kan beskrivas som hur olika sekvenser för fenomenet framåt.

Vattnets kretslopp

Fas 1

I fas 1 så började jag med att vi skrev ordet vattnet på tavlan. Därefter fick eleverna uppgiften att berätta allt de kunde om vatten. Här arbetade vi enligt EPA-modellen, en modell där eleverna får först tänka ensamt, sen i par, sedan diskuterar vi det alla tillsammans. Eleverna fick sedan en stund att fundera på egen hand. Därefter fick de samtala i par för att sedan lyfta det i helklass och fylla på tavlan med kunskap. Sedan tittade vi närmare på vattnets kretslopp, vi började med att titta på en film från studi.se som förklarade vattnets kretslopp. Vi tittade på förklarande bilder, vi byggde på vårt ordförråd med expertord som tex; avdunsta, IMG_2310kondensera, nederbörd, fasövergång etc.

Till en början så fick eleverna, i grupp om fyra, ut fem bilder (sol, moln, hav, flod, berg)
med hjälp av dessa fem bilder skulle eleverna lägga ett mönster som de tyckte visade vattnets kretslopp. Lösningarna fick  de presentera för sina klasskamrater.

Efter presentationerna fick eleverna varsitt vitt papper. De fick instruktionen att de på fem IMG_2317minuter skulle rita vattnets kretslopp och placera in våra nya expertord på rätt ställe i sin bild. När de fem minuterna var slut fick de i grupper berätta om sina teckningar för varandra och förklara vattnets kretslopp.

Vi befinner oss länge i fas 1. För att klara av arbetet i kommande faser så är det viktigt att ha en grund att stå på.

Fas 2

Under fas 2 tittar vi på en förklarande text och hur den är uppbyggd. Vi tittar på texten utifrån ett grammatiskt förhållningssätt, inte för att inhämta någon ny fakta. Eleverna får i uppgift att stryka under alla processer (verb) som de hittar i texten, vilket tempus är de i? Vilka är deltagarna i texten? I fas 2 så bygger vi grunden för att kunna föra arbetet vidare framåt. Eleverna får en tydlig mall för hur texten ska vara uppbyggd.

Fas 3

Vi skapar en egen förklarande text utifrån den kunskap som vi har med oss från fas 1 & 2. Eleverna hjälper mig att skriva vår gemensamma text. Texten som vi producerade var följande :

”Vattnets kretslopp Vattnet som finns på jordklotet flyttar sig runt, runt i naturen i ett evigt kretslopp. Det innebär att vatten avdunstar från t.ex. sjöar och övergår till vattenånga, kondenseras och faller som nederbörd för att därefter återigen avdunsta. Solen lyser på vattnet och då värms vattnet upp. Vattnet stiger då upp och går från flytande form till gasform. Detta fenomen kallas för avdunstning. Vattnet som stiger upp kyls ner, vattenångan kondenserar (det betyder att vattnet övergår från gasform till flytande form) och bildar moln. Molnen blir större och tyngre det blir slutligen till nederbörd. Nederbörd kommer i form av regn, hagel eller snö. Sedan rinner vattnet tillbaka via b.la åar till sjöar, hav för att sedan avdunsta igen. ”

Fas 4

Efter att ha arbetat mycket gemensamt så får eleverna på egen hand producera en sekventiell förklaring. De börjar med att skriva en egen text. Det är helt okej för eleven att skriva av den text som vi arbetat fram, som eleven med fördel kan utveckla och göra till sin egen. När de producerat en sekventiell förklaring på egen hand så fick de ut följande mall att placera ut de olika fenomenen i.vatten

 

Arbetet med genrepedagogik på Kyrkskolan

Jag ser samma behov av arbetet med struktur och med den systemfunktionella grammatiken i gruppen som i de grupper jag undervisat tidigare. Jag har som sagt börjat gå på djupet i den sekventiella förklaringen när vi arbetade med vattnets kretslopp. Eleverna anammade arbetsgången utan några problem och responsens var att eleverna uppskattade arbetssättet och de tyckte de hade lärt sig. Nästa steg blir att gå vidare med den funktionella grammatiken och titta närmare på begrepp som är obekanta för eleverna. Därefter är min tanke att vi ska arbeta med den personligt återgivande genren, en genre som eleverna ofta möter i sin skolgång, då de ofta får återberätta något som de har varit med om.

Länktips:

Till den som är intresserad av att se hur genrepedagogik kan se ut i praktiken så finns en film om hur Knutbyskolan arbetar genrepedagogiskt. UR Play – genrepedagogik Knutbyskolan

Att diskutera

  • Vilka genrer passar i vilka årskurser beroende på ämnesinnehåll och ålder?
  • Vilka genrer bör förekomma mer frekvent?
  • Vilka genrer brukar förekomma i Nationella proven?​
Share Button

2 reaktioner på ”Malmö, Svedala – Alla behöver genrepedagogik”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *