Mållektioner i svenska- om läslust, skrivglädje och individanpassningar

När jag tar emot nya elever i årskurs 1 kommer de med väldigt olika förkunskaper och förutsättningar gällande sin läs- och skrivutveckling. Någon kan bara några få bokstäver, medan andra läser nästan flytande och kan redan skriva långa texter. För att alla ska utvecklas så långt som möjligt behövs medvetna val gällande innehåll, struktur och arbetsformer, med utgångspunkt i en formativ bedömning av elevernas kunskapsnivå. Mållektioner är ett av många sätt att individanpassa och ge möjlighet till elevinflytande och variation för att skapa läslust och skrivglädje vid skolstarten.

Efter att ha kartlagt elevernas kunskaper, bl a med stöd av Skolverkets bedömningsstöd i svenska, sätter jag upp delmål för varje elev utifrån frågor som: Vad kan eleven nu? Vad är nästa steg? Hur tar vi oss dit? Delmålen lyfts på utvecklingssamtalen och skrivs in i elevernas IUP:er. De skrivs också in i ett personligt uppdragskort tillsammans med passande uppgifter. Syftet är att ge varje elev en tydlig struktur för att träna extra på sina specifika mål. Målen i IUP:erna ska kännas levande och eleverna ska känna till sitt nästa steg. Jag vill också öka motivationen till att läsa och skriva genom att ge eleverna möjlighet att styra själv över innehållet.

Varje elev får en målbok med ett eget uppdragskort där både målen och uppdragen står listade. Efter avklarat uppdrag får eleven stämpla i en ruta. Att få välja bland fina stämplar kan vara oväntat motiverande för en sjuåring. När alla rutor är stämplade är det dags för utvärdering av vad de är nöjda med, vad de behöver tänka på och en värdering av sin egen arbetsinsats under mållektionerna.

Länk till uppdragskort och utvärdering

Med utgångspunkt från målen väljer jag ut material. Det kan vara inspirerande bilder att skriva till, startkort med börjor, korsord, kort med personer, platser och problem eller kort med tips på ämnen som handlar om eleven själv. Det finns också läsförståelsekort, faktatexter om djur med frågor till, ord och bildkort som ska paras ihop, memory, läsdomino, läs och hitta där eleven målar det lästa och olika appar som tränar läsning och skrivande. Även skolplus.se har en del användbara uppgifter. I klassrummet finns ett bibliotek av lättlästa böcker på olika nivåer, elevernas egna böcker de skrivit i appen Skriv och läs Pro samt annat material för att väcka läslust och skrivglädje. Vissa uppdrag arbetar de individuellt med, medan andra fungerar bättre att samarbeta kring.

Läs och hitta och fina bilder att skriva till hittar jag bl a  på Nelly Bonners hemsida.  Inspirerande bilder finns även på lektion.se. 

Här finns tips på appar som fungerar bra till den första läs- och skrivträningen. Länk till appar

Efterhand som eleverna når målen sätter vi upp nya mål med hjälp av utvärderingar av elevens texter och läsning. Att få syn på sina framsteg och bli medveten om att de nu kan läsa en svårare nivå av böcker eller har nått målet att kunna skriva hela meningar själv ökar självförtroendet och motivationen.

Mållektionerna har varit ca 30-40 min i veckan. Varje mållektion startar med att eleverna läser igenom sina mål i rutan längst upp på uppdragskortet. De som inte läser så mycket än får hjälp. Ibland får de vid lektionens slut fundera över nedanstående frågor och berätta för bordsgrannen. Vilket mål har du tränat på idag? Vad har du arbetat med? Hur gick det? Att tydliggöra hur aktiviteterna i undervisningen är kopplade till kunskapsmålen gör eleverna mer delaktiga i arbetet, vilket är betydelsefullt för motivationen och viljan att lära. Utöver de personliga målen under mållektionerna går vi naturligtvis också igenom mål och syfte under veckans övriga lektioner.

Mållektionerna är ett sätt att arbeta varierat med färdighetsträning i början av elevernas läs- och skrivutveckling. Det är läs- och skrivträning på ett lekfullt sätt med möjlighet till elevinflytande, både enskilt och i par, med papper och penna, med böcker, spel och digitala inslag.  Det är naturligtvis bara en liten del av allt vi arbetar med. Merparten av undervisningen fokuserar på språkutvecklande och samarbetsinriktat lärande utifrån Cirkelmodellen med högläsning, textsamtal och bearbetande av innehåll med hjälp av diskussioner och bilder. Vi kopplar till egna erfarenheter, tittar på textstrukturer och skriver gemensamma texter utifrån teman i böcker, so och no-ämnena eller upplevelser vi delat. Jag plockar godbitarna ur ASL (Att skriva sig till läsning), där parskrivande är en central del. Här finns goda möjligheter att låta eleverna lära av varandra, och tidigt hitta glädjen i att skriva egna texter med stöd av parkamrater, talsyntes och olika stödstrukturer. I en av mina tidigare bloggar kan ni läsa mer om hur jag undervisar kring skrivande med sagotema. https://1larare.svedala.se/att-vacka-skrivgladje-med-hjalp-av-stodstrukturer-och-variation/

Reflektion

Jag upplever att mållektionerna har gett eleverna en känsla av ökad delaktighet och inflytande över undervisningen. Dels får de välja i vilken ordning de ska utföra sina uppdrag, vilket vi vuxna ser som skendemokrati, men eleverna ser det som en frihet. Dels finns det många valmöjligheter i innehållet, t ex genom att de får välja bild att skriva till, vilket djur de vill läsa om för att träna läsförståelse, vilka person-plats-problem kort de vill ha i sin saga eller vilken bok de ska läsa. Ibland får de också välja om de vill arbeta enskilt eller tillsammans med en kamrat. Parskrivande gynnar skrivutvecklingen genom de samtal om innehåll, stavning och form som uppstår. Många uppgifter är öppna genom att jag kan ställa olika krav på eleverna gällande textmängd, innehåll och form och vissa uppdrag finns i olika svårighetsgrader. Inspirerande bilder, estetiskt tilltalande material och kompisarnas egenskrivna böcker ökar lusten att läsa och skriva. Efter avklarade uppdrag är det lätt att synliggöra personliga framsteg, t ex genom att jämföra med tidigare texter i målboken, och det blir tydligt att eleven kan något de inte kunde innan.

Det tar tid att ta fram material och göra uppdragskort, men när detta är gjort är det enkelt att anpassa till varje elev och fylla på när nya behov uppstår. Efterhand som eleverna blir säkra på arbetsformen frigörs lärartid som kan användas till extra stöttning av elever som behöver mer stöd. Med tiden blir det också en relativt självgående lektion som kan vara bra ifall det skulle behövas vikarie.

Det blir mycket träning i att läsa och skriva på ett sätt som ”döljs” i domino, memory, digitala spel, skapande av egna böcker med bilder eller läsande om ett intressant ämne de valt själva. I apparna kommer snabba belöningar i form av beröm, stjärnor eller en liten film, vilket ökar tiden eleverna orkar koncentrera sig. Utan att de tänker på det har de läst och skrivit en hel del och förhoppningsvis känt att de lyckats med sina uppgifter.

Jag har också provat mållektioner i matematik, vilket ni kan läsa om här: https://1larare.svedala.se/mallektioner-i-matematik-ett-satt-att-individanpassa/

Att diskutera

  1. Hur arbetar ni för att väcka läslust och skrivglädje hos de yngsta eleverna och ge dem en känsla av inflytande?
  2. Hur arbetar ni med formativ bedömning, så att eleverna ska veta sitt nästa steg och hur de ska göra för att nå dit?

 

Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *