Lust att lära

Visst kan det kännas lite svårt att komma tillbaka efter ett sommarlov. Jag ville starta med något som kändes så spännande så att man ville veta mer.

När jag presenterade min idé för eleverna kallade jag arbetsområdet “Hur ser du ut?” och vi skulle titta nära. Först ut blev myran. Det är lätta att tro att man vet hur saker ser ut innan man blir ombedd att rita en så detaljrik bild som möjligt. Genom att titta nära och noga kan man upptäcka nya saker som gör en nyfiken till att vilja veta mer. Hur ofta funderar man på hur en geting andas eller hur myrans mundelar ser ut. Vi skulle arbeta med småkryp: insekter, spindlar och nedbrytare. Jag ville väcka allas nyfikenhet på dessa djur, även om vissa elevers första reaktion är att dessa djur är obehagliga.

Med den här biten av syftestexten i läroplanen för biologi satte vi igång.

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Min tanke är att gör detta område lustfyllt och att få eleverna engagerade. När tycker elever det är ok att misslyckas och fortsätter ändå utan att självförtroendet får sig en törn? Jag ville få dem att hjälpa varandra och att vilja det. De skulle behöva varandra för att lyckas. Hela arbetsområdet har byggts upp av uppdrag som är tidssatta och ska bedömas som grupp. Vissa uppdrag har innehållit individuella delar i uppgifterna, men det har hela tiden varit gruppens resultat som räknats. Vi har varvat praktiska delar med teoretiska. De har haft möjlighet att förbereda sig och sin grupp inför uppdrag av förhörsmodell. Uppdragen har eleverna fått i kuvert. Så här har uppdragen kunnat se ut:

Uppgift 1
Leta upp så många maskar du kan på 15 minuter. Samla även in 10 likadana blad som det som ligger i ert kuvert. 1poäng per mask. 5 poäng för 10 blad. Högst poäng får ett fördelskort.

På det här sättet blev maskletningen effektiv. När eleverna sedan kom tillbaka in passade vi på att studera maskarna och titta nära. Hur ser det ut när den rör sig? Var börjar rörelsen? Har den ögon? Mun? Kan den backa? Av maskarna och löven gjorde vi sedan ett maskbingo för att se vilket sorts löv som masken föredrog.

Uppgift 2
Problemlösning: Myrmatte 1 poäng för varje rätt gruppen har. Högst poäng får ett fördelskort.

Uppgift 3
Rita en myra så som du tror att den ser ut. Få med så många detaljer som möjligt som du vet att en myra har. 1 poäng för varje rätt detalj. Högst poäng får ett fördelskort.

Sedan studerar vi myror och ritar av dem.

IMG_4298

Uppgift 4
Miniföreläsning om myror. Efter föreläsningen blir det frågesport. Frågorna är värda 1-5 poäng Högst poäng får ett fördelskort.
osv…

Efter varje uppgift poängsätts gruppens prestation och bästa grupp får dra ett kort där det finns fördelar. Fördelarna (jag vill inte kalla dem för fusk) är de som finns i TV-programmet “Smartare än enIMG_4296 femteklassare”: tjuvkika, kopiera och rädda. Sitter man fast på en uppgift kan man alltså använda sitt kort och be att få tjuvkika på en annan grupps svar och sedan välja om man vill använda sig av deras idé eller behålla sin egen idé, kopiera en annan grupps svar utan att kunna se det innan eller välja att bli räddad om man lämnar in ett felaktigt svar.

Arbetet har väckt mycket lust och engagemang. Eleverna har peppat varandra till att förbereda sig i grupperna, hjälpts åt i grupperna för att se att alla förstått eftersom de inte vetat vem som ska redovisa. Det har frågats mycket för att försäkra sig att man har förstått när jag har haft miniföreläsningar eller genomgångar. Det har varit okej att grotta ner sig i detaljer och att vara stolt över att kunna mycket. Fördelskorten har använts med försiktighet. Tjuvkika och rädda har varit populärt, men att välja att kopiera någon annan utan att kunna titta på och diskutera svaret har man inte velat. Jag upplever att eleverna har varit engagerade i sitt lärande under arbetsområdet. Jag har kunnat se och bedöma hur eleverna har använt begrepp och modeller i biologin. De har förklarat för varandra för att alla ska ha koll. För mig har det bara varit att gå runt och lyssna. Eleverna har lagt märke till vilka som kan rädda en om det är något man inte förstått och de har använt sig av varandra. Vi är inte riktigt klara än, men tanken är att avsluta med att utvärdera arbetssättet tillsammans med eleverna. IMG_4297

Att diskutera:

  1. Hur gör du för att skapa lust att lära och energin att lägga ner det där lilla extra?
  2. Kan uppdrag i grupp öka viljan att använda varandra som lärresurser?
Lust att lära
Lust att lära – Utskriftsvänlig version
Share Button

En reaktion på “Lust att lära”

  1. Det här vill jag prova (kopplat till SO)! Kul!
    Jag undrar bara vid vilken typ av uppgifter du lät grupperna använda sina fördelar?
    Annica

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *