Ljudmiljöer för lärande

I det kollegiala arbetet på Baraskolan fördjupar vi oss nu i att skapa samsyn runt begreppen ”Tillgängliga lärmiljöer” samt vidareutveckla våra kunskaper om hur vi bygger ”Rum för lärande” hela dagen för alla elever. Det är ett av de prioriterade målen i vårt systematiska kvalitetsarbete där rektorn tillsammans med skolans utvecklingsgrupp planerar och driver arbetet under lärarkonferenser och fritidsmöten.

Som stöd för arbetet använder vi SPSMs (Specialpedagogiska skolmyndigheten) ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning”.

I min förra blogg försökte jag beskriva hur vi vid höstterminsstarten startade upp det kollegiala arbetet för ökad samsyn om hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer för alla elever på Baraskolan. Från att skala av intryck och minska visuellt buller går vi nu vidare och i det fortsättandet arbetet kommer vi att behandla ljudmiljö och hur vi kan skapa förutsättningar för hur de ljud som är viktiga, når fram dit de ska?

SPSM

SPSM beskriver att ljudmiljö är ljud av olika styrka och karaktär. Vissa ljud upplever vi som positiva och informativa andra upplevs som onödiga och störande. Det finns en koppling mellan ljudmiljöns beskaffenhet och kognitiv prestation och god ljudmiljö är nödvändig för effektivt lärande och undervisning. Om ljudmiljön är bra kommer den att frigöra resurser i arbetsminnet som underlättar för oss att till exempel komma ihåg vad som sägs och kunna koncentrera oss på arbetsuppgiften. De skriver också att en god ljudmiljö kännetecknas av att viktiga ljud, det vill säga de ljud som en person behöver i en situation, går att urskilja utan ansträngning. Vilka ljud som är viktiga att höra kan variera beroende på aktivitet och människors olika funktionella förutsättningar. En bra ljudmiljö är en förutsättning för att elever med hörselnedsättning ska kunna höra vad som sägs, utan störande bakgrundsljud, då hörapparater eller kokleaimplantat inte helt kan kompensera för detta. För elever med synnedsättning är en tillgänglig ljudmiljö avgörande för att vara delaktiga. För den som inte ser är ljud inte bara ett komplement utan hela sammanhanget och får via ljudet information om vem som är vem, vad som sker och vad som kommuniceras.

En god ljudmiljö är särskilt viktig

  • för språkutveckling
  • när man ska lära sig nya kunskaper
  • när innehållet i informationen är komplext
  • när kommunikation en inte sker på det egna modersmålet
  • om den som lyssnar har en hörselnedsättning eller andra auditiva perceptionssvårigheter
  • om den som lyssnar har en synnedsättning eller blindhet
  • om den som lyssnar har koncentrationssvårigheter

En god ljudmiljö är alltså nödvändig för vissa elever men bra för alla.

Nuläge i processen

På lärarkonferenserna arbetar vi nu med att skapa samsyn i lärarkollegiet om vad en god ljudmiljö är.

Vi har tittat på film och läst text från SPSMs material om ljudmiljö. Därefter har vi reflekterat enskilt, diskuterat i basgrupper, samt delat med oss av våra tankar och reflektioner i stora gruppen. Målet med diskussionerna har varit att identifiera delar av ljudmiljön som kan förbättras för att i fortsättningen diskutera vad vi kan förändra och utveckla.

Liksom jag skrev om i min förra blogg, väljer vi att fokusera på det som vi själv kan göra något åt. Till exempel hur vi arbetar med ljudmiljön i våra klassrum eller skolans gemensamma utrymmen. Detta har lett fram till att alla lärare kommer att göra lektionsobservation hos en annan lärare. Vid dessa tillfällen vill vi identifiera goda exempel på hur man kan arbeta med fysiska ljudmiljön i klassrummen men också vilka pedagogiska insatser som används. Genom att fundera på frågorna nedan om lektionsobservationerna utförande och observationsprotokollets utformning kom lärarkollegiet gemensamt fram till formen för lektionsobservationen.

  • Vilka saker ska vi observera/fokusera på kopplat till ljud under auskultationen?
  • Förslag på när och vem (årskurser eller över “gränserna”)?
  • Hur dokumenterar vi?
  • Hur återkopplar vi till varandra?

Av alla förslag som kom in på första frågan röstade vi fram två förslag som alla ska observera. Det är hur ljudmiljön blir vid förflyttningar/övergångar samt metoder som påverkar ljudmiljön. Det går också att välja en tredje observationspunkt utifrån de punkter som blev över. Lärares och elevers röstläge, bordsprat, hjälpmedel, möblering, placering, störande ljud, yttre påverkan.

Vi kommer att observera i klasserna inom vår basgrupp, som innehåller blandade årskurser.

Alla dokumenterar i likadana observationsprotokoll.

Återkopplingen kommer först att ske mellan den som observerat och observerats. Därefter sker diskussion i basgrupp och lyfts sedan vidare till stora gruppen.

För att vi så snart som möjligt ska kunna fortsätta att förbättra ljudmiljön på skolan ska observationerna var genomförda inom några veckor. Observationen kan pågå en hel eller en del av lektion.

Att diskutera:

  • Vad gör ni redan för att skapa en god ljudmiljö i er verksamhet?
  • På vilka andra sätt kan ni anpassa er verksamhet för att skapa en god ljudmiljö?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *