Litteratursamtal, läsutmaning och läsdagbok

En lektion i veckan träffar jag mina elever i halvklasser för litteratursamtal och det är veckans höjdpunkt tycker jag! De har kommit igång bra med sin läsning och i årskurs 3 har många börjat läsa serier som Nikkis dagbok eller PAX. Jag ville synliggöra olika genrer och vidga mina elevers läsrepertoar. Barbro Westlund skriver i Aktiv Läskraft (2017) om genrehjulet och hur man kan använda det i undervisningen för att synliggöra vilka genrer som barnen läser och vilka de är nyfikna på att läsa.

Under en lektion diskuterade vi vad som gör att man utvecklas som läsare och hur man blir bättre på att förstå det man läser. Barnen beskrev hur man läser tjockare och svårare böcker, bilderna blir färre och bokstäverna blir mindre. Samtalet landade så småningom i att det är viktigt att lära sig nya ord för att förstå det man läser. Hur lär man sig nya ord då? 

Genrehjulet och ordförrådet

Jag ledde in samtalet på vad som händer när man läser olika slags böcker eller om man bara läser en typ av bok. Barnen förklarade att om man läser en dinosauriebok så kan man lära sig nya ord, dinosaurieord. Läser man en bok om fotboll lär man sig fotbollsord! Faktaböcker var ett bra exempel på hur nya ord kan erövras.

Lektionen fortsatte med att vi tillsammans skapade ett genrehjul utifrån de böcker som barnen läste. De visade sin bok och berättade om den och tillsammans styrde vi in den i en genre. En del böcker var enkla att placera medan andra var mindre tydliga och kunde passa in i mer än en genre.

Läsutmaning

När vårt genrehjul var klart så fick eleverna en utmaning att testa en ny genre under vårterminen. För att inspirera varandra fick de som ville högläsa en sida ur boken de hade med sig till lektionen. Någon ville hellre att jag skulle läsa ur deras bok och då gjorde jag det. Det ledde till samtal eleverna emellan och de ställde nyfikna frågor till varandra om böckerna. Hur mycket text är det i boken? Vad heter författaren? 

Läsdagboken och samtalet

Den senaste tiden har mina elever blivit mer och mer självständiga i att arbeta med Google Classroom och där gav jag dem uppgiften att skriva en läsdagbok. Uppgiften i läsdagboken är att de ska skriva och reflektera om både sin läsning och boken de läser. De skriver i skolan varje vecka men de flesta skriver även hemma. 

Hej Frida jag läste för min pappa. Han tyckte jag läste underbart eller exakt sa han  “Du läste Underbart” tyckte han. Jag läste MUSSE & HELIUM den va så spännande. jag läste från sida 2 till 67 det va kul.

Hemma läste jag sidorna 52-58 för min mamma. Det roligaste som jag läste för mamma var att Pig tog alltid en tupplur efter skolan. Det var hans rutin. Min rutin är att äta mellis när jag kommer hem och sen antingen kollar jag i min mobil eller leker med kompisar. 

Den ständigt växande läsdagboken har möjliggjort ett pågående samtal om läsning och litteratur som jag inte upplevt tidigare. Jag har möjlighet att skriva frågor och eleverna svarar. Ibland fortsätter vi samtalet muntligt och ibland kan vi skratta åt kommentarer och lustigheter. Jag återkopplar bättre kring barnens läsning och jag hoppas det medför att läslusten och engagemanget hos eleverna ökar. 

Efter några veckor återkom vi i litteratursamtalen till genrehjulet och läsutmaningarna. Någon hade glömt vad de skulle testa för genre och någon hade fortsatt att läsa sina favoritböcker. Men flera elever berättade att de testat på nya böcker och de hade gillat dem. Efter samtalet dokumenterade eleverna sina erfarenheter i läsdagboken.

Avslutande ord

Några elever tittar mest i böcker, andra lyssnar på böcker, men alla har upplevelser kopplade till litteratur och de vill gärna vara med i samtalet och visa sin bok och berätta om den. Litteratursamtalet engagerar alla elever i mitt klassrum. Någon tar med böcker hemifrån som vi läser ur och samtalar om. Vi sitter samlade kring ett stort bord i klassrummet. Det känns viktigt. Viktigt att delta och intressant att höra vad klasskompisarna berättar. 

Att diskutera:

Hur arbetar du för att utmana dina elever i deras läsning?

Hur stöttar du dina elever i deras egen läsning?

Referens:

Westlund, B. (2017) Aktiv läskraft – att undervisa i lässtrategier för läsförståelse. Natur och Kultur: Stockholm

Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *