På min arbetsplats är vi i full gång med planeringen inför de kommande veckornas nationella prov. Vi delar ut underlag till elever, planerar grupper, peppar nervösa ungdomar, försöker hitta dagar för sambedömning, säkerställer så att administrationen har gett oss salar och vakter anpassade efter de behov som finns, skriver vaktinstruktioner, informerar kollegor, informerar provvakter, möblerar salar och läser in oss på material. Rektor meddelade i veckan att schemat kommer att brytas ca 20 gånger för olika nationella prov fram till och med maj. Jag har ett kluvet förhållande till de nationella proven. Å ena sidan uppskattar jag det underlag för bedömning och betygsättning som proven ger å andra sidan är jag tveksam till den ökade arbetsbelastningen och stressen som proven orsakar.

Jag är inte ensam om denna kluvenhet. I SOU 2016:25 “Likvärdigt, effektivt och rättssäkert” ett betänkande som ska ligga till grund för Skolverkets kommande uppdrag att utveckla de nationella proven, bedömningsstöden och kunskapsutvärderingen i den svenska skolan tas denna kluvenhet upp i utredningens inledande sammanfattning. Där sägs att lärare som genomför de nationella proven idag har en positiv syn på proven men att arbetat är tidskrävande (s.24). Även för eleverna och för kollegor som inte genomför nationella prov har tiden blivit en avgörande faktor. Antalet prov främst i grundskolan men även i andra skolformer har ökat de senaste åren och genomförandet tar lektionstid i anspråk långt utanför provämnenas. Dessutom påpekar utredningen att det inte finns något stöd i forskning som säger att fler prov förbättrar undervisningen (s.25).

Betänkandet består av två delar på sammanlagt närmare 800 sidor så mitt urval i det här inlägget är såklart väldigt begränsat.

Omfattning

Antalet obligatoriska nationella prov bör minska. Enligt utredningen efterfrågar många lärare istället olika former av bedömningsstöd som kan användas i undervisningen. Fördelen med dessa är att det kan användas när de passar läraren, undervisningen och eleverna. Utredningen säger att ”vid några tillfällen i grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska eleverna dock göra nationella prov eftersom dessa ger förutsättning för mer likvärdig bedömning och större rättssäkerhet för eleverna”(s.25).

Syfte

Utredningen menar att de nationella provens syfte bör renodlas. De föreslår att syftet för framtida nationella prov bör vara ”att stödja betygsättningen”. I dagsläget har det nationella proven två syften. Det ena är att stödja en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning och det andra är att ge underlag för analys av hur väl kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå. Dessa två syften anser utredningen är svår att förena i ett och samma prov. Därför bör syftet renodlas till att endast stödja betygsättningen (s.23).

Relation kursbetyg – nationella prov

Diskussionen om avvikelser mellan kursbetyg och de nationella prov-betygen kan knappast ha undgått någon som arbetar i skolans värld. Vi som genomför de nationella proven tamaps med svårigheten mer aktivt. Min personliga uppfattning är att resultaten på det nationella provets olika delar fungerar som en del av det övriga underlaget jag har att tillgå vid den summativa bedömningen i slutet av kursen. Det händer att jag sätter avvikande betyg (både uppåt och nedåt) om man med avvikande menar avvikande från resultatet på det nationella provet. Jag tycker mig kunna motivera detta utifrån det sammanlagda underlaget samt att det nationella proven i svenska och svenska som andraspråk 1 och 3 inte mäter alla kunskapskraven. Vad säger då utredningen om detta? I utredningen framgår att de nationella provens roll vid betygsättning är oklar och lärare har olika uppfattning om hur provresultaten ska användas. En del gör som jag, behandlar proven som en del av underlaget, andra sätter likhetstecken mellan provbetyg och slutbetyg och vissa säger att proven bara kan höja slutbetyget. Om utredningen speglar dagsläget är det knappast rättssäkert för eleven. Därför föreslår utredningen att resultatet på ett nationellt prov ”särskilt ska beaktas” i betygsättningen av ämnet eller kursen. Samtidigt säger de att provresultatet inte helt ska styra betygsättningen samt att skolverket bör utarbeta en modell för hur mycket provbetyg samt ämnes- och kursbetyg får avvika från varandra på gruppnivå (s.32).

 Bedömning

I utredningen ifrågasätts Skolinspektionens rekommendation att använda sambedömning av de nationella proven. Det lyfts fram att medbedömning ger högre reliabilitet och likvärdighet särskilt vid komplexa bedömningar som till exempel uppsatser. Vi bör således inte läsa och bedöma elevernas uppsatser tillsammans utan bedöma oberoende av varandra och sedan göra en sammanvägning av de olika bedömningarna. Minst två lärare oberoende av varandra bör bedöma varje uppsats och en tredje kan tillkomma vid oenighet. I betänkandet skrivs att medbedömningens införande  är en kostnadsfråga och dessutom tidskrävande vilket gör förfarandet svårt att motivera trots fördelarna.

Digitalisering

Flera andra länder har digitaliserade nationella prov som rättas externt och även om dessa länders prov inte är identiska med de svenska nationella proven föreslår utredningen att även de svenska proven digitaliseras (senast 2022). Enligt betänkandet ökar digitaliserade, avidentifierade, externt rättade prov rättssäkerheten och likvärdigheten för eleverna. Jag kan se fördelar med digitaliserade, avidentifierade prov så som smidigare bedömningsförfarande och hantering av efterarbete. Samtidigt undrar jag lite över den externa rättningen. Bedömning är en av mina huvudsysslor som lärare. Om jag inte anses kompetent att utföra en viktig del av bedömningen i min kurs vad händer då? Jag tycker att det lutar åt examensprov och jag är inte säker på om jag tycker om det. Om proven är avidentifierade och digitaliserade kan de enligt mig rättas av undervisande lärare på skolan.

Att diskutera

• Hur organiseras de nationella proven på er arbetsplats?
• Sambedömning eller medbedömning, vilka för respektive nackdelar finns?
• Hur gör ni för att nå samsyn på er arbetsplats angående hur de nationella proven ska användas vid betygsättning i kurs eller ämne?