Likes och Dislikes – Tjugo år med Chambers

När det handlar om att samtala om böcker har jag under hela min lärartid lutat mig tryggt mot Aidan Chambers samtalsmetod. Jag har provat andra modeller och varianter, men alltid kommit tillbaka till Chambers, vars metod Tell me… eller som den heter på svenska Jag undrar… på ett enkelt sätt engagerar eleverna och bidrar till att vi både som individer och tillsammans i gruppen stannar upp och funderar över det lästa.

I mitt klassrum har jag valt att prata om
gilla, gilla inte och frågetecken eller som vi ibland säger likes och dislikes och jämför det vi gör i våra textvärldar med det som händer i den digitala världen. Till skillnad från Aidan Chambers som förespråkar att dessa samtal ska äga rum då boken är utläst och stöttas upp med mer informella samtal under läsningens gång gör jag tvärtom. Inte under hela boken, men kontinuerligt utifrån valda delar och under tiden som vi läser. Oftast låter jag eleverna arbeta i mindre grupper, vilket innebär att de turas om att läsa och hjälps åt med tolkningar, svåra ord och det som de vill anteckna under gilla – gilla inte – frågetecken. Ingen lämnas ensam varken med läsningen eller sina funderingar. Efter en eller två lästa sidor ombeds de att stanna upp och fundera kring vad de har läst och tillsammans anteckna gilla – gilla inte – frågetecken. Anteckningarna använder vi sedan i våra helklassamtal eller i tvärgrupper. Och det är då det händer! Samtalen, frågorna och diskussionerna hjälper oss att krypa längre in i texten, hitta belägg för våra tankar, hitta mönster, se kopplingar och inse att såväl händelser som personer ibland kan hamna under såväl gilla som gilla inte. Vid dessa stopp stannar vi helt enkelt upp i läsningen och funderar på vad som egentligen händer i boken och varför. På så sätt får vi också möjlighet att sammanfatta och rekapitulera innan vi tar oss an nästa del.

Just nu arbetar vi med en av mina absoluta favoritböcker i sjuan, nämligen Box 101 av Andy Mulligan. Den är så bra och det finns så mycket att diskutera och arbeta med. Dessutom gillar eleverna den! För dessa elever är det den första boken utifrån Aidan Chambers modell och för att få alla med på tåget började vi tillsammans i helklass och med mig som tänkte högt och antecknade på tavlan efter någon sida. Modellen är enkel, vilket gör det lätt för alla att hänga på och också tycka till.  

För mig är detta en metod som på ett enkelt sätt hjälper mig att tillsammans med mina elever tala om det vi läser, men också att få syn på mönster och kopplingar. För mig är det ett sätt att fokusera på innehåll och elevernas förståelse av det de läser men även att tillsammans få möjlighet att se kopplingar och mönster mellan karaktärer och händelser i boken. Diskussioner kring bokens tema, språk och struktur tittar vi också på, men oftast vid ett annat tillfälle, om det inte tas upp av eleverna p g a frågetecken eller oklarheter. Vid böcker såsom t ex Hjärtans fröjd och Anarkai av Per Nilsson, som båda har en mer ovanlig berättarstruktur, brukar just detta komma upp och tillsammans försöker vi sätta fingret på hur författaren har valt att berätta sin historia. Är berättarstrukturen enkel nämns den sällan, då den inte ställer till något hinder i läsningen eller så har det kommit fram under de mer informella samtalen som sker spontant i klassrummet.

Med hjälp av Chambers enkla frågeställningar som en av flera strategier för att stanna upp och reflektera över det lästa är min förhoppning att likes och dislikes även kommer att finns med eleverna under läsprocessen på den egna kammaren eller varför inte för att förstå, reflektera och samtala kring filmer, teater eller annan textform. Och som Chambers påpekar så handlar ju samtalen om böckerna inte bara om just böckerna utan att dessa samtal också  är “den bästa övning man kan få för att kunna föra givande samtal om annat. Så när vi hjälper eleverna att samtala kring det som de har läst , hjälper vi dem också att kunna uttrycka sig om annat i livet.”

Att diskutera:
– Hur samtalar ni om böcker eller andra texter i klassrummet?
– Vilka modeller eller metoder används i ert klassrum för att ge eleverna strategier att bli goda läsare?

Läs mer
Chambers, Aidan (2014) Böcker inom och omkring oss
Daleén, Cilla (2015) Boksamtal á la Chambers 
Linnér, Therese (2016) Chambers metod i nytt sammanhang

Share Button
Om författaren

En reaktion på ”Likes och Dislikes – Tjugo år med Chambers”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *