Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp

Semantik, fonologi, pragmatik, syntax, morfologi och språklig medvetenhet. Prosodisk talstörning, utvecklingsförsening av oralmotorik, generell språkförsening, ospecificerad störning av tal- och språkutveckling- ospecificerad. Listan kan göras lång!!!! Snurrar det hos dig lika mycket som hos mig när logopeden börjar förklara? Hur var det nu….? Jag ska försöka förenkla och förklara vad som har hjälp mig att förstå lite mer.

Under året har jag och mitt arbetslag, tillsammans med tal- och språk-pedagog samt speciallärare, fördjupat oss i olika språkliga svårigheter. Vi började tillsammans med att göra modulen Vad är en språkstörning . Vi träffades vid fyra tillfällen och arbetade med modulens olika delar. Modulen består av både filmer, texter och olika arbetsuppgifter. Jag är glad att vi gjorde den tillsammans med tal- och språk-pedagog och speciallärare, då vi kunde fördjupa oss på ett annat sätt; jag tror inte att vi hade fått samma fördjupning om vi gjort det själva. Nu när vi fick möjligheten att arbeta tillsammans upplevde jag att vi arbetade efter Helen Timperleys modell. Vi ansåg att några av våra elever inte kunde visa sin kunskap till fullo och vi behövde därför lite mer kunskap och färdigheter om hur vi kunde upptäcka dessa kunskaper och möta eleverna på olika sätt.

När vi var klara med modulen gjorde vi besök på Söderkullaskolan i Malmö där de har klasser för barn med språkstörning. Här hade vi möjlighet att samtala och ställa frågor till experter som arbetade i dessa klasser. De visade oss olika sätt som de jobbade på och berättade vad de har lärt sig av sina erfarenheter. Det var ett mycket lärorikt besök då jag kunde se och få med mig konkreta tips och idéer som vi kunde applicera direkt i klassrummet. Ett exempel är att inte ta något för givet utan verkligen gå på djupet och jobba utifrån att inget sker automatiskt för barn med språkstörning.

Vi har haft SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) på besök vid två tillfällen där vi fick samtala och ställa frågor utifrån det vi läst i häftet ”Arbeta med språkstörning i förskola och skola” .blogg-bild språkstörningsbok

Vi fick även fråga, vända och vrida samt ventilera om dilemman som kommer upp när man arbetar med och ska bedöma elever med olika språkliga hinder. Även dessa möten har varit mycket givande, då vi kunde utgå ifrån våra dilemman och inte bara generella termer. Om ni har frågor och /eller problem, tveka inte att kontakta SPSM, de är mycket hjälpsamma, lyssnar och kan ge en annan bild som gör att man kan se med andra ögon.

Avslutningsvis har vi varit på ett seminarium som SPSM anordnade, där fick vi ställa de frågor som kvarstår samt höra hur andra i samma situation har löst olika svårigheter som dyker upp.

Med hjälp av film, samtal, tid för att pröva oss fram tillsammans med olika behörighetskompetenser. Besök i en kommunikationsklass och samtal med SPSM, känner jag att jag kan möta och bedöma dessa elever lite lättare idag än förr.

Detta isberg är en hjälp för att lättare förstå svårigheterna och sätta sig in i dem.

isberg

Över ytan:

Fonologi– Lättast att upptäcka, kan t ex vara att man har svårigheter i att uttal vissa ljud, betoningsfel, svårt att höra ljud i ord.

Grammatik– Kan visas sig genom att personen använder fel ordningsföljd, ex Jag inte kan…, böjer verb fel, ex Igår drickade…

Semantik– Det kan man upptäcka t ex genom att personen har dåligt ordförråd, säger fel saker t ex övergår istället för förrgår. Svårt med ordmobiliseringen( hitta ord), har inga ”fack”  d.v.s. kan inte kategorisera. Nya och gamla ord är som ett virrvarr.

Pragmatik– Handlar om de sociala aspekterna av språket. Har personen svårigheter här kan det yttra sig genom att personen har svårigheter i det sociala samspelet t ex  svårt att ta sig in i lekar, svårt med röd tråd. Ger för mycket info eller för lite.

 

Under ytan:

Fonologi- Svårigheterna kan yttra sig genom att personen inte kan skilja på ljud ex t/d, g/k och v/f. Svårt att urskilja tal i en ljudrik miljö samt svårt att höra vilka ljud som hör ihop.

Grammatik- Finns svårigheter här kan man se det genom att språkförståelse och syftningsfel förekommer t ex Hunden jagas av katten. Katten jagar hunden..

Semantik– Om svårigheterna ligger i denna del har man svårt med förståelse av ord, synonymer samt att förstå skillnad på brandbil och bilbrand.

Pragmatik– Här visar sig svårigheten t ex genom att man har svårt att tolka det underförstådda, inferens, tolkar saker bokstavligen samt har svårt att sätta sig in i hur andra tänker. Alltså hur man använder språket.

Varför är det då bra att känna till de olika delarna?

Jo, om man känner till dem så kan man lättare sätta in rätt stödåtgärder från början och träna rätt saker vilket leder till att resurserna utnyttjas mer effektivt och eleven löper mindre risk att tvivla på sin förmåga.  Dessutom kan man lättare sortera upp alla ord som finns med i logopedutredningar och litteratur och ha med sig det i sin planering av undervisningen. Alltså en lathund för mig!

Att diskutera
– Hur gör ni i ert arbetslag när ni stöter på något ni inte har lösningen på?
– Vad har ni för rutiner vid återkoppling , t ex från Logped-mottagningen eller BUP?
– Har du/ni varit i kontakt med SPSM? Vilka är era erfarenheter av dem?

Share Button

3 reaktion på “Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *