Låt eleverna arbeta med forskare – två tips!

Skolans arbete ska ha forskningsgrund och vila på beprövad erfarenhet, det vet vi. Har vi reella mottagare till elevernas uppgifter säger vår erfarenhet att det kan vara extra motiverande för eleverna. När vi så kan samarbeta med forskare och leverera underlag till deras arbete blir det ytterligare vinna-vinna. Elevernas underlag blir viktigt för forskarna och i skolan får vi möjlighet att skapa elevuppgifter som blir del av vetenskap som behövs i samhället.

Här vill jag dela med mig med två tips om hur du och dina elever kan samverka med forskningsföreträdare och delta i riktig forskning med dina klasser oberoende vilken skolform du undervisar i.

Tips nr 1:Naturens kalender – Höstförsöket 2016

Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska fenologinätverket bedriver forskning kring hur naturen påverkas av klimatförändringar. Fenologi är läran om naturens tidsmönster.

Frivilliga personer (läs: du och dina elever) agerar observatörer av vad som händer i naturen. Avrapportering sker till forskarnas databank. Instruktioner och tips på lektioner skickas ut till anmälda skolor.

Professionella observatörer får extra material av alla frivilliga som hjälper till i detta massexperiment med syfte att se hur klimatet påverkar ekologiska samspel och den biologiska mångfalden. Exempel på iakttagelser som rapporteras in är olika växters blomningstid, när ekens lövsprickning sker, tidpunkt då höstens lövfällning startar eller mängden mogna frukter växter producerar. I årets höstförsök ska ni som deltar exempelvis rapportera in när träden får höstlöv. Om ni har en ek kan ni även bidra med data om artrikedom från den.

Denna miljöövervakning är viktig för att kunna fastställa hur variationer mellan år ter sig och hur växt- och därmed djurlivet anpassar sig till klimatförändringar. Det är nu fjärde året i rad som datainsamling sker, Höstförsöket, Vinterförsöket, Vårförsöket och nu det kommande Höstförsöket 2016.

Växtsäsongens längd är en av flera avgörande faktorer i ekosystem.Kunskap om vad som sker i naturen påverkar även de personer som har sin utkomst exempelvis från skogsbruk eller jordbruket. Pollenmängder märks inte bara av alla allergiker utan insektslivet och fruktsättning syns i naturens kalender. I år har många känt av den tidiga pollenfrisättningen. Data visar att vårblomning av tidiga arter startar numera en vecka tidigare jämfört med de senaste decennierna. Här om dagen hörde jag det rapporteras på P1 i radion om särskilt tidiga tecken på algblomning i svenska vatten.

Myndigheter, universitet och alla frivilliga arbetar med att systematiskt följa naturens processer och mäta förändringar som sker över tid. Det finns massor av anknytningar att göra till centralt innehåll eller kunskapskrav både för grundskola och gymnasium! Unika forskningsdata kommer att analyseras av forskare verksamma i Stockholm, Lund, Göteborg och Helsingfors.

Anmälda skolor gör regelbundna observationer av till exempel höstlövens färger och deras utveckling under säsongen. Observationerna kommer att pågå under 3 veckor upp till 2 månader, beroende på antal trädarter som valts att studera. Samtidigt ges möjlighet för elever att lära sig om vetenskapliga metoder. Återkoppling till skolorna sker alltefter databehandling skett.

Mina kommande gymnasieelever åk1 kommer i kursen biologi 1 att vara delaktiga i Höstförsöket 2016 och vi ser fram emot att få vara forskare behjälpliga – mottagare på riktigt, så att säga!

Vill du ha mer information titta på Höstförsökets hemsida:

http://www.naturenskalender.se/hf16.php där kan du anmäla dina klasser i projektet. Sista anmälningsdag är 22:e augusti, men gå gärna med redan nu.

https://www.netigate.se/a/s.aspx?s=293621X60646226X16073

Gå gärna in på deras Facebook-grupp ”Naturens kalender i skolan” https://www.facebook.com/events/249861002043655/

Instagram: @naturenskalender #höstförsöket

Twitter: @naturenskalend eller @kjellbolmgren (som är samordnare för Svenska Fenologinätverket)

 

Så till tips nr 2:Forska med ForskarFredag 2016!

Projektet Anslagstavlan undersöker hur anslagstavlor i Sverige ser ut, hur de används, vilka språk texter är skrivna på, vilken funktion bilder har på våra vanliga anslagstavlor med mera. I dagens digitaliserade samhälle vill forskare, vid Stockholms och Göteborgs universitet, samla unik kunskap om anslagstavlor och deras funktion i vårt avlånga land. Därför bjuds elever in till även detta massexperiment.

Elever kommer att dokumentera och skriva ner de texter som finns på vald anslagstavla, fotografera och skicka in data till forskarna via särskild webbplats. Denna forskningshjälp kan vara speciellt motiverande för de elever som har särskilda språkkunskaper, då texter på anslagstavlorna ska översättas till svenska.

Vi på NFU kommer att arbeta med våra SFI-elever i projektet som löper under vecka 38 + 39. Även detta projekt lämpar sig för alla åldrar och det finns många ingångar arbetsområden. Det kan vara mycket att diskutera beroende på tavlans innehåll!

Alla instruktioner om projektets förfarande och samlad information kommer att publiceras på projektets webbsida. Sista anmälningsdag är 15 augusti 2016:

http://forskarfredag.se/massexperiment.

Återrapportering i form av populärvetenskaplig sammanställning kommer att sändas till deltagande klasser under våren 2017.

Anmäl redan nu!

Frågor om projektet ForskarFredag 2016? Kontakta gärna projektledare Fredrik Brouneús , fredrik@v-a.se

Att diskutera

  • Vilka erfarenheter har ni av att samverka med högskola och forskning?
Share Button

2 reaktioner på ”Låt eleverna arbeta med forskare – två tips!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *