Läslust och läsförståelse i alla ämnen

Läslust och läsförståelse

“First you learn to read, then you read to learn” 

Jag snubblade över det här uttrycket i veckan. Visst finns det otaliga sätt att lära sig på men vi kommer inte runt att läsningen är en grundpelare i kunskapsutvckling för våra elever. 

På Spångholmsskolan är vi i startgroparna för ett skolövergripande projekt där vi vill utveckla läsandet hos eleverna. Det finns flera goda anledningar till att göra detta. Elever idag läser allt mindre såväl skönlitteratur som tidningar. Enligt den senaste Pisarapporten från 2018, som bla testar 15-åringars läsförståelse har en negativ trend vänts och skvallrar om att vi är på rätt håll, men vi upplever ändå att detta är något vi behöver jobba vidare med. Vad kan vi då göra för att få våra elever att läsa mer? Eller kanske viktigare: Vad kan vi göra för att få våra elever att läsa på rätt sätt? 

“First you learn to read, then you read to learn” 

För oss handlar det både om att hitta läslust och strategier för att läsa olika slags texter i alla ämnen för att eleverna ska kunna utvecklas.


Texter i olika ämnen kräver olika verktyg

När jag själv lärde mig läsa var det genom skönlitterära texter. Först blev jag läst för och sedan började jag efterhand förstå hur jag kunde fixa det på egen hand. Det är ett bra insteg. Att genom skönlitteratur lära sig vad som är specifikt för olika genrer, hur dramaturgin är strukturerad. Hjältar, skurkar, problem och lösningar, person- och miljöbeskrivningar i spännande och fantasifulla paket. Allt det där får de flesta av oss till sig på ett trevligt berättande sätt och man får förhoppningsvis dessutom en läs- eller lyssna-upplevelse på köpet. Så ser det i stort ut även idag. Eleverna lär sig läsa och blir läsare genom skönlitteratur. 

Sen går terminerna och skönlitteratur får mer och mer ge vika för faktatexter i de olika ämnena utan att man som elev nödvändigtvis har lärt sig strukturerna kring en faktatext och hur man ska ta sig an en sådan. Dessutom innehåller faktatexter i olika ämnen sina specifika förråd av ord och uttryck som man ska förhålla sig till. Tänk volym i musik och volym i matematik, ledare i samhällskunskap och ledare i fysik, rymmer och rot i matematik och rymmer och rot i skönlitterär bok. Det är inte bara uttrycken som utgör skillnad mellan faktatext och skönlitteratur utan även hur de är uppbyggda. Om man tittar närmare använder sig faktatexter ofta av färre verb vilket ger en helt annan, som jag skulle beskriva det “torrare”, läsupplevelse. 

Faktatext och skönlitterär text skiljer sig åt. Man behöver olika verktyg för att kunna ta sig an dem på ett bra sätt och lyckas. Tänk att du lärt dig äta med gaffel, klarar av att få i dig maten på ett bra sätt och att du sedan blir serverad soppa…  

Att vi i alla ämnen, inte bara svenskämnet ser över vilka sorts texter vi serverar våra elever, vilka fallgropar det finns och ger elever verktyg för att ta till sig textinnehållet kan vara avgörande för hur det går för eleven i ämnet. En viktig start är att alla som jobbar med elever är medvetna om detta.

Hur gör man då? 

Högläsning som inspiration, gemensam upplevelse och vägvisare

Gemensam högläsning

Ett verktyg som jag själv använder mig av mycket är högläsning. 

För att öka läslusten har jag har alltid en skönlitterär bok igång på högläsning och oftast är det jag som bestämt vad som läses. Läsningen är ofta en högtidsstund och eleverna får höra texter som de inte själv skulle ha valt att läsa och möter därför en variation av texter och skrivtekniker. Att jag själv visar entusiasm kring läsande hoppas jag kan vara en vägvisare för nya läsare. 

Högläsning av faktatext

Även faktatexter högläser jag ofta. Eleverna hänger med i boken samtidigt. När jag högläser en text stannar jag upp vid svåra begrepp, diskuterar och utreder. Jag kan använda min röst för att trycka på det viktiga och eleverna har chans att stoppa och fråga direkt där vi befinner oss. Alla är med i diskussionerna och även i högläsning av faktatext delar jag en upplevelse med eleverna. 

Textanalyser

Som jag skrivit tidigare är det viktigt att kunna läsa olika slags texter på rätt sätt. Att som jag vara lärare i både svenska och SO-ämnena ger mig lyxen att på ett smidigt sätt kunna använda mig av SO-präglade texter i svenskan. Vi tittar på olika texters särdrag och lär oss hur man ska ta sig an dessa och i vissa fall skriva egna. Två flugor i en smäll. Ett enkelt exempel på detta är att vi kan läsa tisningsartiklar inom området “lag och rätt / brott och straff” samtidigt som vi tittar på hur en tidningsartikel är uppbyggd för att vi ska lära oss att läsa och skriva en sådan text. Två flugor i en smäll! 

Skönlitteratur som komplement i ämnesundervisning

Att läsa skönlitterära eller berättande texter som berör ett arbetsområde ger en extra dimension. Det finns ju klassiker som “Pojken och tigern” när man läser om Sverige och “Anne Franks dagbok” när man läser om Andra världskriget men givetvis även nyare böcker som berör allt från trakasserier på nätet till källkritik eller påhittade historier kring hur klassiska kompositioner uppstått. Att läsa skönlitteratur som ett komplement till ämnesundervisning ger lust, perspektiv, djup och kan vara ett sätt att befästa minnet av det man läst.

Passa på att läsa själv!

Att vara en positiv förebild är viktigt. Under en kritisk period i vår undervisningsgrupp bestämde min kollega och jag oss för att vi också skulle läsa när eleverna hade egen läs-stund. Vi tog helt enkelt med oss böcker som vi själva höll på att läsa och satte oss tillsammans med eleverna. Lässtunderna blev andaktsfulla. Man vill ju inte störa lärarna när de läser! Att vi själva läste tror jag kan ha visat vägen. Läsningen var inte bara en skoluppgift som skulle bockas av. Läsningen ska vara något värdefullt. För det är den.

Detta var många år sedan och elever har kommit och gått i vår grupp. Vi har haft stor skillnad på läs-skickligheten, men alla har sugits in i det egna läsandet. 


Att diskutera:

  • Vilka fallgropar finns inom texterna i ditt ämne? 
  • Vilka ämnesspecifika ord och uttryck behöver man behärska i ditt ämne? 
  • Hur kan du i ditt ämne göra eleverna till bättre läsare?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *