Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Allt sedan Barbro Westlund utkom med sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” (2009) och jag började arbeta explicit med läsförståelsestrategier, har det varit ett av mina grundfundament i undervisningen. Vi stod handfallna med dalande resultat, större glapp mellan pojkar och flickor och problem med att våra elever inte kunde utveckla en högre läsförståelse. Det gav också konsekvenser i andra ämnen än svenska så klart. Vi behövde hitta nya vägar för att förbättra våra elevers läsförståelse. Vi arbetade då fortfarande efter Lpo94 och där stod inget om läsförståelsestrategier. Westlunds bok öppnade nya möjligheter till förändring genom en språkutvecklande undervisning, där modellering och explicit undervisning stod ut.
Lgr 11 skriver fram att vi ska undervisa om lässtrategier och det är en del av det centrala innehållet i svenska. Alla lässtrategier hjälper dock inte läsförståelsen. För att veta och inte bara göra så som en alltid har gjort, behöver vi ta till oss forskning som finns inom området.

Cristian Abrahamsson, som är en av våra två lektorer i kommunen, har försett oss med länkar till forskningsbaser, där vi kan hitta tillförlitlig forskning som berör oss. På vår KU-dag ”dammsög” vi under en timme forskningsläget kring en specifik fråga. Då fick vi snabbt en bild av vad nationell och internationell forskning sa.

Svenska skolforskningsinstitutet
I höst kom Svenska Skolforskningsinstitutet ut med sin systematiska översikt, som heter just ”Läsförståelse och undervisning om lässtrategier”. En systematisk översikt kan enkelt sägas vara det samlade vetenskapliga kunskapsläget i en fråga. Svenska skolforskningsinstitutet är en av våra skolmyndigheter. Deras uppdrag är att jobba för att undervisningen ska bedrivas på vetenskaplig grund och vara bryggan mellan vetenskapen och mitt klassrum.

Vad visade då översikten?
Glädjande nog visade den det jag trodde, men nu istället vet.

Översikten visar på att lässtrategianvändning och lässtrategiundervisning kan hjälpa elever att förstå texter som de annars inte förstått. Vi pedagoger behöver göra medvetna val och alla lässtrategier leder inte till högre läsförståelse.

Vi på F-3 använder oss av RT (Reciprocal Teaching, Palincsar och Brown, 1984) och forskningsöversikten visar att det är ett undervisningsprogram, som har betydelse för utvecklingen av en högre läsförståelse. RT och CORI (Concept-Oriented Reading Instruction, J. Guthrie), visar stora effekter på elevers läsförståelse. Intressant var också att det även fanns dator-och webbprogram, som visade goda effekter pga att de kunde individualiseras. De används inte i svenska skolor än.

Kombinerar vi lässtrategiundervisning med motivationshöjande inslag, självreglerat lärande genom stöttning i lärandeprocessen och utvärderar elevernas mål och utveckling så förstärks resultatet. Tex så är det viktigt att ge eleverna möjligheter och utrymme för samarbete slog forskningsöversikten fast.

Vi arbetar med kooperativt lärande, och där är möjligheterna till samarbete stort genom olika strukturer och arbetet i lärpar/lärgrupper. Vi använder tex textstöd, checklistor och skrivmallar under arbetets gång, samt utvärderar arbetet genom självvärdering och respons från kamrater och pedagog.

Det är också viktigt att vi väljer texter som är av intresse för eleverna och inte exempeltexter för att enbart ”träna” lässtrategier. Texterna måste ingå i ett sammanhang. Vi arbetar med lässtrategier på alla texttyper, vilket jag skrivit om i tidigare blogginlägg  tex i ”Att läsa faktatexter”.

Texterna ska också vara på olika nivåer.  Alla gynnas av lässtragegiundervisning, men resultatet visar att störst effekt har det på de elever med störst utmaningar i läsförståelse. De svaga läsarna är de som gynnas bäst. Den goda läsaren behöver en mer krävande text, för att använda sig av lässtrategier. När vi undervisar i lässtrategier i åk 1-3 har vi tex texter på flera olika nivåer, för att kunna möta eleverna där de är.

Alla lässtrategier är inte lika effektiva
Lässtrategier som tar ett helhetsgrepp om texten och de strategier som eleven använder för att övervaka sitt läsande, leder till god läsförståelse. Det arbetar vi med inom RT.

Memoreringsstrategier och uppgifter där en ska ta ut information ur texter visar inte något samband med god läsförståelse. De uppmuntrar inte eleven att tänka själv och förstå meningen med texten visar studien.

Det talar mot dessa ”fylleriböcker” likt ÄppelPäppel-böckerna. ”En krinkande krinka krinkade på vägen”. Vad gjorde krinkan? Du kan svara rätt, fast du inte förstått ett dugg.

PISA och läsförståelse
PISA visar att Sverige idag presterar över OECD-genomsnittet och är tillbaka på samma nivå som 2006, innan resultatet började dala. Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat, vilket är glädjande och jag tycker inte att vi kan göra annat än att ta åt oss av det och fortsätta vårt viktiga arbete.

Att diskutera

  • Hur undervisar du i lässtrategier?
  • Vet du var och hur du kan hitta forskning som stöder de val du gör?

 

Share Button
Om författaren
Förstelärare Klågerupskolan | hanna.fredahlander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare 1-7 i svenska, SO och bild, med behörighet i matematik och NO i åk 1-3.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *