Läsförståelse, hur får vi tag i den?

Att förstå texter – det är en konst som alla kan lära sig men som inte kommer av sig själv. Det behövs undervisning för att hjälpa elever att förstå vad läsförståelse är men också för att förstå hur man själv kan använda eller redan använder olika strategier för att förstå. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är ett sätt att tänka. En text går att förstå på flera plan, man läser på mellan och bortom raderna. Monica Reichenburg och Ingvar Lundberg hävdar i sin bok Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd att alldeles för många barn läser passivt. Elever som läser passivt gör inte syftet med läsningen klar för sig. De övervakar inte sin läsning och försöker inte bedöma om de förstår eller inte förstår. De ställer inga frågor kring texten och har inga strategier för att reda ut oklarheter. De menar att den som inte läser aktivt får svårt att utöka sitt ordförråd och den som inte har ord blir maktlös.

Elever som håller på att lära sig läsa lägger ner all sin energi på att läsa orden och då får läsförståelsen ge vika. Det är därför viktigt med högläsningen och diskussioner kring det lästa när man undervisar elever i de yngre åldrarna. Eleverna har i början svårt att reda ut vilka ord de inte förstår och de är inte medvetna om vad det innebär att förstå en text. Detta är ingen nyhet, men hur kommer vi vidare? Efter att ha läst ovanstående bok funderade jag på hur jag skulle få mina elever att stanna upp och träna på läsförståelsen. I min grupp läser vi ofta högt och diskuterar det vi läst men alla elever är inte med. De verkar bara tycka det är skönt och avslappnande att sitta och lyssna när någon läser för dem. Det ska det naturligtvis också få vara men vår huvudsakliga uppgift är att skapa läslust och läsförståelse. Om vi lyckats med detta kommer våra elever att gå från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

bloggbild

Jag har arbetat med de olika läsfixarna när jag haft högläsning och själv stannat upp och modellerat högt för att visa för eleverna, men jag kände ändå att alla inte riktigt var med i diskussionerna. De som höll sig tysta var ofta de som inte kommit så långt i sin läsutveckling, alltså precis de jag ville åt. I boken beskriver författarna hur man arbetat med elever i högre åldrar och fått bra resultat genom att fokusera på läsförståelse några veckor. Jag ville prova!

Jag skrev ner en enkel text på tre meningar som jag sedan klippte sönder, numrerade och delade ut till mina elever. Först fick de vända på lappen numrerad med en etta. Först fick de läsa tyst vad som stod på lappen och sedan läste vi högt tillsammans. Därefter diskuterade vi innehållet. Vad står det, finns det svåra ord, vad kan hända tror du? Alltså läsfixarna men i ytterst begränsad textmassa. Återigen upptäckte jag att eleverna inte har den ordförståelse som vi kanske tror de har.

Första meningarna tog jag rakt från boken.

Bo sitter i en gammal gungstol av trä.

Han gungade fortare och fortare.

Plötsligt satt han på golvet.

När vi läst en mening tog vi upp frågor och diskuterade: Vad är en gungstol? Om någon sitter i den vad kan man göra då? Har någon provat? Beskriv! Hur gammal kan den personen som sitter där vara? Varför tror ni det? Första meningen och många elever började diskutera, här finns ju läsfixarna med. Jag tog fram bilderna av dem och la dem på bordet och eleverna kom fram till att vi kan använda dem hela tiden. En elev sa tänk att vi kan använda oss av nästan alla figurerna bara på en mening. Det hade vi inte trott någon av oss, inte ens jag. Vi läste de andra meningarna på samma sätt och fortsatte med våra diskussioner.

Jag upplever att när vi sitter i en grupp på cirka 12 barn och läser mening för mening och diskuterar så kommer även de barn som inte har kommit så långt i sin läsutveckling med i diskussionerna. De orkar hålla en mening i minnet och de upplever att alla lyssnar på varandras åsikter när de får berätta eller svara på frågor. Det stärker deras självkänsla som läsare och de vågar utmana sig själva mer vid andra tillfällen.

Jag arbetade på likanande sätt vid flera tillfällen. När jag upplevde att alla elever kände sig trygga med arbetssättet förändrade jag lite på förutsättningarna. Jag ställde inga frågor längre utan undrade istället; Vilken eller vilka frågor skulle ni vilja ställa här? Eleverna ställer mest frågor som de kan läsa ut på raden men för att uppmuntra dem att ställa inferensfrågor, tänkte jag högt och eleverna snappade upp det fort. De började ställa frågor och fundera kring ord de läst. Vi läste om en motorväg. Vad för slags väg är det? Hur fort får man köra där? Vet de några motorvägar? Vad kan hända när man kör fort? Plötsligt sprudlade eleverna av frågor och svar. När eleverna var trygga med att ställa frågor ändrade jag lite igen. Någon sa ett svar på en fråga de tänkt om texten. Vi andra skulle nu komma på vilken fråga det var som gav det svaret. Det var inte helt lätt. Eleverna och jag behövde fundera på vad för ledtrådar texten gav oss både vad gällde svåra ord och innehållet. Det blev en lek att komma på bra svar till frågor som klargjorde texten för oss.

Den undervisning som jag ville pröva och som jag upplevt lite tråkig när jag läst om den i böcker var för många elever ett roligt sätt att ta sig in i texten. De tyckte att det var spännande för de fick inte veta vad som hänt i texterna och det sporrade deras fantasi och funderingar att tänka vidare. Fick man tro vad som helst? Då kom diskussionerna att handla om vad vi redan vet av det vi läst innan. Diskussionerna blev mycket bättre än jag någonsin hade vågat tro och eleverna växte med att de fick ställa frågor och försöka gissa vad för fråga jag eller någon kompis tänkt ställa. Det gjorde också att eleverna började inse att de snabba frågorna, som man kan svaret på direkt och inte behöver tänka efter för att svara på, inte utvecklar oss som läsare och tänkare. De frågor som uppmuntrar oss att utforska vårt tänkande gör att vi utvecklar vårt sätt att förstå texter.

Frågor:

  1. Hur arbetar du för att få elever att ställa frågor kring texter de läst?
  2. Vad anser du är viktigt att tänka på när du väljer texter till dina elever?
  3. Hur använder du strukturerade textsamtal i din undervisning?
Share Button

En reaktion på “Läsförståelse, hur får vi tag i den?”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *