Läsa faktatexter

När ska vi jobba med faktatexter igen? Jag hinner inte komma fram till skolan och säga god morgon innan jag hör frågan som kommer från en av eleverna som fått undervisning i att läsa faktatexter. Det är så jag vill att elever på alla skolor ska känna och kan jag lyckas med att få de flesta av mina elever att uppleva det är jag en bra bit på väg i mitt klassrum.

Jag har tidigare skrivit om Att läsa och förstå faktatexter, men då inte kommit så långt med arbetet kring faktatexter med mina elever. Drygt en termin senare har jag arbetat med mina elever och reflekterat vidare hur vi får eleverna aktiva och intresserade samtidigt som de lär sig olika lässtrategier. Enligt läroplanen är det viktigt att stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva och i arbetsområdet kring faktatexter börjar vi i där. Elevernas specialintresse kommer att vara min ingång för att undervisa om de olika lässtrategier de har hjälp av när de läser.  Då gäller det att känna sina elever så att texterna de ska arbeta med blir lagom svåra och utmanande.

Introduktion

Vi inledde med att gemensamt jämföra två olika texter, en skönlitterär och en faktatext. Kan vi genom att titta på en kopierad sida från en bok se om det är en faktatext eller en annan text?  Eleverna fick fundera tillsammans och kom ganska snabbt med förslag på vad de såg som likheter och olikheter mellan de olika texttyperna. Vi gjorde tillsammans ett venndiagram med hjälp av två rockringar på golvet där eleverna gick fram och lade lappar med ord som de ansåg passade bäst med de olika texttyperna som vi studerat, i detta fall en berättelse och en faktatext om en katt. Tillsammans kom vi fram till många av faktatextens texttypiska drag t.ex rubriker, kartor, sanning och faktarutor. Eleverna såg att vissa saker saknades i en vanlig text men även att det fanns likheter mellan de båda texttyperna.

Eleverna fick därefter göra en egen sida med faktatextens texttypiskadrag kring just deras specialintresse. Det som var tydligast för mina elever var att det måste finnas titel, bilder, gärna med bildtext och eftersom vi just arbetade med diagram i matematiken så var det viktigt att få med ett diagram på sin sida med olika texttypiska drag. När eleverna arbetade med sin faktasida var det viktigaste inte att det skulle vara helt korrekt faktamässigt. skarmklipp2Målet denna gång var att de ska förstå de texttypiska drag som finns i en faktatext. De presenterade sin sida först för en kompis, för att få och ge feedback därefter presenterade de för hela gruppen.

 

Att ställa frågor

I de flesta klassrum är det ofta lärarens frågor som dominerar, eleverna är vana att svara istället för att ställa frågor. De har ofta svårt att ställa frågor som går att få svar på eller så ställer de väldigt enkla frågor som inte kräver mycket tankearbete. Vi måste hjälpa eleverna att ställa frågor som utmanar dem att söka efter svaret. Vissa frågor behöver vi inte tänka för att besvara, de kan vi ändå? Är inte alla frågor så, sa en elev.

Att modellera för eleverna hur olika frågor är upplagda för olika mycket tänkande är för några elever en spännande upptäckt. Jag ställer några snabba frågor som de bara kan svara direkt på och några som kräver eftertanke och inte alltid har ett självklart svar. De flesta eleverna t rodde att svaren alltid kom snabbt och gjorde de inte det, var det inte lönt att tänka vidare. Många elever ansåg att det bara fanns ett rätt svar. En bra erfarenhet för mig som lärare att veta hur eleverna i min elevgrupp uppfattar frågor och svar på. Nu fick jag möjlighet att bemöta tanken och påvisa att många svar kan vara rätt om frågan ställs på ett annat sätt. En intressant diskussion för mig och mina elever.  Jag upplever, när vi arbetar med frågor kring texten, att eleverna har lättare för att koppla erfarenheter till texten än att ställa frågor som utvecklar deras tänkande. Det är viktigt att undervisa eleverna hur frågor kan formuleras för att utveckla deras förmåga att ställa relevanta frågor kring en text när de läser självständigt.

Att eleverna lär sig ställa frågor kring texter bidrar till att få eleverna att göra inferenser när de läser på egen hand i framtiden. Eleverna måste få uppleva att vi intresserar oss för vad de tycker är viktigt och att vi tar deras frågor och funderingar på allvar så att deras nyfikenhet inte försvinner. Samtidigt måste vi lära dem att ställa frågor som utvecklar dem och är möjliga att finna svar på. När eleverna lärt sig ställa frågor till texter de läser blir det ett stöd i läsande i skolans alla ämne.

Arbete med inferenser

Jag upptäckte att inferenser var svårt för eleverna. Vi tog ett steg tillbaka och började arbeta med bilder där eleverna fick öva sin förmåga. Jag tränade eleverna att tänka utifrån frågeorden vem, vad, var, när och varför.  De fick även lära sig att ställa hypoteser hur det kan vara och då tänka det kanske är så att… Då tränar eleverna på att göra inferenser.

Vi arbetade med bilder genom EPA-metoden och funderade kring vad vi såg och vad vi ville veta mer om. Eleverna tänkte först enskilt kring bilden: vad är de, ställ en fråga och kom med inferensen, kanske är det… Därefter får de tänka i par kring samma bild och till slut har vi en gemensam diskussion i hela gruppen. Eleverna får stöd genom olika steg.

  1. Leta ledtrådar i texten eller bilden
  2. Fråga dig själv vad fick jag reda på av ledtrådarna? Vad fick jag inte reda på, vad saknas?
  3. Använd ledtrådar och dina erfarenheter och försök fylla i det som saknas. Börja med Kanske…..

Efter arbetet med de olika bilderna återinför jag enkla texter som eleverna arbetar med på samma sätt som de gjorde med bilderna, samma arbetssätt men lite annat innehåll. Texterna är enkla för eleverna att läsa, så att läsningen inte utgör ett problem, då kan de lättare fokusera på sitt tänkande. Vi måste också påpeka för en del elever att de med hjälp av det de redan vet eller får reda på genom texterna ska göra inferenser, det går inte att bara ta hitta på något som är helt osannolikt. Det är frågorna som kräver att läsaren har mer än en bokstavlig förståelse och som leder till att de måste dra egna slutsatser och lägga till sitt eget tänkande för att få svar som utvecklar tänkandet.

Elevtankar

Avslutningsvis ett litet guldkorn som kom från en elev när vi avslutade arbetet för denna gång.

Tänk, jag har alltid trott att man läser lika vad man än läser. Nu tror jag inte det längre. Jag vet att man läser olika. Nu letar jag efter ord som kan hjälpa mig att komma ihåg och när jag inte förstår ett ord vet jag att det finns olika sätt att ta reda på vad det betyder och jag hoppar inte bara över det. Jag lär mig saker när jag läser!

 

Att diskutera:

  • Hur kan du hjälpa eleverna att ställa frågor som utvecklar deras tänkande?
  • Vilka olika stödstrukturer använder du för att stötta dina elever i läsandet?
Share Button

2 reaktion på “Läsa faktatexter”

  1. Jag tänker på läsförståelsestrategierna frågespalter och reportern. Det finns en kort film på UR som heter Ställa frågor. Den har jag lyssnat på flera gånger. Utöver det tänker jag på modellen VÖL, Veta, Önskar veta, Lära sig, där Önska kan innebära att att man behöver ställa frågor. Ett VÖL-diagram finns för kopiering på En läsande klass. Modellen nämns även i Läslyftets modul Textsamtal del 2.

    1. VÖL är också bra sätt att träna att ställa frågor på. Vi har arbetat med det innan men trots det var det svårigheter när vi började igen. bilder var ett bra sätt att komma vidare och träna för att känna sig säkrare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *