Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande

Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm. Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”.

Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg.


Vad är  en lärandematris?

Till utseendet liknar den en vanlig bedömningsmatris som är uppdelad i tre nivåer (som t ex de tre nivåerna i kunskapskraven). Innehållet har dock ett helt annat sikte. En lärandematris är skapad främst för att stödja elevernas lärande och är i första hand inte till för bedömning. Skillnaden mellan bedömningsmatriser och lärandematriser beskriver Johan Alm själv så här:

Bedömningsmatriser är till för att läraren ska kunna bedöma eleverna i efterhand.

 

Lärandematriser är till för att eleverna ska förstå vad de ska lära sig i förväg.

 

Fördelarna med en lärandematris är flera. En välarbetad lärandematris ger eleverna grepp om vad de ska jobba med och hur de kan utvecklas under arbetets gång samtidigt som den kan fungera som ett stöd för olika former av respons efter avslutat arbete.

En lärandematris:
– Utgår från kunskapskraven
– Konkretiserar vad eleverna ska kunna göra (handlingar)
– Har en tydlig progression som är lätt att följa för eleverna


Tydligt innehåll och tydlig progression för eleverna

Eftersom lärandematriserna är till för eleverna är det viktigt att lärandematrisens innehåll och progression blir lätt att förstå. Johan Alm går i sin bok stegvis igenom hur man ska tänka och konkret ska jobba för att skapa en bra lärandematris under följande punkter:

  • Välj ut kunskapskrav
  • Få fram kriterier (vad eleverna ska kunna visa)
  • Skapa progression
  • Formulera iakttagbara kriterier
  • Göra en tydlig layout

Ett viktigt inslag är att omarbeta kriterierna i lärandematrisen till iakttagbara handlingar istället för att använda läroplanstexter. Det betyder att du i en lärandematris måste konkretisera vad du vill att eleverna ska kunna visa för att uppnå ett kunskapskrav.

“Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.”

Ovanstående citat från Skolverkets kunskapskrav i svenska år 6 ger inte eleverna någon vidare uppfattning om vad de ska kunna visa för att uppnå kunskapskravet. Det är inte ens säkert att jag som lärare har bestämt mig för vad kravet exakt innebär. Om jag med “fungerande struktur” vill att eleverna ska använda inledning, handling och avslutning i sina texter så är det detta jag ska skriva i matrisen!

Nedan följer ett matrisexempel där det används några andra av kunskapskraven i svenska.

Skärmklipp
Exemplet ovan är hämtat från författarens matrisvertyg LMX som man kan ladda ner på larandematriser.se

 

Samtidigt som jag förenklar och förtydligar för eleverna vill jag som lärare ha koll på vilka kunskapskrav jag använder. Detta löser Johan Alm layoutmässigt på ett finurligt och tydligt sätt som han lär ut i boken och som du kan se exempel på ovan.

Författaren förklarar sina tankar kring lärandematriser i den här korta filmen.


Släpp bedömarperspektivet för ett ögonblick –
satsa på utvecklingen

Bedömning är på många sätt bra och nödvändigt men jag kan ibland bli trött på att ha bedömarperspektivet påslaget jämt och ständigt. Det kan förta lite av energin med att göra lektionsinnehållet roligt, levande och progressivt. Den här boken har en skön framåtsträvande ton där fokus läggs på lärandet och inte på bedömandet i första hand. Att lärandematrisen efter ett avslutat arbetsområde kan användas som bedömningsverktyg genom olika slags respons är en bonus!


Den tydliga och viktiga lay-outen

Johan Alm förklarar på ett jordnära och humoristiskt sätt med en hel del igenkännandefaktorer för läsaren vad en lärandematris rent innehållsmässigt innebär och hur den ska byggas upp. Han förklarar också mycket konkret hur man ger den en lay-out som tjänar syftet med tydlighet. Det är nämligen viktigt att innehållet i en lärandematris struktureras så att den kan användas av både lärare och elev på ett enkelt och överskådligt sätt. Även progressionen måste kunna tolkas tydligt av eleverna.

När jag i skrivande stund tittar in på författarens hemsida / blogg upptäcker jag att det nu finns ett nedladdningsbart verktyg för att tillverka matriser. Jag har bara hunnit titta på det kort men det verkar lovande och jag hoppas kunna återkomma till detta vid senare tillfälle.


Avslutning

Författaren belyser det svåra i att koppla ihop centralt innehåll, kunskapskrav och bedömning så att allt hänger ihop för såväl elev som lärare och kommer också med förslag på hur man kan lösa detta med hjälp av lärandematriser. Att han dessutom gör detta med glimten i ögat och att det finns många igenkänningsfaktorer i boken känns befriande.

Mina egna favoritfördelar med lärandematriser:

  • låter eleven få en tydlig bild av vilka handlingar som krävs för att uppnå kunskapskrav
  • eleverna kan lätt ställa upp realistiska mål för sig själv
  • möjligheten till självrespons, kamratrespons och diskussion kring målsättningar
  • den enkla tydligheten

Jag som många andra gillar att få konkreta tips och den här boken är sprängfylld av dem!

Om du blir intresserad – titta in på Johan Alms blogg:
larandematriser.se


Att diskutera:

Hur och på vilka olika sätt kan vi förtydliga för eleverna vad det är de ska…
…uppnå?
…träna på?
…visa att de lärt?

Share Button
Om författaren

11 reaktioner på ”Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande”

  1. Pingback: BFL | Pearltrees

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *