Lärande diskussioner

Ibland måste man som lärare släppa sin lektionsplanering och hoppa på en diskussion när den uppstår spontant bland eleverna. Om diskussionsämnet går att koppla till kursmålen, är detta kanske det mest synliga lärandet som står att finna. Dels är det motivationsskapande för eleverna, då diskussionen uppstår ur något som redan engagerar dem och dels tvingar diskussionen i sig eleverna att hålla engagemanget uppe så länge diskussionen pågår. Det blir direkt kamratrespons som genererar fortsatt tänkande. Eleverna blir direkt bemötta av personer som är viktiga för dem och det bemötandet genererar nytänkande och vässande av argument. Lärandenivån i klassrummet ökar så påtagligt att det nästan går att ta på den. Eleverna blir direkt delaktiga i undervisningen och elevinflytandet blir på så sätt tydligt och verkligt.För ett par veckor sedan kom det spontant upp frågor om IS under en samhällskunskapslektion. Många av eleverna hade hört talas om IS men visste inte riktigt vad IS är. Vissa elever var mer insatta och började diskutera och samtidigt förklara för de mindre insatta. Emellanåt riktade de sina tankar och frågor mot mig, men oftast mot gruppen. Just nu arbetar vi dessutom med Islam i religionskunskapen, så den övergripande kopplingen mellan de samhällsorienterade ämnena kändes väldigt logisk. Diskussionen utmynnade i att vi alla kände att vi behövde lära oss mer om IS, dess agenda och bakomliggande orsakssamband. Till nästa lektion hade jag förberett så att vi kunde titta på en dokumentärfilm om IS.

De efterföljande diskussionerna höjde lärandenivån i gruppen markant. I elevgruppen finns det både shia- och sunnimuslimer, vilka kunde redogöra för en del av skillnaderna i tro mellan dessa båda riktningar. En fin konsekvens av dessa diskussioner var att det stod väldigt tydligt att det snarare är politiska maktintressen än religiösa motsättningar som utgör grunden för grupper som IS, Al Qaida och Talibanerna. Vikten av utbildning blir också otroligt tydlig, då de maktmedel dessa grupper använder oftast handlar om att utnyttja människors okunskap för sin egen vinnings skull.

Diskussionerna efter att vi hade tittat på dokumentärfilmen styrdes av Carmen Windings ”superfrågor till grundläggande kunskaper”, Vad hände? Var hände det? När hände det? Vem/Vilka låg bakom det som hände? Varför hände det? Hur gick det till? Då visade det sig att vi lyckades täcka in kunskapskrav inom samtliga SO-ämnen, samhällskunskap, geografi, historia och religion.

Frågor att diskutera:

  • Att avvika från planeringen på detta sätt kan vara fruktbart om diskussionsämnet faller inom ramarna för kunskapskraven. Hur kan man som lärare förbereda sig för att den här typen av diskussioner ska bli så bra som möjligt. Att förbereda sig för det oförutsedda?
  • Att som lärare gå in och styra diskussionen alltför hårt kan hämma den spontana diskussionslystnaden hos eleverna. Samtidigt kan vi ju inte låta elevernas lust styra undervisningen så långt att vi missar målet. Hur mycket ska man tillåta att diskussionerna i klassrummet flyter fritt?
  • Vissa ämnen som faller inom ramarna för målen i SO kan vara känsliga att diskutera. I hur stor utsträckning bör vi ha ett öppet och tillåtande diskussionsklimat i klassrummet? Vilka riskbedömningar bör man göra innan man låter diskussionens vågor gå höga?
Share Button

En reaktion på ”Lärande diskussioner”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *