Lågaffektivt bemötande – Metod och förhållningssätt.

Som pedagog i mitt klassrum möts jag ständigt av ”utmaningar”. Dess karaktär och form är oftast av olika art och de allra flesta klarar jag av att hantera, enskilt eller tillsammans med elever/föräldrar, i kollegiet eller tillsammans med elevhälsoteamet. Utmaningarna är en del av min vardag och utvecklar mig som lärare. De syftar till stor del på undervisningen, dess innehåll och mål, och är en del av arbetet med att alla elever ska lyckas. Men jag möts även av utmaningar av helt annan karaktär, där jag som pedagog och lärare inte alltid känner mig trygg i hur jag skall hantera dem. Där jag ibland känner mig utelämnad och ensam i något som jag inte kan se eller har någon lösning på. I detta blogginlägg ska jag försöka ge en bild av hur jag har hanterat och utvecklat mitt arbete med elever som utmanar med ”problemskapande beteende” som gemensam nämnare.

Under hösten har jag läst boken Problemskapande beteende – vid utvecklingsmässiga funktionshinder av psykolog Bo Hejlskov Elvén. Den har givit mig ett nytt synsätt och en vidare förståelse för hur jag kan bli en bättre lärare till elever med utvecklingsstörning, autism, ADHD eller andra utvecklingsmässiga svårigheter. Ibland uppstår situationer som jag inte lyckas bryta och där jag i efterhand försökt komma på vad som var anledningen till att situationen uppstod från första början.  Enligt Hejlskov finns det en rad situationsbestämda belastningsfaktorer som lätt kan öka affektnivån hos en elev:

  • Kravsituationer
  • Konflikter
  • Skäll
  • Att inte förstå
  • Plötsliga oljud
  • Plötsliga ändringar

Ett av de effektivaste sätten att begränsa problemskapande beteende i form av utåtriktat beteende och självskada är att i första hand se till att man inte ökar elevens affekt. Där måste personalen runt eleven vara en lugnande faktor i elevens värld.

Enligt Hejlskov finns det beteende som är farliga. Antingen för dem som har beteendet eller för någon annan. Sådant beteende måste vi handskas med direkt. Det kan vara slag, sparkar, bett och självskadebeteende. Mycket annat beteende som vi reagerar på är dock inte farligt. Enligt Hejlskov innebär det att vi kanske inte behöver handskas med det på en gång utan kan anlägga en strategi för hur vi kan ändra det.

Låg-affektivt bemötande:

En utgångspunkt i låg-affektivt bemötande är att möta eleven på ett sätt som inte ökar dennes affekt. Med ett låg-affektivt bemötande hanteras konfliktsituationer på ett lugnande sätt. Målet är att personen i affekt ska återfå självkontrollen. Nedan visas olika tekniker för att nå detta resultat. Alla dessa beskrivs ytterligare i Hejlskovs bok.

  • Reagera lugnt och behärskat.
  • Undvik ögonkontakt vid konfliktrisk.
  • Undvik beröring när en elev är upprörd.
  • Respektera det personliga utrymmet.
  • När du känner behov av att gå framåt, gå två steg baklänges.
  • Ställ dig aldrig mitt emot eleven.
  • Undvik att markera dig, t.ex. genom att spänna dina muskler.
  • Sätt dig,  gärna på golvet. Då tar du mindre plats i elevens medvetande.
  • Prata lugnt i inledningen av förloppet. Om eleven förlorar kontrollen ska du inte prata alls.
  • Ge dig. Att ge sig handlar inte om att ge sig varje gång eleven vill något annat än vi. Ofta handlar det om att rädda en situation.
  • Byt personal.
  • Avled, humor är effektivt i detta sammanhang.

Än idag misslyckas jag men nu har jag en grund att stå på och ett förhållningssätt som handlar om att hjälpa istället för att stjälpa eleven. Jag har övergett att använda mig av vanligt fostrande principer och ersatt dem av beprövade metoder och forskning. Det ger såväl mig som mina elever trygghet i situationer som upplevs okontrollerade och svåra.

Att diskutera:

  1. Hur ser ert arbete kring elever med utvecklingsstörning, autism, ADHD eller andra utvecklingsmässiga svårigheter ut idag?
  2. Vilka erfarenheter har ni av ”lågaffektivt bemötande”?
  3. Vad skulle ni behöva utveckla/förändra för att bemöta elever med problemskapande beteenden på ett bättre sätt?
Share Button

5 reaktion på “Lågaffektivt bemötande – Metod och förhållningssätt.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *