I mars påbörjade vi arbetet med observationer. Beslutet fattades efter önskemål från personalen om att det skulle ges tid för det och att det skulle organisera centralt. Det är såklart inte första gången skolan arbetar med observationer men för att det ska bli av krävs det en tydlig struktur och organisation för genomförandet. I de bästa av världar hade det varit bra om det skedde lite mer spontant och regelbundet men när terminenen väl är igång är det så mycket annat som ska göras. Samtidigt är vi nog alla överens om att det faktiskt är något som berikar oss och det är kollegialt lärande på hög nivå.
För att vi skulle få en riktigt bra kick-off med mycket inspiration bjöd skolan in Michael Rystad som pratade om sina erfarenheter av lektionsobservationer. Det blev mycket bra tankar och tips såväl teoretiska som praktiska ifrån Michael och med fokus på syftet med våra observationer, praxistriangeln och vikten av tillit och trygghet. När Michael var klar lyfte vi förstelärare olika exempel på vad vi kunde observera hos varandra. Vi pratar mycket om könsskillnader i skolresultat så några observerade hur vi bemöter flickor respektive pojkar i klassrummet men även hur vi hanterar de tysta i klassrummet och vem tar och vem får min tid?
Skolledning skapade observationspar utifrån ämneslagen. Det som blev extra spännande var att en del av oss även skulle observera och observeras av en kollega på ett annat stadie än där du själv jobbar. Redan under KU-dagen satte vi igång arbetet tillsammans med vår observationskollega. Vi fick en mall för observation med frågor – där det formativa syftet var i fokus – att ta upp såväl före som efter observationen.
Före besöket: Vad vill du ha hjälp med? Vad behöver jag veta före besöket? Dina mål för och förväntningar med lektionen? Vad ska jag särskilt observera? Är det någon eller något jag särskilt ska uppmärksamma? Här gick vi dessutom igenom klasserna i stora drag så vi visste hur klasskonstellationen såg ut och om det fanns någon elev som vi behövde har mer kännedom om. Vi diskuterade även hur våra praxistrianglar ser ut. Vi hade Helen Timperleys analysmodell för kollegialt lärande i fokus.
Efter besöket: Hur gick det tycker du? Vad fick dig att uppleva det så? Vad minns du om ditt eget agerande och de strategier du valde? Hur stämde lektionen med dina förväntningar på den? Vad kan det finnas för orsaker till att det gick som det gjorde? Vill du höra mina synpunkter om observationen?
Jaha, vad kunde nu gå fel då? Ja egentligen inte så mycket men så kom Covid-19 och vi satt helt plötsligt med halva klasser och en hög frånvaro av personal – i alla fall till en början. Vi fick boka om våra tider och planeringar men när det var dags för summering och diskussioner i arbetslagen var vi alla redo. Vi använde oss av samtalsmodellen TLC när vi träffades i våra grupper för att få en bra struktur på diskussionerna.
Vad tyckte då kollegiet om arbetet kring observationer? Flertalet var väldigt nöjda och ansåg att det hade lett till en medvetenhet om vilka förändringar man kan göra här och nu. En ny insikt om hur vi kan använda våra kollegors kunskap och på så sätt förbättra vår egen undervisning. Möjlighet uppstod att på ett prestigelöst sätt våga lyfta problem och nå en öppenhet. Det gav även en möjlighet till berikande samtal kring läraruppdraget och tillfälle att jämföra våra praxistrianglar. Vad gör vi likadant? Vad skiljer oss åt? Detta är lite av det som lyftes i utvärderingen av observationerna.
Jag observerade min kollega som hade lektion med en åk 5. Det hon ville att jag skulle observera var uppstarten av lektionen och igångsättandet av ett par elever. Så skedde också. Vi hade dock bestämt att jag skulle stanna hela passet. Det är länge sedan jag hade klasser på mellanstadiet och jag såg fram emot att vara med en hel lektion. Vi är en 4 – 9 skola och för att få en större inblick i vad som görs på de olika stadierna är detta ett bra upplägg enligt mig. Vid observationstillfället slogs jag framförallt av hur min kollega med sin undervisning och sitt upplägg av lektionen utmanade sina elever. Givetvis ska vi alltid ha höga förväntningar på våra elever men det var ändå en aha-upplevelse att oj vad de kan mycket. Just nu undervisar jag dessutom på båda stadierna och känner ännu starkare att min observation gav mig mycket framförallt gällande vilket förhållningssätt jag kan ha gentemot de yngre barnen och vilka förväntningar jag kan ha på dem. Rent spontant fick det mig också att fundera på hur jag, nästa gång jag får 7:or, ska tänka gällande planering och upplägg för att skapa en bro mellan de olika stadierna.
Vi kommer fortsätta arbetet med kollegialt lärande och observationer då det finns en stark önskan om detta i kollegiet. Under hösten kommer vi starta upp arbetet kring Helena Wallbergs ”Lektionsdesign” och i det arbetet kommer det ges nya möjligheter för observationer. Jag ser väldigt mycket fram emot det fortsatta kollegiala arbetet.
Att diskutera
- Hur jobbar ni med observationer på er skola?
- Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med observationer.
- Vad har du lärt dig vid observationer?