Under höstlovsveckan var jag på en utbildningsdag i Lund. Utbildningen vände sig till personer som är i kontakt med människor med diagnos inom autismspektrat. Även om fortbildning hade en snäv målgrupp tog man upp tankar och metoder som kan funka bra med vilka elever som helst och handlade bland annat om det jag skriver om här – kommunikation.
Vad är kommunikation?
Kommunicera gör vi dagligen via tal och skrift men vi kommunicerar också genom kroppsspråk, röstläge, mimik, betoning av ord, teckenspråk, beröring, ljud och ögonkontakt.
Förutom ovanstående kan vi ta till hjälpmedel för att kommunicera – bilder, foton, symboler, film, musik och färger är några exempel på detta.
Syftet med kommunikation är i skolan ofta att informera, instruera och kommentera men vi kommunicerar också för att t ex förmedla känslor, begära saker, locka och avvisa.
Kroppsspråket – ett mycket betydelsefullt språk
Enligt statistik som man hittar på de flesta ställen där man söker information kring kommunikation (t ex Wikipedia) så utgör de talade orden en mindre del av av den personliga kommunikationen – under 10%, rösten och tonläget runt 40% och kroppsspråket toppar på hela 55%.
Kroppsspråket är oerhört viktigt och talande. Själv kan jag inte låta bli att tänka på den gamla tecknade figuren ”Linus på linjen” som jag såg på tv som liten. Han är en streckgubbe, man förstår inget av vad han säger, men kroppsspråket, mimiken och rösten är minst sagt talande. Du förstår honom! Jag lovar. Se själv.
Visst är det viktigt att vi väljer våra ord, men det är alltså oerhört viktigt hur vi framför dessa. Att på ett medvetet sätt kombinera ordens innehåll med anpassat röstläge och ett medvetet kroppsspråk borde alltså vara en lyckad kommunikations-cocktail.
Kommunikations-svårigheter – hos vem ligger ansvaret?
Jag kan inte säga att en elev har kommunikationssvårigheter. Det är minst lika mycket jag som inte förstår eller kan tolka min elevs sätt att kommunicera.
Vänd på det. Om en elev inte förstår vad som ska göras. Är det då inte jag som måste anpassa mitt sätt att kommunicera det jag vill att eleven ska förstå?
Kommunikation är sprunget ur latinets ”communis” som betyder “gemensam” och ordet ”communicare” som betyder ”göra gemensamt”
Man skulle förenklat kunna säga att kommunikation är en avancerad process som startar som en tanke hos en avsändare. Tanken måste kodas och kläs i ord, rörelse och annat betydelsebärande innan den skickas till en mottagare. Mottagaren i sin tur måste kunna avkoda det förmedlade för att kunna göra det till en egen tanke och förstå budskapet. Som om detta inte är avancerat nog ska detta göras i en miljö full av distraktioner och avledning som det ofta är om man inte råkar befinna sig i ett avskalat ljudisolerat rum.
Det finns alltså stor anledning att ta kommunikation på allvar och göra den genomtänkt och väl anpassad för mottagaren.
Strunta i frågan!
Tydlighet i kommunikation är viktig om du vill föra fram ett budskap. Tänk dig att du ska hjälpa en elev och fundera sedan över nyansskillnaden mellan de två olika sätten att uttrycka sig:
”Ska vi plocka fram matteboken så att jag kan hjälpa dig?”
”Plocka fram matteboken så ska jag hjälpa dig”
Som avsändare menar du förmodligen samma sak oavsett vilken mening du än skulle använt dig av. Som mottagare kan du tolka första meningen som en fråga som du faktiskt har möjligheten att svara ”Nej” på. Strunta i frågan och för fram ett tydligt budskap istället!
Om jag varit på fotbollsmatch medan min kära fru hållit ställningarna hemmavid, lagat söndagmiddag och dessutom diskat undan när jag kliver in genom dörren är det viktigt att koda av budskapet som möter mig rätt. Om hon pekar mot vasken och säger ”Diskhandduken ligger där” blir det antagligen bäst om jag inte bara svarar ”Ja minsann!” och går och sätter mig i soffan…
Gemensam gruppkommunikation på Spångholmsskolan
På Spångholmsskolan har vi i olika arbetsgrupper diskuterat hur vi ska kunna göra att fler elever kan lyckas. Ett sätt vi kommit överens om att prova rör kommunikation i gemensam lektionsstruktur och är en enkel metod som säkert många redan utövar.
Vid lektionsstart står innehållet för den kommande lektionen på tavlan. Tanken är att eleverna kan vila lite i denna kommunicerade struktur och slippa lägga tankar på vad som ska komma åt sidan. Om de sedan dessutom känner igen systemet när det är dags för nästa ämne eller nästa klassrum kan detta skapa en trygghet. Jämför när du själv är på utbildning och blir lugnad av att får veta innehållet för dagen eller, för all del, när den viktiga kaffepausen infaller.
I den mindre undervisningsgrupp jag jobbar tänker vi dessutom ge ett extra visuellt stöd som kompletterar lektionsinnehållet via laminerade symboler. En penna för skrivuppgift, en dator för datoranvändning, en bok för läsuppgift och så vidare. Tanken är att eleverna ska få en snabb och enkel uppfattning av vilket sorts jobb som väntar under lektionen och förhoppningsvis känna en trygghet i detta.
Avslutning och rekommendation
Kommunicerar gör vi hela tiden – medvetet och omedvetet. Om vi som lärare anpassar oss och jobbar på ett mer medvetet sätt med kommunikation är jag övertygad om att vi når fram till våra elever på ett bättre sätt. Samtidigt som vi gör det fungerar vi dessutom som goda förebilder. Som avslutning vill jag jag därför rekommendera en annan text om medveten kommunikation – ”SOKRATISKA SAMTAL – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande” av Frida Celander.
Frågeställningar
- Använder du ditt kroppsspråk på ett medvetet sätt?
- Finns det något inom din kommunikation som du kan utveckla?
- Vad förmedlar du som lärare med dina olika sätt att kommunicera?
